Du är inte ensam. Trots att alla mina logiska instinkter skriker åt mig att jag inte borde läsa en blogg med så lite egentligt innehåll som Kissies, så kan jag inte låta bli att fascineras.
Har tom drömt om henne.. och hennes bröst. Och jag håller med, jag kan sitta mitt i något annat och bara grubbla på hur stora dom är. Och liksom.. varför?

Men men.. hon är lite som en seriefigur för mig, inte riktigt verklig. Du å andra sidan, är som ett riktigt litet verklighetsankare här i bloggvärlden, med vettiga åsikter, och du verkar så genuint trevlig, så jag vill typ bara.. säga det. Så du vet. Uh. Ja.

Herrejesus,, blir både kåt och chockad

Men alltså, du och den här killen som du väljer att inte outa (antar jag eftersom att du inte har gjort det). Är ni tillsammans nu eller är ni så att säga på G?

Gillar bloggen men saknar seriestripparna!

Så skönt att inte vara ensam! Hahaha. Nu kan jag släppa det också…

OJ VILKA PATTAR!!!!!!!!!!!!

Hanna, här har du lite mer on carola!

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1893076/carola-haggkvist-om-haiti-en-enormt-komplex-situation

Varför vill man göra så mot sig själv?

Hanna i kommentarsfältet: Varför är det så jobbigt för dig att inte kunna förstå hur Kissie resonerar? Att förstå hur Kissie tänker verkar mer påfrestande. Men om man ska gissa hur hon tänkte när hon förstorade dem så var det nog så här enkelt… ”Stora bröst är ballt, jag skaffar silikon!”

Nu vet du, nu kan du släppa det, eller fantisera om dem
*ryser*

Jag kan bara inte fatta hur man kan vilja ha så stora bröst om man har en väldigt liten kropp. Det ser ju bara så väldigt oproportionerlig ut, vill man verkligen det? Men det är bara för mig att FÖRSÖKA acceptera detta även om det är svårt för jag förstår verkligen INTE hur man kan vilja se så oproportionerlig ut.