Godmorgon på Er alla – jag önskar er en god jul.

Själv vill jag bara att denna dag ska försvinna och helst resten av de närmsta tiden med.

Igår var jag vid minneslunden för första gången sedan pappa blev strödd..fy fan.

Det var ett rent helvete, det är som om all vett och sans lämnar en för jag skrek, grät och bara skakade.

Jag satte min lykta och tände en massa ljus och lade en röd ros till min far, men det gjorde och gör så himla ont i mig.

När jag körde hem undrade jag vad jag höll på med eller vad som höll på med mig för tårarna sprutade ur mig och jag bara grät och skrek för mig själv i bilen, tårarna rann så att jag knappt såg vägen, stundtals visste jag knappt var jag befann mig någonstans.

En jul utan pappa känns bara ”to much”, men inte bara det..

En mor som sagt upp bekantskapen med mig och min familj och min dotter för vadå? Vad är det för mor och mormor som talar om för mig i kyrkan på min mosters begravning att hon inte vill veta av oss mera.

Detta är en månad efter att jag begravt min älskade pappa, hur kan en människa bli så grym. Att hon vill göra mig ledsen det må vara hänt, men att straffa min lilla prinsessa som redan har mist sin morfar som hon stod så  nära och strax därefter förlora sin mormor – det gör mig så jävla ont!!

Jag har inte kunnat berätta för henne, har försökt samla kraft och mod men har inte lyckats. Min sambo fick tillslut ta den biten och herregud vad hon blev ledsen. Hon håller mycket inom sig men jag känner min tös.

Tack och lov för att jag har en broder med familj som vi senare idag ska åka till. Det är min dotter jätteglad över, hon hade sagt till sin fröken att ”ÄNTLIGEN” ska jag få åka och fira jul med mina kusiner.

Jag känner att det ska bli skönt att få vara med min broder, jag vet att de ger min dotter sitt fulla stöd. Jag för min egen del vill bara dränka mig i lugnande medicin och utan dem idag lär jag inte överleva.

Igår kväll gick det åt 6 tabletter samt insomningstabletter för att överhuvudtaget klara av kvällen men pyntning av granen och julskinka och paketinslagning. Jag var så nära ett sammanbrott man kan komma, men vad ska man göra, jag kan inte hantera situationen utan bara gör mitt bästa.

Idag har jag valt att jobba extra på mitt gamla jobb, så det var upp kl 5 imorse och nu sitter jag här frivilligt och jobbar till 14.

Är man frisk när man gör det?

Knappast, men det är lättare att jobba än att hantera situationen och jag vet att det kommer att vara fullt upp mellan 9-14 så då kommer jag vara helt slut, så det blir en snabb dusch hemma innan vi far.

Sedan kommer jag att vara som i trans resten av dagen. Hoppas bara att min prinsessa får en fin dag och att min sambo kan koppla av och umgås med de som är där så jag kan strunta i allt och bara finnas.

Kan inte släppa tanken på att pappa inte har frid i himlen. Hur ska han kunna ha det. Han som alltid var så noga med att allt var bra med mig och tösen och så länge jag mådde bra så mådde han bra i hjärtat.

Tänk om han kan se och följa det helvete som är, han skulle dö av bara smärtan av att se hur vi mår. Tänk om han hörde och såg att hans fru raderade oss ur hennes liv inne i en kyrka då vi precis begravt min moster.. något sådant skulle pappa aldrig göra. Kyrkan är helig mark och jag har så svårt att bara ta in att någon-vem som helst kan bete sig så, och nu är det dessutom min mor.

Nä, nu faller tårarna för mig och jag måste skärpa till mig innan det sätter igång.

Önskar er alla en GOD JUL och en fin dag, var tacksam för de nära och kära ni har och värdesätt de stunder ni får.

Jag tackar för min bror och min moster som jag får lov att ha kvar och är tacksam för att de står ut med mig och mina sammanbrott.

Kram