Hemimammas tankar – Tre kärlekar, De små, de stora och de döda… En mammas berättelse…
GOD AFTON!!
Gud, ge mig Sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, Mod att förändra det jag kan, och Förstånd att inse skillnaden!
Som de flesta av er vet, så har Kettu angripit och skändat mina barn å det grövsta och jag regerade fruktansvärt hårt på hennes attacker… I ett steg att försöka gå vidare och släppa, så tänkte jag, att om jag berättar om dem, både Emma och Minimum, men också de fem jag har i livet och som är skälet att jag lever och väljer att försöka göra något vettigt med min sorg… så kanske jag kan gå vidare…
För sorgen finns där och emellanåt, så känns den totalt överskuggande, och nästan förlamande, som de sista dagarna… och andra dagar så är det bara en viskning i vinden, som smeker min hud…
Men kärleken lever i mitt liv… och ikväll kommer Hemimammas universum att vara i balans igen, för alla barnen har kommit hem och då är det omöjligt att vara sorgsen alltför länge…
I detta nu, ser jag Boppan, snart 3 år och Loppan, 4 år gamla, i köket, stående på varsin stol, för att laga maten med pappa…
Boppan, retstickan, min lilla vilde ”Han, jag fått för mina synder” som bara är lycklig, när han får brottas och jaga och klättra och hoppa… vars favoritplats i tillvaron är våran ”dubbelsäng”, vars madrass står direkt på golvet under snedtaket i det lilla, lilla rum, vårat krypin, i vårt lilla, lilla hus på 45 kvadratmeter, där vi bor tillsammans 7 personer…
Han är den som rusar rätt in i livet, så som jag gjorde…
Loppan, min lilla prinsessa, som slår barnavårdscentralen med häpnad för henne språk, med LÅNGA meningar och ord som jag knappt tror att de flesta vuxna förstår i dag, i vårt alltmer utarmade språksverige… och hennes förmåga att teckna… ikväll kommer hon bjuda upp sin far och jag kommer att le, alldeles varm i mitt gamla dansarhjärta…
”Kan vi leka nu, pappa”? säger hon, när grytan som ska stå och puttra i lugn och ro i ett par timmar, är under kontroll och alla tre far i väg till sängen… och de är mina tre senaste kärlekar…
Hon, min Cato, är den som kommer att tala, och snacka omkull alla, så som hon redan gör med mig…
Före dem finns mina tre stora kärlekar…
Tripp, Trapp och Trull… 13, 10, 9 år gamla…
Just nu har jag utmanat Trull, min lilla professor, som kan allt, vet allt och som inte behövde lära sig gå förrän han var fyra år gammal och jag skiljt mig från hans far, som bar honom, hela tiden… i en lästävling… Upprinnelsen?
”Mamma, jag har ingenting att göra, får jag sätta på TV:n?”
”Här, Trull, om du läser ut denna boken innan söndag, så ska du få någonting av mig” Men du får inte fuska. Jag kommer att ställa frågor på söndag, som om du läst boken, blir enkla att besvara…”
Boken är ”Mio, min Mio” och det är Astrid Lindgrens viktigaste saga… och han blev eld och lågor.
Han är den som ärver mina böcker, kunskap och nyfikenhet…
Högst uppe i barnens ”Pistvaktsäng” sitter Tripp och Trapp och återberättar senaste veckans händelser för varandra i ett förtroligt tjejsnack… (och jag hör alltihopa, genom dörrposten i ett hus som bara har en stängbar dörr… draperierna dämpar alla ljud och vi finns nära varandra.. inga nattvandrare i våran familj…)
TRIPP, min första fullgångna graviditets frukt, som jag i elva dagar utan sömn fruktade att hon skulle dö (vilket jag berättat om många gånger i bloggen i inlägg som handlar om sen avnavling), för att senare under tre veckor återigen fruktade att hon skulle dö (ett tillstånd som kallas INVAGINATION) är mitt verkliga solskensbarn…
Hon lärde mig att bli mamma och hon räddade mitt liv. Hon är mitt livs största stolthet.
Sedan Trapp… min lilla modiga Trapp, som var mitt sätt att starta om livet…”Hur vågar du skaffa fler barn, när Emma dött” Hur skulle jag inte vågat? Inget barn ersätter ett annat, men barn är livets längtan efter sig själv… eller mer pragmatiskt uttryckt… sannolikhetsläran, gav mig mod…
Trapp är dansare, sångerska, akrobat och totalt okuvlig… hon är den rättfärdiga, den som dömer världen, som kommer att bli president… som skriver anklagelser till makthavare… och som på något sätt kommer att finna en väg att påverka…
Hon är mitt samvetes arvtagare…
Och bland dessa finns mina tre dolda kärlekar…
Minimum… som dog i magen, som jag inte fick begrava, som jag aldrig fick se… som skickade mig ut i Limbo…
som fick mig att byta spår och skiljas…
Han var mitt hjärtas första son
Emma, min mellandotter, som dog när hon var tre veckor gammal, troligen i sviterna efter för tidig avnavling?
