Kap 6.
Calle vaknar av att mobilen ramlar ner på täcket från hyllan ovan för sängen.
Han tar mobilen och stänger av larmet och tittar på klockan på mobilen som visar 04.10.
Han lägger upp mobilen på hyllan och sträcker lite på sig.
Calle vänder på sig och knäpper händerna och ber med tyst röst:
I Faderns och Sonens Och Den Helige Andens Namn:
Sedan börjar han sjunga ur Luthersk psalmbok nr 885 med tyst röst:
Kom Helge Ande vittne giv
I mig att Jesus är mitt liv,
Och att jag intet annat vet
Än Jesus till min salighet.
Kom sanne Ande led du mig
På Sanningens och Ordets stig,
Att aldrig jag från Skriftens Grund
En hårsmån viker viker någon stund.
Jag utan dig ej känna kan
Min store Gud och Frälserman,
Upplys mig därför med ditt Ord,
Var dag jag går på denna jord.
I kors, bekymmer, ångerst, nöd
I fara, fängelse och död
Är du min tröstare förvist
Som vet och känner bäst min brist
Om därför jag med korset på
Skall genom världens törnen gå
Till himmelen och livets land
Är du dock med, min Frälserman.
Du visar Kronan jag skall få
Förvarad är i himmelrik,
Där evig glädje jag skall få
Och alltid i Guds åsyn stå.
O Helge And, allsmäktig Gud,
Hjälp mig att hålla dina bud,
Värm du mig med din nådes-glöd,
Ge mig din tröst i liv och död.
Calle knäpper nu händerna och ber med tyst röst:
I Faderns och Sonens och den Helige Andens namn.
Jag tackar dig Fader för att du än en gång låtit mig sova under ditt beskydd och jag tackar dig för att du fortfarande uppehåller mig med din nåd.
Jag tackar dig för att du skapat allt så underbart och fortfarande uppehåller din skapelse för din älskade son Jesu Kriste skull.
Jag tackar dig för att du lät döpa mig i Ditt och Sonens och den Helige Andens namn samma dag jag föddes in i denna världen. Jag tackar dig för allt du givit mig fram till denna dag.
Som så många gånger förr måste jag bekänna inför Dig att jag är född i synd och i synd har min moder avlat mig. Ja, jag har syndat på många sätt och jag bekänner att du är rättvis i din dom när din lag visar att jag är ovärdig att komma inför dig.
I Ditt Ord som kallas Bibeln o Fader har du lovat att var och en som bekänner sin synd inför Dig har du lovat att i Jesu Kriste namn förlåta dem allt vad de än har gjort, och detta löfte vill jag lita på.
Ty du sade själv till Ormen :
Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han skall krossa ditt huvud och du skall hugga honom i hälen.
Du sände Din älskade Son Jesus Kristus att uppfylla Hela Lagen som du givit genom Mose och friköpa oss från den förbannelsen som lades på människan då du sade till Adam:
”Du kan fritt äta av alla träd i lustgården, men av trädet med kunskap om gott och ont skall du inte äta, ty den dag du äter av det skall du döden dö.”
Jag tackar dig Jesu Kriste, född av Fadern före all tid för vilkens skull allt är skapat, att Du är Gud av samma väsen som Fadern och att du lät dig födas in i denna världen som människa för att uppfylla Mose lag och friköpa oss alla människor från vår själafiende som vill fördärva oss i helvetet och dödens rike som är skapat åt djävulen och hans änglar.
Jag tackar dig Jesu för att du tog på dig det straffet som jag är värdig om jag skulle dömmas efter mina vad mina synder är värda och jag tackar dig för att du uppstod från de döda efter fullbordat verk. Jag tackar dig Jesu att du visade dig för dina lärjungar så att Ordet om din korsdöd och uppståndelse blev uppskrivna och bevarade intill denna dag.
Jag tacka dig Jesu att du for upp till paradiset och sitter på Din Faders högra sida och manar gott för oss alla. Jag ber dig om förbarmande för mina nära och kära och alla mina trosfränder.
Jag ber också om förbarmande för dem som ännu inte tror på Ditt Ord och för mina arbetskamrater och vänner ty det står skrivet: Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.
Jag tackar dig Jesu att jag fick ge detta Ord till min far innan han gick bort från denna världen.
Jag ber dig om förbarmande och att du hämtar hem mig till ditt rike den dag du har bestämt och att du inte låter mig gå förlorad för ditt Heliga namns skull.
