Är hemma och är sjuk och är med andra ord bästa vän med teven. Denna vän svek mig igår genom att totaldö, mitt under ett fantastiskt avsnitt av ”Våra vänners liv”.

Idag tog jag tag i saken och ringde Comhem för att kolla om de kunde hjälpa mig – det kunde dom inte. Efter ett samtal på 40 min där teknikerkillen skrattat lite ohärligt gång på gång när jag inte hängde med i hans snack om olika ingångar, kablar och knappar kom han fram till att den är död. Precis, den va död! Ha!

Efter detta kändes det nästan lite mysigt att krypa upp i soffan och kolla vidare på min lilla, lilla dataskärm med en uns av segerkänsla.

Fast teven är ju fortfarande död…

Har haft en givande diskussion med min treåriga son angående om att sova med mjukisbyxor. Han klagade på att han var svettig och jag försökte förklara att om han tog av sig byxorna skulle det nog kännas bättre. Då tittar han argt på mig och säger bestämt
- Jag är inte svettig på byxorna utan på benen!

Igår va jag och klippte mig. När jag sitter där händer något i mitt huvud – tonåringen i mig vaknar till liv. Borde jag inte raka bort allt hår på ena sidan och göra en sån där grymt cool frisyr? Eller bara färga hela håret brandrött?

När jag senare på dagen hämtar min son på dagis får Elias 4 år syn på mig och vrålar

- Har du klippt dig?

- Ja.

- Varför då?

- Tycker du att det va bättre innan?

- Ja!

Allt detta förmedlar han i någon slags chockad falsett. Undra hur han hade reagerat om jag följt mina tonårstankar? Nu blev det ju ändå bara en simpel lugg.

Idag var en dag då det mesta gick fel för min sambo. Tänkte då muntra upp honom och skickade följande mess:

All energi till dig! Puss

Min sambos svar:

Din energi hjälpte! Tack älskling. Ledsen om jag är lite konstig just nu. Det är PMS dagarna den här månaden. Älskar dig! Puss

Min sambo fick då tillbaka:

Tack. ”Älskar”. Det är sällan man får sådan respons från arbetskamrater. Det är nog lika bra att du skickar ett likadant sms till din tjej så att hon inte blir svartsjuk när hon tjuvläser dina sms till mig. Alla kan behöva sin beskärda del av din gränslösa kärlek så här i vinterkylan. Trist det där med PMS dock. Men det går över, jag lovar.

Sitter på toaletten. Pappret är slut så jag har ställt in en ny rulle på golvet. Min ettåring kommer in och helt plötsligt är både han och pappret borta. Så där sitter jag, utan papper. Gör ett tappert försök att ropa men får då tillbaka ett nöjt bubblande skratt.

Den här problemlösningen står då inte i någon föräldrabok.

Det är snö, det är kallt. Detta har tydligen ändrat hela min sambos klädstil. Från att alltid ha klätt sig snyggt har långkalsongen blivit nåt slags universalplagg. Han myser runt hela dagarna här hemma i dessa halvtajta småsladdriga byxor och trivs så galet bra. Jättehärligt, absolut. Dock håller han sig inte innanför våra väggar utan glider helt ohämmat över till våra grannar utan att ens fundera på att sätta på sig ett par byxor.

När ska termometern börja visa plus igen?

Eller är det bara att kapitulera och bli Familjen Långkalsong med hela grannskapet?

På fredag ska min 2-åring ha Luciatåg på dagis. Detta pratade vi om idag då jag frågade

- Vad vill du vara?

- En lussebulle.

Sitter vid frukostbordet med mina två söner då min sambo springer förbi i bar överkropp. Min 2-åring ropar då i falsett

- Whohoo!

I vårt badrum har vi inte haft fungerande lampor på över ett år utan vi använder oss av ljus. Min sambo är en händig sådan men dom där lamporna förblir trasiga. Här om dagen fick jag förklaringen.

- Det är för att jag ska slippa se dina skavanker.

Effektivt.

Idag var det dax för lite julpynt! Ner i källaren och hämtade advetsljusstakar och stjärnor. Min äldsta son var på sitt allra bästa pynthumör och glädjen var total.

Just då, när allt är så härligt börjar det med att min yngsta son presterar så att en blöja måste bytas och där går startskottet. Helt plötsligt hör jag ett enormt skrik och vänder mig om. Min äldsta son har då skruvat loss en av lamporna till adventsljusstaken och pillat ner sitt lilla pekfinger. Och ja, kontakten var i.

I min hastiga rörelse har jag lyckats med att dra ena handen i innehållet i blöjan samtidigt som jag försöker få loss min son med andra handen. Båda barnen skriker i panik, min hand är helt kladdig och sonens pekfinger har numera en helt vit topp.

Och adventsstjärnan är inte ens uppe.