Hennes korta liv påverkar mitt liv, mer än jag själv gör. Läs mer här… eller här eller sist men inte minst HÄR
Sist, men inte minst, barnet som aldrig blev… mitt utomkvedshavandeskap för ett år sedan, som nästan dödade mig och som stoppar alla framtida barn och därmed blir mitt verkliga sorgebarn…
”Det” som få människor ens betraktar som ett barn, är mitt hjärtas hemligaste sorg…
Men alla barnen, alla på olika sätt, är speglingar av mig och min personlighet och den som gör misstaget att missbedöma vad jag är kapabel att göra för mina barn, både mot mig själv och mot andra… blir därom hårt och skoningslöst upplysta…
Men det vet ju ni andra Mammor därute, för jag är övertygad om att ni känner, tänker och resonerar likadant om era barn?
Pax vobiscum (fred vare med er)
GOD AFTON!!
Hemimammas kamp -Barnaoffer & Tvångsskilsmässor Göran Hägglund, Mammons tillbedjare har talat!
GOD DAG!! Idag skriver jag på dagen igen…. Göran Hägglund, ger nya direktiv om vad som ska värnas…
Tobaksmissbruk ska värnas - som beskrivs i Ghostopinions blogg och Göran hoppas vinna röster igenom det. Ok? Vad säger traditionella kristna värderingar om det? Jag rebloggar TRERK som skriver om att gamla människor ska drivas isär för att få någonstans att bo… Vilket även Mäster Skvitt också skrivit (1) om och jag citerar Mäster Skvitt (2) om vad jag tycker om det:
”Men då ska ni veta, usla handläggare och beslutsfattare, att dessa människor byggde landet vars honung ni nu njuter av. Dessa människor är värda sin uppskattning och det är er förbannade moraliska plikt att hedra dem om ni själva ska hedras med att en dag få vila i vigd jord!”
Men Göran Hägglunds värsta synd har det talats tyst om ett tag, men det vill jag nu påminna er om… massivt faktainlägg… men det är viktigt, för det drabbar våra nyfödda varje dag…
HAN OFFRAR VÅRA SPÄDBARN TILL MAMMON
Göran Hägglund var en ivrig pådrivare för införandet av en nationell biobank för stamceller från ”navelsträngsblod” (täcknamn för moderkaksblod , vilket i många fall utgör nära hälften av barnets totala blodvolym och innehåller agenter som är viktigt för immunförsvaret) eftersom han är emot forskning på foster och embryon, och förutsättningen för att navelsträngsblod ska kunna samlas in till stamcellsforskningen är att barnen navlas av före första andetaget så att det värdefulla blodet stannar kvar i moderkakan (och barnet som det tillhör förlorar därmed sitt eget skydd mot sjukdomar…så att det kanske i framtiden kommer behöva behandlas med stamceller från navelsträngsblod….som ett annat stackars nyfött barn blir bestulet på) Det är alltså blodfyllda moderkakor stamcellsforskarna är ute efter, och inte några ynka droppar som finns kvar i en navelsträng.
Den nationella Blodbanken öppnades av Sahlgrenska Univeritetssjukhuset 2006 på uppdrag av Regeringen. I uppdraget ingår att 50 procent av det insamlade blodet ska komma från invandrargrupper. (?) Målet är en bank med 5 000 blodenheter. I dag finns 1 400 blodenheter, från 1 400 barn.
Detta är ett faktum jag skrivit åtskilliga inlägg om, och vad saken egentligen handlar om är givetvis att man avnavlar barn för tidigt för att komma åt blodet, för i det, finns de värdefulla stamcellerna. (alltså celler som i kroppen förvandlar sig till vilka celler som helst, vilket alltså är medicinindustrins ovärderliga guldkalv) En blodfull moderkaka är värd 30 000 dollar i USA, hyckleriets och dubbelmoralens hemland, vilket bör vara en indikering på hur värdefullt våra barns blod är i vårt eget land?
Han stöder Andres Fasth (professor och överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus)och hjälpte till att möjliggöra BLODBANKEN dit barnens blod tas och i informationen till föräldrar sägs:
”Nej, det finns inga risker för ditt barn eller dig att donera blodet. Moderkakan och navelsträngen fyller ingen funktion för ditt barn eller dig efter att du har fött ditt barn utan moderkakan slängs i vanliga fall. Oavsett om Du väljer att donera moderkakan eller inte tas Du och Ditt barn omhand på samma sätt.”