Jag tackar dig Helige Ande som utgår av Fadern och Sonen att låter mig förtrösta på Ordet om Jesu Kristi försoning som är samlat i den heliga Bibeln och att du inte låter mig fara vilse bland alla självgodhets-läror som finns i världen. Jag tackar dig att du än i denna dag låter mig ta del av de stora nådelöften som står skrivna i Bibeln och att du varnar mig för allt ont.
Jag ber dig för Jesu skull omvända de människor som fortfarande går på den breda vägen som leder till fördömmelsen, Och då kan jag inte låta bli att tänka på dem som jag har kommit att älska som kära vänner. Jag ber dig också om förbarmande för den som inte vet vad dom gör när de i okunnighet inte tror ditt ord, fräls dem för Jesu skull.
O Helge Ande låt mig komma hem till paradiset för Jesu skull den dagen det är bestämt.
I Faderns och Sonens och Den Helige Andens namn. Amen.
Calle sjunger nu med tyst röst Lina Sandells gamla psalm som han kan utantill:
Jesus för världen givit sitt liv,
Öpppnade ögon, Herre, mig giv.
Mig att förlossa offrar han sig,
Då Han på korset, dör och för mig.
O vilken kärlek, underbar, sann!
Aldrig har någon älskat som han.
Frälst genom honom, lycklig och fri,
Vill jag han egen evigt nu bli.
Tag mig då, Herre upp till ditt barn,
Lös mig från alla djävulens garn,
Lär mig att leva, leva för dig,
Glad i din kärlek, offrande mig.
Calle tänder nu sänglampan och tar nu sin utskrift av senaste predikan och säger tyst:
I Faderns och Sonens och Den Helige Andens namn. och börjar läsa:
I dag, ställs vi inför Herrens ankomst och texterna knyter liksom an till temat för domssöndagen och söndagen före domssöndagen. Dagens predikotext i Lukas 17 börjar med ett samtal mellan Jesus och några fariséer och övergår sedan till en förmaning och undervisning, som nu riktas till lärjungarna. Fariséerna liksom judarna i allmänhet, och naturligtvis även Jesu lärjungar, väntade på Messias och hans rike, Guds rike. Nu hade Jesus predikat och förkunnat att himmelriket är nära. Fariséernas fråga, när Guds rike skulle komma, var därför rätt naturlig, även om det med kännedom om deras inställning till Herren Jesus förefaller sannolikt att de hade någon baktanke med sin fråga. De väntade ivrigt på Guds rike men hade vanställda uppfattningar därom. Men även lärjungarna hade oriktiga föreställningar om Guds rikes framträdande, så att Mästaren måste rikta sig även till dem, till sina lärjungar i alla tider – och idag till oss.
När kommer Guds rike? Vår mänskliga nyfikenhet vill gärna ställa den frågan, men den avvisas bestämt av Jesus. Guds rike, lär Jesus här, innebär inte ett yttre omskapande av vår värld utan ett inre omskapande av våra hjärtan och sinnen. Det är nu ett för världen fördolt rike men ska en gång bryta fram i härlighet, och blir då uppenbart för alla. Guds rikes ankomst, vilket är detsamma som Herrens ankomst, både har skett och ska ske.
Vårt ämne idag får därför bli:
GUDS RIKE ÄR NÄRA
DET HAR REDAN KOMMIT
För runt 2000 år sedan, då kejsar Augustus ännu regerade i romarriket skedde något märkligt, fastän helt obemärkt av den stora världen. I den obetydliga lilla staden Betlehem ägde världshistoriens största och betydelsefullaste händelse rum. ”Ordet blev kött och tog sin boning ibland oss och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning.” När Himmelrikets Konung nu hade kommit och lovsjöngs av änglakören, omvittnades av herdarna och tillbads av hedningarnas vise, då var det ju Gudsrike, det väntade och efterlängtade, som var kommet, men fördolt och i ringhet. Ett jordiskt öga ser bara ett spädbarn som ligger lindat i en krubba. Trons öga ser det största av alla under: Gud kommen i köttet. Synlig i köttet skådar vi Gud, heter det i julprefationen.
