Kap 9

Calle! Kan du göra plåtar till reservdelar? frågar basen och tillägger: Dom sa att det är en kundorder som är brådis.
Är plåtarna målade då? frågar Calle och tillägger: Jag har fortfarande inte samma makt som Vår Herre.
Vad menar du med det? frågar basen och Calle svarar: Jag kan inte göra som Vår Herre då han skapade allt ur ingenting. Bibeln börjar med följande ord: I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.
Jag förstår vad du menar. svarade basen och tillade: Jag får höra med måleriet.
Kan du göra dom så fort du får plåtarna?
Jag får försöka. svarade Calle och basen gick.
Calle fortsatte att jobba med plåtarna samtidigt som han nynnade på en psalmmelodi som han poppade upp.
En av arbetskamraterna kom förbi och sa: Vad är det för melodi? Den har jag inte hört förut.
Det är en psalmmelodi som jag har poppat upp lite. svarade Calle och tillade: Jag brukar göra så när dom spelar sopor på radion.
Lyssnar du på P3? frågade arbetskamraten och Calle svarade: Näe, det är ju inte precis min musiksmak. Jag kan lyssna på en hel del, men i bland blir det lite för mycket dunka-dunka.
Visst finns det en del av den moderna musiken som går att lyssna på, men en del är ju rent skräp.
Jag har hört att du gillar Stefan Demert. kommenterade arbetskamraten ock Calle svarade: Det är förvisso sant att jag tycker att hans visor har knorr på svansen och att jag har haft några av Stefan Demerts skivor, men allt förstördes i branden.
Det var ju synd. svarade arbetskamraten och tillade: Var det inte han som sjöng ”Baladen om den kaxiga myran”?
Jo, Det var det. svarade Calle och tillade: Jag har träffat Stefan Demert och Jeja Sundström.
När då? frågade arbetskamraten och Calle svarade: Jag träffade dom vid Agunnaryds kolarmila för några år sedan.
Jasså. Det visste jag inte. svarade arbetskamraten och frågade: Vad gjorde du där?
Jag var där för att Stefan Demert skulle spela och sjunga på kvällen. svarade Calle och tillade: Det var några som blev lite snopna där för när han skulle börja sjunga så var det många som plockade fram sina kameror. Då sa Stefan Demert: Alla utom du och du och du plockar ner era kameror, för de har frågat om lov. Det var jag och två av mina vänner som frågat om lov.
Vad gör dom på Agunnaryds kolarmila? frågade ärbetskamraten och Calle svarade: Det är ett evenemang som dom har i Agunnaryd i Småland varje sommar. Dom bygger upp en kolmila för att göra träkol tillsammans samtidigt som dom har en massa olika arangemang med uppträde av olika artister och sen gör dom andra olika saker: som att tillverka tjära och annat.
Dom har en hemsida med adress:  http://www.agunnarydskolmila.se där man kan gå in och titta.
Det var intressant. sa arbetskamraten och tillade: Jag har hört om det men jag har aldrig varit där.
Kan du någon av Stefan Demerts visor?
Ja. svarade Calle och tillade: Jag kan flera av dom, Jag brukade sjunga dom när jag gick på skolan. Hurså?
Då måste du sjunga en visa. sa arbetskamraten samtidigt som två andra arbetskamrater kom dit.
Jag vet inte om det passar era öron. sa Calle och arbetskamraterna sa: Jo, Sjung nu då.
Ja ja. svarade Calle och började sjunga:

En tös från Kosskoss-kulle, Hon köpte sig en bulle
En morgon när hon skulle, Ta flyget ner till Rom

Den var av gammalt vete, Så när hon skulle ete
Så fastna bullhelvete, I hennes stackars gom

Där satt den sen i tort och vått, Och samlade saliv och spott
Och om man fråga henne nått, Så fick man inget svar

Och slutet blev för denna mö, att hon fick allt för tidigt dö
Så akta er för vetebrö, Som legat några dar

( Text och musik av Stefan Demert )

Ha ha, Den var bra. skrattade arbetskamraterna.
Basen kom förbi och frågade: Vad händer här? och en av arbetskamraterna svarade: Calle sjöng en visa som var rolig.
Det är möjligt, men nu ska vi jobba. svarade basen och arbetskamraterna gick.
Har du fått några plåtar till reservdelar? frågade basen och Calle svarade: Nej, Inte ännu, Så jag fortsätter att göra dessa så länge.
Det är bra. svarade basen och gick till måleriet.
Calle fortsatte jobba med plåtarna och hade snart gjort hela pallen.
Han bytte pall och fortsatte med nästa till klockan var 12.15.
En av arbetskamraterna kom förbi och frågade: Ska du med till matsalen?
Näe. svarade Calle och tillade: Jag har egen mat med mig..
Torra mackor är väl ingen höjdare? skämtar arbetskamraten och Calle svarar: Jag bakar mitt eget bröd och då vet jag vad som finns i limpan.
Va! Bakar du själv? frågade arbetkamraten snopet och tillade: Är inte det ett fruntimmersgöra?
Du kanske tycker att det är ett fruntimmergöra, men jag föredrar att göra det själv. svarar Calle och tillade: Snopet, Va!
Ja, något fruntimmer lär du ju aldrig få. svarade arbetskamraten och tillade: Du är ju aldrig på krogen och raggar.
Näe. Tack och lov för det. svarar Calle och tillade: Jag har vänner som jag tycker om och det räcker för mig.
Nä, Nu är det middag, så jag går och käkar. svarade arbetskamraten och gick.
Calle tar fram sina mackor och sätter sig för att äta.