DETTA ÄR LÖGN
Riskerna som är förknippade med detta har jag skrivit om bla i DETTA INLÄGG och jag har alltså personlig erfarenhet av att det kan gå väldigt fel i samband med detta förfarande.
Det finns dessutom indikationer och kopplingar mellan tidig avnavling och SIDS (sudden infancy death) plötslig spädbarnsdöd. Vilket gör att risken finns att detta dessutom ligger bakom min andra dotters död, när hon var tre veckor gammal, vilket jag skrivit ett inlägg om HÄR
– Vid sen avnavling blir det mindre blod kvar. Det är en enkel sanning. Ibland så lite att det inte är lönt att frysa in blodet. Det måste finnas en viss mängd stamceller för att det ska vara användbart, säger professor Anders Fasth, ansvarig för blodbanken. Men det är ingen faktor som påverkar Sahlgrenskas linje att fortsätta strypa navelsträngen snabbt, menar man på SU. Navelsträngsblod räddar liv på cancerpatienter som behöver transplanterad benmärg.
Nya riktlinjer kring hur detta ska hanteras har kommit, men sjukhusen i Göteborg (där BLODBANKEN finns) vägrar att rätta sig i leden och socialminister Göran Hägglund, som är högst ansvarig, gör inget för att tvinga dem att foga sig..
Göran Hägglunds kommentar till ovan klipp vore MYCKET intressant att höra…
Sedemera har fler artiklar i olika tidningar dykt upp som alla beskriver samma sak.
Att för tidig avnavling leder till järnbrist som kvarstår sex månader efter förlossningen.
Det är vad svenska läkare törs påstå. Alla andra skador, som dokumenterats i utländska studier i bla Danmark och USA och Canada vågar inte svenska läkare tillstå och man avvaktar den sk. Halmstadstudien innan man vill gå ut med vilka andra skador som kan drabba och som drabbar svenska spädbarn… (resultatet HÄR)
Jag vet ju att det är ett flertal, bla Hypoglykemi, som jag skrivit om i ett flertal av mina inlägg.
För att få bli blodgivare måste man vara 18 år och man får inte lämna mer än 10% av den totala blodmängden per gång. Barn får alltså inte donera. Och vid blodprovstagning på barn anses i allmänhet att man kan ta högst 2% av barnets blodmängd per dygn. MEN… när det gäller NYFÖDDA går det bra att ta nära 50% på ett enda bräde !!!
Göran Hägglund ”klipper navelsträngen” när han 8/11-07 inviger nationella biobanken för stamceller på Sahlgrenska i Göteborg.
Hägglund förespråkar dessutom en lag om civilkurage som ska tvinga folk att ingripa, annars blir man straffad.
Så här sa han i en radiointervju 11 november 07:
”Jag tror att vi skulle kunna ha nytta av en sådan lagstiftning för att markera, att det är inte okej att titta bort, när någonting inträffar eller att man själv avstår ifrån att gripa in, om man faktiskt har möjlighet att göra det.”
Här är en artikel om patientsäkerhet han varit med att skriva och formulera och den kan kommenteras
Nu visar det sig alltså att han är direkt ansvarig för hur situationen ser ut i Sverige och att så många barn skadas allvarligt och alltså t.o.m DÖR pga. att han sitter i medicinföretagens knä och tillber mammon…Astras vinst ökade… Aktien stiger efter delårsrapporten och USA:s godkännande av Astras nya läkemedel mot blodpropp.
Någon som undrar hur man forskat fram de medicinerna?
Han kanske borde anmäla sig själv?
Offra alla barnen, låtom dem betala priset för vetenskapen!!! Göran ”Abraham” Hägglund offrar ”Isak” till sin Gud ”Vetenskapen”
GLÖMDE HAN FÖRSTA BUDORDET??? ”Du skall inga andra gudar hava jämte mig” Dubbelmoral har han i alla fall… Är det verkligen kristna värderingar han agerar utifrån, eller har han bytt Gud till Mammon??
HJÄLP MIG OCH A-LINDA ATT SPRIDA INFORMATIONEN OM SEN AVNAVLING.
SLUTA RÅNA SPÄDBARNEN PÅ DERAS BLOD – DE BEHÖVER DET SJÄLVA!!
DESSUTOM GILLAR HAN OCH FÖRSVARAR UTFÖRSÄKRINGARNA
GOD AFTON!!
Hemimammas kamp – Nu jävlar i min lilla LEGO låda!! Dödsstraff och VÅLD? VANHEDANDE??
GOD AFTON!! Titta på bilden nedan och fundera över din reaktion:
LÄSKIG? Äcklig och motbjudande reagerar jag… Jag läser hos Michael Gajditza, som jag nu rebloggar.
