Två veckors sommarlov, tre dagars ösregn, en nyinsatt spiral (=ont) och en ensam fredagskväll var tydligen det som behövdes för att Fröken My skulle ta sig till bloggen igen. Var ju ett tag sen, 22 februari tror jag det stod på sista inlägget. Inte det att det rådit brist på intressanta (eller för all del ointressanta) händelser att kommentera i mitt liv, nej nej. Inte så att jag inte saknat er heller, men ni förstår att de här kurserna jag läst under våren har liksom sugit ur all min kraft. Ungefär som dom där onda i sagan om Harry Potter. Vad heter dom förresten? Ni vet dom där som är fångvaktare på fängelset azkaban som susar fram och får allt att vissna. Eller för all del som Morran i Muminsagan som förvandlar allt till frost, lite så har de här kurserna påverkat mig. Ja ja, jag har helt enkelt inte orkat skriva. Dessutom är min dator fortfarande sämre än sämst. Clark har lovat att fixa den men det har inte riktigt hänt än..

Ikväll är Clark på nån sorts flower-power-sommarfest med sitt it-jobb så jag passar på att låna hans dator lite =) Jag hade också gärna gjort nåt skoj ikväll, tänkte jag skriva.. he he.. ärligt talat är jag rätt nöjd med att sitta uppkrupen i soffan med mitt rödvinsglas, popcornskål och en kvarglömd chokladkaka och bara ha det mysigt. Regnet öser på som tusan här ute och smhi varnar för vattenfyllda källare. Tur att jag inte har nån sån.

Som sagt två veckor sen skolan slutade, behövde verkligen den här ledigheten. Känns som att hjärnan äntligen fungerar igen och själen börjar hinna ikapp. På måndag börjar jag mitt sommarjobb på kvinnojouren. Är grymt tacksam för att jag fick jobb med tanke på hur läget ser ut nu, och extra tacksam för att det är inom mitt studieområde. Har många vänner som inte fått jobb alls, känns ju sådär när man pluggat tre och ett halvt år på universitetet.. Var hemma i Närke hos familj och vänner förra veckan. Jag saknar verkligen att inte bo nära dem och kunna vara i deras vardag. Har i och för sig alltid tyckt att det är tråkigt att bo långt ifrån trots att det mest blivit så de sista, ja vad kan det vara? fem, sex år kanske. Men på nåt sätt har det inte gjort så mycket när man vetat att det varit tillfälligt. Ett år här, nån sommar där.. även om det blev tre år i Hamlstad så var det ändå tillfälligt, inte på riktigt, inte det jag skulle göra resten av livet liksom. Nu är det svårare, nu ska man skaffa jobb, bestämma var man ska bosätta sig ”på riktigt” dessutom är man två som ska bestämma.

Tänk vad fort livet förändras ibland (eller i och för sig tycker jag nog att de flesta stora förändringar brukar gå snabbare än förväntat) Det är ju bara ett år sen jag satt i Halmstad och funderade på vad jag skulle göra med mitt liv. Då hade jag precis avslutat projektterminen, hade sommarjobb på ica och tio minuters cykeltur till stranden. Min plan om pojkvän där hade ju också gått i krasch relativt nyligen, vilket väl var en himlans tur kan vi konstatera i efterhand. Minns inte hur jag kände för att bo kvar i halmstad, men det fanns nog kvar som alternativ. Hade då rakt inte trott att jag skulle sitta i Göteborg ett år senare och blogga från Clarks dator iallfall. Hade nog inte trott att jag skulle ha klarat kurser på magisternivå heller. Däremot trodde jag nog att jag skulle ha en egen lägenhet, vilket jag inte har. Antar att det är bra att livet får falla som det vill ibland utan att man styr för mycket.