DET KOMMER HÄR OCH NU
När Jesus träder fram i städer och byar och predikar och gör under och mäktiga gärningar, då har Guds rike kommit till människorna. I en dispyt med judarna sa han en gång: ”Men om det är med Guds Ande jag driver ut de onda andarna, då har Guds rike kommit till er.” Det Guds rike han här talar om har dock inga yttre gränser och kan inte ses med ögonen, ty det är av inre, andlig natur. Det kommer med och upprättas av Kristi ord och gärningar. Och detta har han befallt sina lärjungar att föra vidare ut i hela världen, till alla folk intill tidens ände. Något sådant kan dock inte ske med världsliga maktmedel. Det sker istället genom nådens medel, när Ordet och Sakramenten är i bruk, så att människor kommer till tro. Då byggs och sprids Guds rike här i världen. Till fariséerna, som föreställde sig Messias ankomst som något med makt och glans, sa Jesus: ”Guds rike är invärtes i er” eller ”mitt ibland er”. Båda översättningarna är språkligt och innehållsmässigt fullt möjliga. Guds rike var verkligen och högst påtagligt mitt ibland dem den gången. Guds rike är mitt ibland oss, här och nu, mitt i denna Gudsfrånvända värld och tid. Men där det finns är det invärtes i människorna, genom tron. Jesu ord till dessa fariséer innehåller även en lagpredikan till dem – och till oss. Vill vi vara medborgare i Guds rike så gäller inga yttre företräden, där gäller endast: Omvänd er och tro evangelium. Så sker det stora undret: Gud kommer i våra hjärtan och sinnen.
DET SKALL KOMMA – VI VÄNTAR ÄNNU
Kristi kyrka är här på jorden en stridande och lidande församling, lagd under korset. Men efter Herrens ord och löfte väntar hon på en fullbordans dag, då den härlighet som nu är fördold ska bli uppenbar. Innan vi har kommit dit måste vi dock genom mycken bedrövelse gå in i Guds rike, som Herrens apostel säger. Sådant behövde lärjungarna få klart för sig, ty många villfarelser skulle komma att spridas angående den yttersta tiden och Kristi återkomst och vålla oro och skada för kyrkan som helhet och för enskilda kristna.
Jesus har klart och tydligt sagt oss att vi inte ska få veta dagen eller stunden för hans återkomst. Den kunskapen är oåtkomlig till och med för änglarna, den har Gud behållit hos sig själv, men han har även sagt oss att vi ska lära känna de tecken som vittnar om att tiden går mot sitt slut. För att vi inte ska hemfalla åt några osunda spekulationer bör vi då först av allt beakta att den yttersta tiden började redan på apostlarnas tid. Alltsedan dess gäller, för alla troende, i alla tider: Vaka och var redo! Den tid som då tog sin början, kyrkans tid, evangeliets tid kallas i Johannes Uppenbarelse symboliskt för ”de tusen åren”, den tid då satan är hämmad i sin verksamhet. De tecken Herren talar om har hela tiden funnits för den troende, men de ska bli tydligare i den sista tiden före Kristi återkomst. Det blir än mer trångt för Jesu lärjungar, grova förföljelser från världen och finare, mer fördolda förföljelser från de förvärldsligade kyrkornas sida. Mot Kristi kyrka har genom hela historien stått den grova ogudaktigheten och den falska andligheten, till dessa får i de yttersta dagarna uppenbarligen läggas ett tredje: den grovt ogudaktiga andligheten. ”Krig mot de heligas härläger” avser nog inte krig med militära vapen, utan snarare den moderna teologins oförtröttliga kamp mot den klassiska kristendomens läror och då i synnerhet mot läran om rättfärdiggörelsen genom tron allena. Och mesan världen går allt längre i sin gudlöshet, så utbreder sig i kyrkorna ”det stora avfallet”. Ja, Jesus ställer sig frågan: ”När Människosonen kommer, ska han månne finna tron på jorden?” Det finns de som talar om en väldig väckelsetid i de sista dagarna; Jesus talar om ett väldigt avfall. Så illa ställt blir det alltså inte bara i världen utan även i kyrkorna inför Herrens återkomst. Den som står må se till att han inte faller. Då, i en stund då ingen väntar det, kommer Kristus åter i makt och härlighet med alla sina änglar, synlig för hela världen, troende såväl som förnekare. Då skådar alla människor som då lever och som någonsin har levat undret vid historiens slutakt: Gud, Frälsaren och Domaren i synlig härlighet.