Först tror jag inte på det jag ser och läser. Sedan sjunker det in. Sedan tar jag mitt beslut.
MINA BARN FÅR ALDRIG MER KÖPA LEGO. Jag tänker bojkotta LEGO.
Varför? Jo enligt DENNA ARTIKEL så CITAT:
”De nya byggsatserna Knarkarkvart, Fyllecell, Trafficking, Rånmord och Dödsstraff beräknas bli storsäljare och ska få hjulen på det danska leksaksföretaget att rulla.
I USA har bland annat Deth Penalty välkomnats av Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger som föreslår att skolorna köper in byggsatserna så att barn kan lära sig hur en avrättning går till och får veta vilka som får dödsstraff och varför. Han tror att kunskapen därmed kommer att öka förståelsen för varför vissa måste dö.
- Barnen får leka bödlar och identifierar sig därmed med den goda sidan mot den onda, säger guvernören i en kort intervju med Svenskbladet.
- Först får en Lego-gubbe rånmörda en annan, och sedan får en Lego-bödel avrätta honom. Genialiskt! jublar Schwarzenegger.
Men protester har hörts från bland annat Amnesty och Human Rights Watch som i många år kämpat mot dödsstraffet.”
Behöver jag förklara eller fattar ni grejen?
Legos rättigheter har precis gått ut och därmed är fältet fritt fram med billigare konkurrenter, vilket gör att de måste driva en hårdare försäljningslinje, för att sälja till oss och våra barn. Värt att betänka i sammanhanget…
För er som behöver lite mer kött på benen innan ni tar samma beslut som jag gör, råder jag er att läsa DETTA INLÄGG med alla sina länkar om dödsstraff och Alliansens nya människosyn.
Sedan ser jag detta nedan och funderar över var det ska ta slut i processen att normalisera våld och död?
Ulf Brunnberg uttalar sig positivt om att slå barn. Det är klart att det sker hos ärkedjävulen själv Alex Schulman show. Jag tål inte karln, (Alex) fast jag gjorde mitt bästa för att försöka förstå honom, när boken om hans fantastiska pappa Allan (som jag är gammal nog att minnas) kom ut, så jag vill verkligen inte göra reklam för hans program om någon tror det.
Och inte kunde jag väl tro att VANHEDEN skulle kunna vilja/ acceptera att man slår barn?
OBS det jag reagerar på är i SLUTET av programmet!
TILLÄGG :
Nu har jag fått indikationer på att artikeln kan vara en bluff, vilket gör saken ännu mer angelägen. Inte bara att jag reagerade med magen och skrev fortare än fingrarna hann över tangentbordet… helt emot mitt vanliga M.O. (modus operandi)
Det visar för det första att Hemimamma är mänsklig. För det andra att tanken ens förespeglade mig att det kunde vara sant, visar hur samhällsklimatet hårdnat…
Vilket gör det ännu viktigare inte bara med källkritik utan även Regeringskritik.
Därför tänker jag låta inlägget vara kvar fast jag gjorde bort mig… och jag tänker lära mig läxan…
DETTA är i alla fall taget direkt från LEGO själva
Står det inte i SvD, så är det inte trovärdigt? =0)
GOD AFTON!!
Hemimammas tankar – Tabula rasa, ”Det tomma arket” En ode till värn mot värnlöshet
AFTON… Hemimamma diktar om sanningars värnlöshet i natt… och dess antidot
”Ofärdsår den rike så, skatten blir hans byte, fattig där den sjuke gå, slitet blir hans lyte”
Nu har natten fallit igen… och med fullmånens och min dotters ljus flämtande låga som sällskap i natten kommer tankar.. med tankar kommer känslor och med känslor kommer den hotande tomheten… uppgivenheten… inför den värld som sakta tar sin beskyddande hand ifrån oss… och till slut, finns det bara den svarta sorgen kvar…då man kapitulerar i sin litenhet…
Att bli ”Nollställd” inför sitt öde, därför att man kämpat sig slut på livets kraft…
Så som jag kände efter att Emma dog…
I natt finns mina tankar hos ”Tabula Rasa” ”Det vita/tomma arket” Kvinnan, som ville börja om på nytt i förhoppningar för sina barn… som återigen måste fly undan sin dödshotande make… som på något okänt listgt vis lyckats finna vart de gömmer sig… misshandlad av rättvisan, som utan pardon lägger ner söket efter sanningen..
utan att hon blir beklagad eller trodd?