Det har slutat regna nu. Det blåser bara. Om det inte växt en stor blodlönn utanför vardagsrumsfönstret hade jag inte ens sett att det blåste. Jag tycker om att ha träd utanför fönstret, det ger lite liv och lugn i tillvaron. Clarks hem ligger på tredje våningen i ett hus på ett berg med utsikt över en massa andra höghus, vägar och stora träd. Jag tycker väldigt mycket om den utsikten. På kvällen när det blivit mörkt ser man bara lamporna i husen och ljuset från trafiken där nere. Tänk var olika saker kan se ut beroende på ljus och utsiktspunkt.

Nu ska jag nog fixa nån form av kvällsmat och fortsätta med min bok, Flyga drake. Läste klart Tusen strålande solar i veckan och planerar att bli klar med denna innan måndag när jobbet börjar. Tänkt länge att jag ska läsa dessa två men det har liksom inte blivit av. Så stod de här i Clarks bokhylla och bara väntade på mig, kunde ju inte bli mer uppenbart. Ja hörrni, blev väl inte så himlans intressant det här för att vara första inlägget på fyra månader =) Tangenterna är lite ringrostiga så ni får ha förtröstan tills jag kommit in i matchen igen. Varit en mycket givande och lärorik vår iallafall så mycket kan jag säga, inte minst för att det kom ett par snygga armar och plockade bort mig från spelplanen

Jo, det är en stor skillnad på ICAs hej-tio-pack-39:90-rosor och dessa jätterosor som luktar gott

..tänkte jag just och insåg i samma sekund att det var det visst inte för det är ju faktiskt lördagsnatt. Herre min gud va fort veckorna går nuförtiden! Antingen fredag eller måndag mest hela tiden tycker jag. Två glas rött var iallafall tydligen det som krävdes för att Fröken My skulle få första delen av hemtentan att gå ihop =) Skönt att äntligen vara klar med den! Imorn blir det nästa del och sen får jag helt enkelt lov att läsa den sista boken väldans snabbt så att jag kan skriva den sista tentadelen på onsdag eller nåt.Så dumt det blir när man skjuter på saker hörrni! Fast jag har faktiskt pluggat och pluggat förbannat mycket, bara det att denna kursen är svår och då blir jag liksom lite uttråkad och omotiverad. Nu känns det dock mycket bättre måste jag säga när första tentan är klar! Eller så kan det också bero på vinet  Suttit och läst lite bloggar nån timma nu för första gången på vääldigt länge och blivit lite skrivsugen. Lite beroendeframkallande att blogga, antingen så skriver man helst hela tiden om precis allt som händer, men slutar man ett par dar så kommer man ifrån det helt. Vad skoj det hade varit för oss alla om jag nu kunde lyckas klämma ur mig nåt intressant här nu då när jag äntligen skriver igen. Ni ska iallafall få lite fina bilder från förra helgen när kärleken firades och solen sken!

Lisa, vilda babyn och jag promenerade i Slottsskogen på förmiddagen. Efter att ha spanat in dom mysiga sälarna och försökt komma på den bästa rädnings-aktions-planen för dom stackars instängda pingvinerna och pelikanerna var vi tvungna att muntra upp oss genom att mata (de fria) änderna. Den vilda babyn tyckte nog mest att det var onödigt jobbigt att behöva ha solen i ögonen, men mamman och jag tyckte att det var skoj. Tur att vilda babyn finns så att man har en ursäkt att tränga sig förbi alla barnvagns-hulliganer och tultande småungar fram till and-matningen.

Resten av alla-hjärtans spenderades med den snygga och rekordeliga karln. Han fick en stjärna i boken för att han vågade sig på att köpa blomster (och mycket fina såna!) till Fröken My trots hennes dissande av rosor och andra massproducerade tråkiga-tio-packs-blommor. Man vill ju känna sig lite speciell va. Att det ska finnas en tanke bakom. Ni vet hur jag menar  

Dom blommar fortfarande!

