Så här hemtrevligt har vi det mitt i alla tyghögar

Vi började gräva i alla mina tyghögar igår. Maken var snäll och hjälpte till.

Tyvärr drabbades jag av snuva, nysattacker och snorande mitt i alltihop, förmodligen reaktion på allt damm som virvlade upp. Nu känns det lite bättre idag.

Men som sagt, det är en hel del tyg, mycket av det kommer att förvandlas till lajvkläder för barn, eftersom det är en hel del sammet och brokad kommer det att bli prinsessklänningar, det mesta av det. Men hade jag varit tre år hade jag kunnat mörda för en klänning i något av de här tygerna, så vi får se vad det kan bli…

I helgen ska jag och maken försöka ta oss tid att gå igenom allt tyg som ligger i säckar och lådor runtom i lägenheten. Vi behöver få koll på vad som kan slängas och vad som faktiskt räcker till något vettigt.

Mitt projekt att sy barnkläder för lajv kan nog komma igång igen nu när helgens lajv är över och jag inte behöver paniksy saker till mig själv. Dessutom ska vi gå igenom makens lajvgarderob och förnya den lite grann.

Men så mycket som möjligt av spilltyget ska bort på ett eller annat sätt innan jag inhalndlar nytt, så är det bara.

Hösten 2003 (eller däromkring) var vi i Borås och hälsade på en god vän. Vi åkte och handlade lite tyg. Jag köpte bland annat lite grönt ylle till den här struthättan. Och nu, fem år senare, är den klar. Vad hände? Tja, jag sydde den, fick för mig att jag skulle fodra den, gjorde något så korkat som att fodra varje bit för sig och sy ihop, vilket gjorde att det inte såg klokt ut någonstans. Sedan var tanken att jag skulle pälskanta den, vilket aldrig skedde, så den blev helt enkelt liggande.

Imorse kom jag på att jag behövde något varmt till lajvet i helgen, så jag har ägnat dagen åt att sprätta, sprätta och sprätta. Sedan sydde jag ihop igen och fodrade på normalt sätt. När jag inte riktigt visste hur jag skulle få fållen längst ned snygg klippte jag helt enkelt remsor av ett annat ylletyg och sydde fast, för så ser min andra strutis ut (den har jag inte sytt själv, utan köpt färdig). Den ligger just nu i tvätten och är dessutom för tunn för att göra något nytta när det är riktigt kallt.

Så nu får vi se vad den här går för.

Mönstret är för övrigt struthättemönstret från Sofias ateljé.

Kom på att jag behöver något varmt till lajvet i helgen. Min struthätta som jag sydde för några år sedan blev aldrig helt klar, för jag gjorde fel med fodret och ledsnade, så den åkte in i ett skåp. Nu ska jag ta upp det jag gjort och sy om den lite snyggare, så får vi se vad det blir. Något flådigt dekorband kommer nog att åka på också. Resultatet kommer (hoppas vi) ikväll här på bloggen.

Det är ju lajv i helgen. Jag har gått och blivit idiotförkyld och kan inte gå till jobbet. Det skulle ju kunna innebära en massa tid att sy, om jag bara orkade. Imorse hade jag feber och sov istället. Sedan har jag i princip bara orkat slappa vid datorn. Blä. Det är ju inte som om jag har lite att göra, vare sig på jobbet eller hemma.

Men här är i alla fall min sylista, vi får se om jag hinner allt:

• Sy klart underklänningen (Den ska få ärmar och så ska den fållas)
• Sy fast band på manteln. (Ett fint dekorband på min annars ganska enkla, svarta mantel)
• Korta av underkjolen (Jag sydde en grön klänning med vit underkjol till i somras, men jag är inte nöjd. Nu ska jag göra om underkjolen och ha den till en annan klänning istället)
• Nya ärmar på klänningen (den som ska ha underkjolen. Den har just nu ett par ”underärmar” som är fusk, för att det ska se ut som om man har en underklänning. Nu ska jag ha fuskärmar i samma tyg som underkjolen)
• Sy fast ett par dekorationskedjor på ”guldklänningen”.

Som sagt, jag tvivlar på att jag hinner allt detta, skallen känns som om den är full med slem. Men det viktigaste ska jag nog hinna med.

Följ min blogg med bloggkoll

…för att ta kontroll över min blogg på ”Bloggkoll”.

Idag handlade jag fem meter rostfärgat linne som ska bli en underklänning. Sedan köpte jag också ett mönster till en 1400-talsklänning. Dock är det inte i min storlek, utan lite för litet, men jag vill ha en sådan klänning och någon gång ska väl jag också bli så pass duktig att jag kan förstora mönstret.

Det blev inget tyg till ny mantel, som det var tänkt. Det fanns ingen färg som riktigt tilltalade mig, så det får bli den svarta manteln nästa helg. Ska bara piffa upp den med ett band.

[Det här är ett gammalt inlägg som jag hittade när jag letade igenom min Helgondagbok, men det är lika relevant nu som då.]

Köpte ett mönster till en medeltidsklänning i somras, men började inte sy den förrän idag. I fredags köpte jag sex meter tyg, tvekade mellan fem och sex och är glad att det inte blev det förra.

Jag undrar hur de beräknar tygåtgången egentligen, om man tänker sig att det till storlek 44 ska gå åt 3,90 meter. Det betyder att den personen som är tänkt att ha klänningen inte kan vara längre än 1,60, möjligen 1,65, om klänningen ska vara hellång. Det är väl ändå inte så vansinnigt många med den längden som har storlek 44? Eller är det bara jag som inte har tittat efter ordentligt? Jag som är 1,80 och har storlek 42/44 kanske inte tittar ned tillräckligt mycket? Eller är jag bara dryg och elak nu?

Till saken hör att jag inte kan klippa ut kjoldelarna på dubbelt tyg eftersom halva bredden blir för smal när jag förlänger delarna till min längd. Om jag kunde göra det så skulle det gå åt mindre, så klart… nu kommer jag att få en massa tygspill också, som jag behövde mer av den varan?

Och det här är inte första gången jag måste köpa extra mycket tyg bara för att den beräknade åtgången är beräknad på folk som är 20 cm kortare än vad jag är! Och tyget är ju inte gratis direkt. Rättvisa är uppnådd först när lönen är i proportion till kroppslängden!

Jag har äntligen kommit igång med det projekt jag tjatat om i flera år, speciellt efter att jag precis kommit hem från Medeltidsveckan. Jag har börjat sy upp lajvkläder för barn av mina resttyger, det är ju så små bitar att jag inte kan göra något till mig själv av dem. I helgen började jag att klippa i mina yllebitar som blivit över från i somras och har nu satt ihop tre struthättor och en liten klänning, förmodligen passar de barn runt treårsåldern.

Får se om jag ger bort dem till vänner med barn eller om jag säljer dem, lite pengar är ju aldrig fel… Jag behöver ju inte ta så mycket för dem, för det är ju tyg som jag redan har…

Jag använder Sofias Ateljés barnmönster (se länken i sidokolumnen)