Blir det en fasansfull domens dag eller en glädjerik förlossningens dag? Domen faller då, men avgörandet sker här i tiden. Och idag är det fortfarande nådens dag. Omvänd dig och tro evangelium, bekänn att du i dig själv inför Gud inget annat är än en syndare men att du till följd av vad Jesus har gjort, sagt och lovat får vara en benådad syndare och ett saligt Guds barn. Låt oss hålla fast vid den Guds rikes ankomst redan har skett, en gång, för alla människor, och som alltjämt sker, för oss då vi tar emot syndernas förlåtelse i Ordet och Sakramenten. Då kan vi med förtröstan se fram emot den Guds rikes ankomst som vi ännu väntar.
Slutligen vill jag erinra om att vi var dag ber i Herrens bön: Tillkomme ditt rike.
Vad betyder det? Guds rike kommer av sig självt även utan vår bön, men vi ber i denna bön att dt ska komma också till oss. Hur sker det? Det sker när den himmelske Fadern ger oss sin Helige Ande, så att vi genom hans nåd tror på hans heliga ord och lever gudfruktigt här i tiden och sedan i evigheten. Amen.
Calle säger nu tyst: Jag tackar dig Gud Fader att Du uppehåller mig vid ditt Heliga Ord Och jag tackar Dig Jesu Kriste att du manar gott för mig inför din Fader och jag tackar Dig Helige Ande som utgår av Fadern och Sonen att Du än en gång låter mig få veta och tröstas av att min synd är försonad av Jesus Kristus. Amen. Var mig nådig för Jesu skull och gör även denna dag till en välsignelse, om det så är den sista dagen här på jorden. Amen.
Calle lägger nu tillbaka utskriften och släcker sänglampan och sjunger med tyst röst ännu en psalm som han kan utantill:
O, hur saligt att få vandra
hemåt vid vår Faders hand.
Snart vi slutat ökenfärden
och går in i Kanaans land.
Härligt sången där skall brusa,
stark som dånet av en vattuflod:
Äran tillhör Gud och Lammet,
som oss vunnit med sitt blod.
Här vid älvarna i Babel
tystnar ofta nog vår sång,
men vi väntar bättre dagar
i Jerusalem en gång.
Härligt sången där skall brusa,
stark som dånet av en vattuflod:
Äran tillhör Gud och Lammet,
som oss vunnit med sitt blod.
Intet mörker där skall vara,
inga tårar, ingen nöd,
ingen synd och ingen plåga,
ingen djävul, ingen död.
Härligt sången där skall brusa,
stark som dånet av en vattuflod:
Äran tillhör Gud och Lammet,
som oss vunnit med sitt blod.
Här vi skiljs ifrån varandra,
här är möda, sorg och strid,
men uti den gyllne staden
snart vi mötas får i frid.
Härligt sången där skall brusa,
stark som dånet av en vattuflod:
Äran tillhör Gud och Lammet,
som oss vunnit med sitt blod.
O, må ingen bli tillbaka
här i denna mörka värld.
Må vi alla där få mötas
efter slutad pilgrimsfärd.
Härligt sången där skall brusa,
stark som dånet av en vattuflod:
Äran tillhör Gud och Lammet,
som oss vunnit med sitt blod.
( sång av Joel Blomquist och Per Ollen 1876 )
Calle knäpper nu sina händer och ber med tyst röst:
I Faderns och Sonens och den Helige Andens namn:
Fader Vår, som är i himmelen!
Helgat varde ditt namn;
tillkomme ditt rike; ske din vilja,
såsom i himmelen så ock på jorden;
vårt dagliga bröd, giv oss idag;
och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro,
och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet.
Amen.
Giv mig kraft att förlåta mina medmänniskor på samma sätt som Du förlåtit mig för Jesu skull. Amen.
Calle sjunger nu med tyst röst:
Salem Salem Himlastaden, Inom dig är friden stor.
Inom dina sköna portar Konungarnas Konung bor,
Varje tid med ljuva hymner Prisat Dig i tempelkor.
Där finns Han som öppnat boken, Lejonet av juda stam.
Tjugofyra äldste sjunger sången om ett slaktat lamm.
Milioner änglars röster Bär sitt lov till tronen fram.
Salem Salem Himlastaden Kommen ned i från vår Gud,
Lammets hustru Prydd och tillredd för sin brudgum som en brud.
Guld och pärlor, Ädla stenar Hör till hennes bröllopsskrud.
O hur underbar och härlig Bräcklig kropp skall vara där,
Fri från sjukdommar och brister, Fri från allt som plågar här.
Frisk och stark och skön och ljuvlig I det liv som evigt är.
Salem Salem Himlastaden, Fria söners fria mor.