Solen behagade förgylla vår tillvaro med sin underbara närvaro nästan ända till kvällen så det kändes lite som vår. Nu bor vi ju då i norden så vintern kom tillbaks innan man ens hann tänka klart sina jag-önskar-mig-vår-nu-tankar, full snöstorm var det när jag tog mig ut tidigare ikväll. Jag hade inte nödvändigtvis behövt ta mig ut, men jag kände att mitt rödvinsglas längtade efter lite chokladigt sällskap, och vad gör man inte för sitt vin liksom ;) Det skulle ju ändå hjälpa mig med tentan, tjänster och gentjänster tänker jag. Så här fint var det iallafall på lördagen när Clark och jag var ute och promenixade.

Nu får det bli sovdag här om det ska bli nåt tentaskriv imorn. Planen är att jag ska få åka hem till mamma, syskon och vänner inom kort om jag är duktig och blir klar med tentorna i förtid. Jag längtar verkligen efter dem så jag ska göra allt jag kan för att hinna bli klar fortare än fortast!

Gonatt och dröm sött på er alla =) 

Flera flera dagar sen jag bloggade nu. Det beror nog egentligen inte på att jag inte hunnit, utan mest på att mitt liv plötsligt blivit så himlans mycket skojsigare att leva än att analysera! Har ju fått dejta den här Clark nu flera gånger sen han kom hem från sin solsemester förra veckan och det har ju mycket trevligt måste jag säga. Igår släpade vi ut min fåtölj på balkongen och virade in oss i alla täcken och filtar som fanns (för det var ju minusgrader) sen lyssnade vi på musik och kollade på stjärnorna. Hur mysigt var inte det på en skala!? =) Clark sa att om solen plötsligt skulle få för sig att slockna så tar det sju minuter innan den sista strålen nåt hit, tagit slut och sen dör vi alla av frost. Vi funderade på vad vi skulle göra om vi bara hade sju minuter kvar att leva. Vad skulle du göra?

Nu ska jag fixa till mig och åka till en föreläsning om den underbara världssystem-analysen! 

Vaknade 06.35 idag, alldeles av mig själv! =) Så nu har jag plöjt kurslitteratur om kolonialismen så det står härliga till. Precis tagit en liten frukostpaus och kollat nyheterna om flyktingarna från Burma som misshandlas i Thailand när de äntligen lyckats ta sig dit och sen skickas ut i sina båtar igen. Va fan är det för fel på folk!!!?

Hade tänkt mig en solskens-morgon-promenad också men det är grått ute så jag stannar inne lite till. Fast dom varnar ju för snö (blandatregn) så jag kanske borde ta mig ut innan dess. Nu ska jag iaf dansa in till soffan och fortsätta min läsning. Älskar den här kursboken! Så lättläst och förklarande och mycket intressant, herregud vad jag lär mig saker ska ni veta! Så har ni några funderingar om kononialismen och dess koppling till dagens samhälle, kvinnoförtyck, freud eller ja, vad som helst så fråga. Se mig som er nya google =)

Äter grönsakssoppa för fjärde dan i rad eller nåt. Har tydligen problem med att laga mat i lagom mängder. Ändå tänker jag alltid att den här gången ska jag inte göra så mycket som sist. Helt ok om det är nån form av grundmat, som kycklig eller så, som man kan göra varierande matlådor på sen. Men soppa liksom, hur mycket kan man ändra på den? Kastar nog resten tror jag. Bäst att balansera upp med nåt mindre grönsaksigt imorn, annars får jag väl brist på nåt annat. Väldigt vad jag ororar mig för att jag ska få näringsbrist förresten. Herregud, jag tror nog inte att risken är överhängande.