I Min tanke finns också en kvinna jag lärt ”känna”, som sitter vid den tårvätta bädden,hos sin svårt sjuka dotter, som ligger på Intensiven i en respirator… ska livet fly henne denna natt?
och fast jag inte är en troende, böjde jag mitt huvud i bön när jag därom fick besked…
Man vill så förtvivlat mycket, i sitt hjärta, kunna hjälpa och stötta och skydda, när människor lider, att man är beredd att köpslå med sin hjärna… Det finns så många argument för att just jag inte ska kunna göra något och någon värna…
och att det inte är någon idé och att jag ska ägna min kraft åt ”Vettigare” saker…
Hjärta eller hjärna?
Lidande mot lättja?
Den ena kvinnan, lärde jag känna här och den andra i min grupp där, på ansiktsboken, som jag startade så att vi som känner den hotande tomheten, ska finna kraft hos alla andra… och se… och värna varandra…
kärlekens sanna ansikte genom vänskapens band i vishetens bok?
Vår skara kallas ”Hemimammas vänner” och den växer…
Den växer för att det finns andra kännande som jag, Hemiheroes, som är beredd att göra sitt i det lilla, för att stå upp… för att hjärtats röst, ska kunna uppväga hjärnans argument och lyckas påminna de människor, som styr över våra öden, att varje siffra är en människa, varje liv som slås i spillror av tomheten, är en förlust av kraft för mänskligheten..
Världen tornar upp sig som en hänsynslös dråpare, framför de utkastade sjuka och de utstötta arbetslösa som fått lära sig att de inte förtjänar att bli behandlade med värdighet, utan de ska gå från hus och hem och lära sig leva ”Ur hand i mun” och vara tacksamma för att de får något över huvud taget?
För dem finns bara mörker och tomhet och inget ljus att tända…
Där självmordet ofta kommer som en befriare från skam, skuld, skräck och vanvett…
sörjd av den som lämnas efter, med minnet av den människa som till slut prisgavs åt vanmakt…
JAG vägrar… jag vägrar…
att bara stå vid sidan av och se det land, som vann sådan ryktbarhet som fredens och värdighetens land sakta glida in i minnet som en ouppnåelig dröm… som ett eko av den sång, som hotar att bli ett gult och blått sorgetäcke, som kläder en främlings kista, där Moder Svea, den goda modern, som kunde nära oss alla
blir begravd under rädslans svarta mylla, i en grav grävd av de ”slavar” som de rika och de mäktiga
hetsar som kamphundar mot de sjuka och svaga i en allt snabbare, krävande hunger efter rikedom…
Vid sidan står de mödrar som betalat priset med sina söners liv, för att människans fåfänga tro på sina egna lögner, prisger dem åt makter som inte ens bör råda inom våra gränsers vite?
Makter som vill hålla oss okunniga om deras sanna natur, i vars närhet förnuftet och medmänskligheten och sanningens röst tystna?
Där de instanser som är satta att värna och läka våra liv, hungrar efter spädbarns blod för att få sina pungar fulla av judaspenningar och efter dödens motgift, därtill är lystna?
Det är tungt, att känna ansvaret inför sina medmänniskor, men ni ska veta att jag kan inte tänka mig ”vettigare” saker att sysselsätta både min hjärna och mitt hjärta, kära medmänniska, än med dig
och
HUR vi låter människors kraft växa, Hur vi hjälper kvinnor på flykt att få känna trygghet, Hur vi hjälper barn få behålla sin tro, på att vuxna finns där för att hjälpa dem att bygga sina liv, inte att rasera grunden för det…
Att de vågar vara vuxna och kunna försaka för de små
I min värld skall vi inte vara Professor Radetzkis lejon som jagar bättre hungriga…
Hoppet
I min värld är vi människor just människor, för att vi bär varandra över hoppets bro…
I min värld är varje människa en tillgång, inte en outkrävd skuld.
I min värld är varje kvinna det hulda livets röst, som skyddas och bärs i mannens trogna bröst
tron
I min värld är en sjuk människa ett löfte om att livets visdom måste börja i en barmhärtig ödmjukhet.
För Sorgen drabbar oss alla till slut, men otröstlig blir bara den som inte har ett ljus att tända i mörkret…
kärleken
Man har inte misslyckats förrän man slutat försöka!
VÅGA VARA VUXEN & VÅGA VÄLJA VÄLFÄRD
Då kan det bli en medmänsklig God Morgon!!
Hemimammas tankar – ALLA MÖDRARS BÖN… ”Låt henne gå trygg” obs starkt inlägg.
GOD AFTON
Idag rebloggar jag ”SYFTE”s dikt… som får mig att tänka alla möjliga tankar… Hon skriver ofta dikter som tar genvägen rakt in i mitt hjärta…
Jag tänker på min mor… om hon ser mig och vakar över mig och hjälper mig färdas väl i livet? Jag tänker på mina tre livliga och intelligenta döttrar… men främst tänker jag på min dotter Emma i natt….