Som har fött oss enligt löftet och den ed som Herren svor
Arvslot innom dina murar Äger var och en som tror.
Dig ske pris och evig ära, Dig ske lov och härlighet,
Som har grundlagt denna staden Heliga treenighet,
I Jerusalem skall lovsång ljuda i all evighet.
Amen.
Några minnesbilder fladdrar förbi i Calles tankar när han sjunger sista psalmen och han ber tyst för en död flickas föräldrar och övriga familj.
Calle sträcker lite på sig och och tänder sänglampan.
Han vänder sig om och tittar på klockan som är: 04.45.
Han sätter sig upp och lägger täcket åt sidan.
Han står nu upp ur sängen och och går ut i hallen och in på toan och uträttar sitt behov.
Han tvättar och torkar sig och går sedan tillbaka in i vardagsrummet och tar på sig sina hemkläder.
Calle går nu ut i köket och tänder lyset och tar fram grötskålen och havregryn ur skåpet.
Han häller i havregryn och vatten i skålen och rör om med en sked och ställer sedan tillbaka havregrynspåsen i skåpet.
Han sätter in skålen i microvågsugnen och ställer den på 3,5 minuter och startar den.
Under tiden som gröten kokas så fixar Calle de mackor och pålägg som han ska äta till frukosten och tar in det i vardagsrummet och sätter det på det lilla bordet framför soffan.
Han sätter på TVn och går ut i köket och hämtar gröten som nu är klar.
Calle sätter sig ner för att äta samtidigt som han tittar på nyheterna.
Han tar på sig hörlurarna som är kopplade till TVn ( Han vill inte störa grannarna och har därför kopplat in ett par hörlurar till både TVn och datorn ) och ber ( tyst sjungande ):
Glädjens Herre var en gäst, vid mitt bord idag.
Gör min måltid till en fest, efter ditt behag.
För de gåvor som du ger, Tackar jag dig Gud.
Du som hör förrän jag ber, Prisad vare du.
Amen
Calle börjar nu äta samtidigt som han ser på nyheterna.
Han tycker synd om de människor som råkat illa ut och sänder en tyst tanke till Gud om det han ser och hör. Han glädjer sig över att vädret under dagen ska bli bra och när han har ätit färdigt, så reser han sig och tar av sig hörlurarna och stänger av TVn.
Han samlar ihop grötskålen och besticken och tar ut det i köket.
Han tar torkduken och fuktar den med vatten och går sedan tillbaka och torkar av det lilla bordet och går sedan ut i köket och diskar grötskålen och besticken.
Calle gör i ordning maten han skall ha med sig på jobbet och ser efter om det inte är något han behöver köpa hem. Han ser att han inte behöver något så han skriver ingen lista.
Han tar sin medicin och sväljer den med ett digestive-kex och et glas kokt vatten.
Han gör i ordning i köket och släcker lyset.
Han tar med sig matpacken som han skall ha till jobbet och går tillbaka in i vardagsrummet.
Han lägger matpacken på det lilla bordet framför soffan och sätter på datorn.
Medan den startar upp så bäddar Calle sin säng.
Han går tillbaka till datorn och surfar ut på nätet för att kolla några saker.
Han ser att det har kommit ett meddelande på telefonsvararen och lyssnar av den.
Det är Pia som har ringt: Hej, Det var kul att träffa dig idag. Jonte hälsar.
Ring så snart du kan.
Calle lägger in hennes telefonnummer i mobilen och avslutar surfandet på datorn och stänger av den.
Calle tar plånboken och boxen med hörapparaterna och lägger i fickan.
Han tar mobilen och matpacken som han lagt på det lilla bordet och släcker sänglampan och går ut i hallen.
Där lägger han mobilen och matpacken på hyllan och går in i badet och borstar tänderna.
När han är klar släcker han lyset i badet och går tillbaka ut i hallen och tar med sig mobilen och matpacken och utenycklarna.
Han öppnar ytterdörren och kollar så allt är släckt och aktiverar larmet innan han lämnar lägenheten och låser dörren.
Calle går nu ner i källaren till ombytes förrådet och byter om till arbetskläder och lägger över boxen med hörapparaterna och plånboken i innerfickan i jackan.
Han lägger mobilen i fickan i overallen och matpacken i en kasse.
Calle låser nu ombytesförrådet och aktiverar larmet och går till cyckelrummet där han låser upp sin cyckel.
Han tar upp cykeln och kollar så att dörren ner till cyckelrummet är låst innan han cyklar till jobbet.