Hörrni läsare och vänner därute i sajberspejs!

Jag bloggar – fast inte just nu för jag har så satans mycket på jobbet att jag knappt hinner andas mellan varven – på gamla adressen igen.

Kolla här!

Nu har jag tröttnat på det här stället. Jag har verkligen försökt, men det är liksom inget skoj när bloggen aldrig funkar. När man inte kan göra layoutändringar utan en examen i systemvetenskap i kombination med en stor portion tur, när man aldrig vet om det är ”systemunderhåll” på gång, då är det i´nte skoj att blogga. Så jag flyttar hem igen. Tillbaka till platsen där jag en gång började skriva och där jag tänker fortsätta.

Fru K:s öden och äventyr

Följ gärna med tillbaka, jag kommer sakna er annars!

Jag blir så sjukt irriterad när internet bara lägger ner. Spontandör. Eller om webläsare hänger sig – ni som använder Vista vet nog vad jag menar – och måste startas om. För vad händer då? Urbra genomtänkta blogginlägg försvinner, hemsidor man lagt lång tid på att googla fram är återigen spårlöst försvunna, mail man komponerat måste skrivas om. Jag hatar sådant. Hatar hatar hatar. Arbete i onödan är banne mig bland det värsta jag vet.

Har – via Abbes pappa – hittat en kul grej: Tisdagstema

Det går till så att det kommer ett tema varje tisdag, vilket skall illutsreras av ett foto. Så man tar ett foto på temat eller använder ett gammalt, bloggar om det och länkar på sidan. Lite skoj faktiskt! Det ska jag försöka köra på framöver!

Jaha, så sitter man här och nattbloggar igen. Jag har alltid varit lite av en nattuggla och nu när jag är ledig har jag självklart lyckats vända på dygnet. Så till den milda grad att min mor tidigare idag frågade om jag verkligen kan gå på fotvårdkl 11.30 på onsdag… Hon trodde att det var för tidigt för mig och i ärlighetens namn ligger det säkert lite sanning i det. Så min fråga är: är det sjukligt att vara en sådan extrem nattuggla som jag eller är jag bara en livsnjutare?

Någon gång mellan jul och nyår blir mina fina vänner M & M föräldrar och idag fick de veta att de ska få en liten tjej. Jag är så glad för deras skull!

Jag ska ut och resa lite med min mamma nästa vecka. Åh vad vi ska ha skoj! Ok, antagligen kommer vi mest sitta i ett hörn och spela yatzy, men det tycker vi är skoj så varför inte liksom?

Förresten så ser ni ju själva hur illa det kan gå när vi två lämnar yatzyspelet… Efter en kväll på Moulin Rouge var vi rätt glada i hågen må jag säga och med tanke på hur mycket sprit som flödar på finlandsbåtarna (ja, vi ska kryssa lite) så är det nog bra om vi är försiktiga, mamma och jag…

Ursäkta mitt ovårdade språk i rubriken, men det är verkligen sant! Jag hade faktiskt glömt hur fantastiskt skönt det är med semester. Semester hemma framför allt. Förra året hade jag två veckors semester hemma och året innan det inte en enda. Nu har jag tre långa härliga veckor i ett ljuvligt sommarstockholm (jo då, det är fortfarande sommar… fråga SMHI och deras väderstatistik så får ni se!) vilket känns smått orealistiskt. På ett bra sätt alltså!

Så jag tänker fortsätta lulla runt hemma i lägenheten eller ute på landet och bara vara. Så bloggen är aningen bortprioriterad just nu. Men jag ska försöka vara lite flitigare, jag menar vem kan leva utan sin dagliga dos Fru K?

Kan någon tala om för mig varför Olsson – som inte ska tävla i år – bar fanan vid OS-invigningen? Va?

Har suttit ute på landet och roat mig med att måla naglarna. I förrgår blev det en exceptionellt snygg fransk manikyr. Idag är jag hemma en sväng och har precis slängt ihop två tårtbottnar inför morgondagens 59-årskalas (Vännerna Erik och Marcus fyller 29 respektive 30 och som vanligt kan Fru K inte låta bli att engagera sig…). Och det är nu kära vänner som lyxproblemet kommer in: min franska manikyr har gått åt skogen. Oj oj, voj voj! Alltså, jag bakar tårta till ett födelsedagskalas och ett litet finger är inte riktigt lika välmanikyrerat som innan. Då har man problem… ööööö… eller inte