Till en ängel jag ber
Följ hennes spår, I livet där hon går
Om hon snuddar vid mörker, sitt hos henne då
Ofamna henne
Giv henne kraft o mod
att följa sin innersta önskan…
Säg att min kärlek förevigt brinner så starkt
Att stjärnor tänds till henne för att se
Livets magi, o allt finns o väntar
På hennes steg….
När jag läser hennes dikt kommer många minnen upp till ytan...
tårarna tar sig upp till ytan och jag översköljs av minnen från förr, när jag var en nybliven moder med sorgen öppen och färsk… och jag minns hur jag var tvungen att förnedra mig och be om de sociala myndigheternas hjälp för att få begrava mitt barn… eftersom jag blivit lämnad under graviditeten, av båda flickornas pappa och mina mammadagar var slut… hur jag på dagarna försökte hålla modet uppe för hennes äldre systers skull… Jag minns också hur jag natt efter natt skrev dikter, för att få grepp om sorgen och hur jag försökte förlika mig med hennes död och hur hennes begravning skulle bli… Emma…
Min lilla babydotter, som så orättvist slets ifrån mig…
Emmamamma skapade Hemimamma…
Jag hade fått för mig att jag ville ha en viss musik… Jag ville ha Eric Claptons ”Tears in heaven” men hur jag än letade fick jag inte tag på den… men en natt när jag lyssnade på musiken jag hade, så hände något otroligt.
Jag hörde låten ”The Prayer” med Celine Dion och i samma stund visste jag att jag funnit rätt låt…
Den var ledmotivet i filmen ”Kampen om Camelot” en tecknad fiim, som jag och hon ”tittat” på och jag mindes också hur hon blivit märkbart lugn och vi njöt av musiken tillsammans.. i harmoni, med den där klara känslan… total frid och lycka…
När jag läser Hannas dikt, så minns jag låten med ett vemodigt stick i hjärtat och jag inser att sorgen försvinner aldrig. Den gömmer sig bara lite bakom livets glada slöjor..
Livet med Tripp… efter Emmas död… Det blev en väldigt underlig tillvaro.. Jag hade knappt vant mig vid att Tripp inte skulle sitta i vagnen, för att Emma skulle ligga där, förrän jag fick vänja mig tillbaka igen och livet som funnits med Emma, blev en parentes… Jag skrev en dikt om hur jag såg på tillvaron som ensam mamma i sorg, med ensamt ansvar för allt…
Utfrusen från öppna förskolan av alla mammor som inte ville kännas vid mig för att jag minde dem om hur fel saker kan falla i livets plockepinn…
16 Augusti 1999 VARDAGEN
Tvätta, städa, laga mat och damma…
Pussla, leka och hålla masken
Varje dag är det detsamma…
Koka kaffe, kela och göra rent i vasken
Du går genom livet och försöker att orka
Putsa mässing, byta blöja, inte gråta…
Pussa, blåsa och gosegrodans tårar torka
Hur andra orkar är för mig en gåta
Kvällen kommer, det är dags att läsa
Du vänder blad, men utan att se…
Tummen i munnen, fingret som gnider hennes näsa
Tysta lugnet återvänder och du måste le…
Gott hon sover, den lilla tösen…
Ensam går du omkring i plågande tankar
Väntar och väntar på morgontimmans lösen
Fram och tillbaka genom rummen du vankar…
Inser att imorgon, blir det samma visa…
Vardagen lämnar inte utrymme för sorg
Fortsätta att gömma gråten utan lisa
För du måste uträtta ärenden på stadens torg…
Vissa dagar orkar du vara så stark
Du kan till och med dansa och skratta
Andra dagar du sjunker genom gungflyns mark
Livet rycks bort under fötterna som en matta…
Dagarna kommer, dagarna går…
Stjärnorna fortsätter att på himlen vandra
Dagarna förvandlas snart till år..
Du försöker att leva vidare som alla andra….
Idag, 11 januari 2011, ska Tripp 13 år, ensam åka iväg på en dag med ”tjejerna”… de ska bowla... Hon har fått strikta förhållningsorder… Hon får under inga omständigheter gå på den offentliga toaletten själv utan måste ta en av sina tjejkompisar med sig på toa… jag vill inte, hur överbeskyddande det än är, att hon ska råka ut för det jag tvingades genomleva… att bli våldtagen (där killar har ni en av anledningarna till att tjejer inte kan gå på muggen utan att hålla handen…)
Jag ber till alla makter… Hjälp mig släppa henne och låt henne gå trygg och led hennes väg hem… till sin Mor…
”The Prayer” , hela låten, med Celine Dion och Josh Groban, (inte original, men den vackraste versionen som finns inte minst pga videons innehåll) Teckningen ovan är Emma och är tecknad av mig. Bilden på kvinnan vid kistan är jag. Rosen har jag fått av Pegasos, klicka på den så kommer du till inlägget han gav mig den, Tack så mycket Pegasos, du gjorde mig ordlös
MÅ ALLA MÖDRARS DÖTTRAR GÅ SÄKRA I VÄRLDEN!!!