Vill ni veta nåt skoj förresten? Klart ni vill Ni vet jag har ju börjat dejta mannen som här på bloggen kallar sig för Clark. Han kommer förresten hem från sin semester i veckan, vilket verkligen är på tiden kan jag känna. Hur som helst så spenderade vi en sommarhelg ihop för tre år sen och sen har vi inte setts sen dess. Ja förrän nu då. Så när jag städade igår så bläddrade jag igenom lite gamla skrivböcker och hittade dagboksanteckningar från den helgen. Jag som tydligen har minne som en guldfisk insåg plötsligt anledningen till att jag skriver dagbok. Oj oj oj var som att fara tre år tillbaks i tiden =) Förstår inte hur jag kunnat glömma nåt som tydligen var: En av dom bästa helgerna den sommarn, och garanterat bästa killen! Efter att ha skummat resten av boken vet jag inte vad jag tänkte när det bara räknades som ”en av dom bästa” för jag hittade då inga andra så fint och roligt beskrivna helger. Ganska mycket skoj som sagts, gjorts och tänkts också som ja glömt ha ha ha ni skulle veta.. inte som ni nog tänker nu dock =) lite bättre

Nu ska jag till skolan! 

Nu tror jag faktiskt att hantverkarna bara jävlas med mig. Dom fixade liksom det sista här i fredags och jag fick en lapp från bostadsbolaget om att det skulle besiktigas efter kl.8:30 imorse. Skönt! tänkte jag, får jag lite sovmorgon och kan skrutta runt här bäst jag vill.  Hade tvätt kl.8 (Åh! hittade min nyckel imorse förresten, äntligen jösses vad jag letat efter den) Förutseende duschade jag innan tvättandet så att jag skulle slippa bli påkommen av besiktningsmännen. Ja, vad händer? tror ni inte att det plingade på strax före kl.8 när ja precis klev ur duschen i allafall. Svepte om mig en handduk och fräste till karln att det skulle ju inte komma nån innan halv 9 idag Men han skulle bara kryssa i det-här-har-vi-gjort-schemat som sitter på dörrn. Ja ja, fine. Sen dess har det varit inne ett par tre stycken till, utan att göra nånting. Och jag som har städat och moppat och lagt rena mattor i badrummet. Så går dom bara in och vänder. Är ni inte klara eller?  Jo, tydligen har alla sagt. Vad är problemet? kan dom inte bara prata lite med varann i trapphuset istället kan jag tycka. Känner att den här relationen varit lite dålig från början. Kanske för att dom inte fått nåt kaffe. Eller för att vi har olika intressen här i livet. Nej, jag vet vad det är. Kommunikationen, inget förhållande fungerar utan kommunikation. Jag gör slut. Och inga besiktare har jag sett till.

Men solen skiner idag med =)

Vaknade kl.08.08 imorse, gott tecken känner jag =)

En annan sak jag gör (förutom att baka/laga mat) när jag längtar hem till mamma är att lyssna på svensktoppen. Ingen aning om hon själv gör det längre, men när systrarna och jag var små minns jag att vi gjorde det ibland på söndagarna. Kanske är därifrån min kärlek till att dansa runt i köket kommer ifrån, inte tänkt på innan. Ett av mina allra första minnen är när mamma dansar runt med mig (dock i vardagsrummet tror jag?) i famnen till Arjas Jag vill leva i Europa. Jag föreställde mig europa som en stor, vacker grönskande dal fylld med höstlöv och blommor. Är nog lite den verkligheten jag fortfarande hoppas på att vi ska kunna skapa. 

Om jag saknar farmor slår jag däremot p4 en vardag och lyssnar på ekot

..sol i hjärta sol i sinne!

Kolla va fint min lilla citrus-odling växer =)

Åh det är Så som i himmlen på tv ikväll! Jag kommer ju gråta ihjäl mig, fruktansvärt hjärte-påverkande film. Men det kan va lite skönt att få gråta en skvätt, var ett tag sen nu, vilket man kanske ska va glad för =) Eller nej, vänta nu? det är ju inte alls längesen, grät ju för fullt i min uppsats-livs-kris för bara nån vecka sen. Jösses vad mycket det har hunnit hända under årets första veckor! Undrar just när livet tänker stabilisera sig egentligen.

Soppan blev kanon förresten, man fick kyckling (utan ben;) i också.