GOD AFTON!!
Hemimammas tankar – FAR ÅT HELVETE… Bort med Hemimamma?
GOD AFTON!! Minns ni mig? Människan ”Hemimamma”? Kvinnan bakom? Hon som har ett namn, vilket jag anspelar på med min lilla symbol här till vänster? Mitt namn har med den att göra…Vill ni gissa?
Ett namn som jag hatade som barn, för jag stack ut ur mängden och jag skulle gjort vad som helst för att få heta Kicki, Lotta, eller Bettan, eller något annat av alla ”vanliga” namn… Men min mamma hade valt att ge mig tre helgonnamn, varav mitt första alltså satte en enorm press på mig… och inte var det ett namn som var lättare att bära när man är mobbad?
Men som vuxen har jag lärt mig att acceptera mitt namn och på den tiden jag var singel, var det världens bästa raggningsreplik… spännande och världsvant…och bilden till höger skulle jag tatuera om jag vore rik =0)
Men mitt namn förpliktigar… och idag kan jag identifiera mig med både mitt verkliga namn och med det namn och den persona jag ger uttryck för här, som båda gör att jag går in och försvarar mina vänner och jag tror verkligen på det jag gör och det jag försöker att göra, vilket alltfler börjar inse..
Ni är vana att jag skriver långa, länkade debattinlägg och tar upp olika orättvisor och att mina inlägg kan vara ganska långrandiga… Men de sista dagarna har jag känt alltmer att jag behöver ge utryck för mina känslor och den person jag är.. hon som heter… och vad hennes liv egentligen går ut på, bortom kampen…
Mina sorger och mina tankar, bara i ett uttryck för MIG och inte för kämpen ”Hemimamma”…
Balans, equilibrium…
Jag skaffat mig en ny blogg på nattstad, för att kunna ägna mig åt mera konstnärliga uttryck för min persolighet och Winch var så vänlig att skapa ett underverk till Header… Jag har sett alla fantastiska headers han generöst skapat till många bloggare..
Tack Winch! Den blev verkligen fantastisk!
Här nedan ett exempel på vad som förekommer på nattstadsbloggen…
En sorgsen HEMIMAMMA diktar i natt…”FAR ÅT HELVETE”
När min mamma dog, for min pappa åt helvete… ner i flaskan… den hade väntat svartsjukt i 33 År…
När mina barn dog, for de till himlen… Jag fann inga flaskor som ville ha mig…
För kärleken måste vara ömsesidig…
Hur kan man vilja hata något, som alla andra tycks vilja älska?
Kan man älska något som andra tycks vilja hata?
Att älska och hata är samma sak…
Livet, döden
…är…var…
…24/7…
365 varför?
Jag hoppas att ni alla ska trivas med MIG också!
Vill ni se mer av henne? Utan en massa länkar? =0)
GOD AFTON!!
Hemimammas tankar – Barnen? Har vi rätt att skada och döda dem? För profit och egoism?
GOD AFTON! Ikväll rebloggar jag ett gammalt inlägg om barnens villkor i denna värld vi utsätter dem för, när vi vill ge liv och hopp, men många gånger ger smärta och död och hopplöshet…
Idag skrev Ola Lindholm en väldigt bra debattartikel som protesterar mot 5:ans nya dokusåpa om barnen som lämnas vind för våg, ensamma, utan föräldrar och hur det påverkar barn…
”Kanal 5:s program ”Föräldrafritt” som skildrar 20 barn som ska bygga egna ”världar” tillsammans utan vuxna, börjar med en text och en svensk röst som berättar att ”inga barn har kommit till skada under inspelningen av programmet” och att barnen ständigt varit övervakade av vuxna.
Sedan får vi se hur barnen misslyckas kapitalt med att laga mat och hungern sätter in, hur de ”starka” förtrycker de ”svaga”, hur barnen slåss, hur de bryter ihop och längtar hem (efter bara några timmar), hur en mamma försöker tvinga sitt barn att stanna kvar fast han mår uppenbart dåligt och så vidare. Programmet återkommer hela tiden till att det är ett experiment som utförs. På bästa sändningstid 20.00.
Kanal 5 säger att detta aldrig kommer att kunna hända i Sverige. Men Kanal 5 jämnar marken för att just detta ska kunna ske. Man flyttar gränsen för det acceptabla lite grand, med hjälp av engelska barn. Expressens tv-krönikör skrev efter första avsnittet att hon ”inte var speciellt upprörd” eftersom barn blir lika exponerade i ”Supernanny”.
Just det. Ett program som började med att exponera barn i kris för att hjälpa dem och familjerna jämnade marken för ”Föräldrafritt” i England. Det kan hända i Sverige. Med tv-ledningar som Kanal 5:s så är det till och med troligt. I kväll sänds andra programmet i serien. Och Kanal 5 tjänar ännu mer pengar på att skada barn.”
Då minns jag ett inlägg jag skrivit.. ett annat TV-experiment, en modern avart av ”Milgramstudien”
Sedan, ser jag denna hjärtekrossande artikel om en bebis i en väska... ”Barnets navelsträng var provisoriskt kapad, så polisen tror inte att barnet är fött på sjukhus.” Någon brydde sig nog för att klä barnet och att inte döda det, men kunde inte, eller vågade inte föda det på sjukhus, eller ta hand om det på ett normalt vis? stackars människa och stackars barn… Betyder det att barnet haft bättre eller sämre chans att klara sig?
Det får mig osökt att tänka på min hjärtefråga nummer ett… ”Sen avnavling”
Nu har det gått några månader, sedan frågan hamnade i TV. Det är ett hårt arbete som äntligen börjar att ge frukt. Vi har blivit allt fler som uppmärksammar frågan. Göteborgsposten har skrivit artiklar och Expressen har skrivit. (Jag hittade t.o.m en artikel på DN som är 3 år gammal, där man diskuterar för och nackdelar med tidig avnavling, som dessutom presenterade den numera avslutade Halmstadsstudien, som bekräftar de resultat som många andra pekat på)
Men inte Aftonbladet. Som vanligt. Inte en enda träff på min sökning. Men jag hittade en artikel om att mammor fick föda i korridorerna i Göteborg. Sjukhusen väntades att bli överfulla…
Vilket kan ju vara att riskera sitt ofödda barns liv ännu mer, eftersom det är på Göteborgssjukhusen, som man VÄGRAR att ta till sig de nya rutiner som säger att man ska vänta några minuter innan man avnavlar barnen. För att de ska få sin fulla blodmängd. Ofta får de inte ens hälften innan man klampar navelsträngen.
Är de för lata att förändra rutinerna?? Eller Ligger det prestige i saken??
VILL VI ATT VÅRA BARNS LIV OCH HÄLSA SKA RISKERAS PGA LATHET OCH PRESTIGE????
”När barnet ligger i mammans mage har det sitt blod cirkulerande i sin kropp, i moderkakan och i navelsträngen. Allt detta blod är barnets men det cirkulerar runt eftersom barnet behöver hämta upp syre och näring utanför sin egen kropp.
Jämför med att vara kopplad till en maskin som hjälper kroppen att pumpa runt blodet. Blodet går från din kropp, in i maskinen och sen tillbaka till din kropp. Om man ska koppla bort dig från den här maskinen är det ju en ganska bra idé att se till att du får allt ditt blod, så man inte lämnar kvar en stor del av DITT blod i maskinen, eller hur?
Precis så är det med en nyfödd bebis och naturen är så smart att när barnet föds och tar första andetaget så kopplas allt om och moderkakan blir överflödig. Men då är det så fiffigt att moderkakan vet om detta och pumpar in allt blod som finns ”ute på vift”, i navelsträng och moderkaka, i barnet. Det här går snabbt, inom några minuter har barnet fått in sitt blod i kroppen där det hör hemma och därefter blir navelsträngen helt vit och slapp. Då kan man klampa av den och klippa.”
Så skriver Becka i sin blogg.
Så enkelt kan det vara. Så enkelt ÄR det. Varför vill inte de höga herrarna och damerna Överläkare, begripa det??
Tänk om någon tog hälften av ditt blod? Hur skulle du må då? Jag vet. Sommaren -09 var jag tvungen att uppleva ett utomkvedshavandeskap. När jag vaknade från min operation, som vart så hastigt och lustigt påkommen, att jag inte fick invänta att min man skulle kunna komma och vara med mig innan jag rullades in (vilket frustrerade envisa Hemimamma fruktansvärt) och ”ta farväl” Gud förbjude, men man kan ju aldrig vara helt säker…
Nåväl, när jag kom till sans igen lät man mig förstå att jag hade över 1,5 liter blod i buken…Det var tydligen på håret sade läkaren… Då hade jag ändå ÖVER hälften av mitt blod kvar…
Då är tanken inte så absurd, att Emma, som alltså avnavlades tidigt, som fick hypoglykemi ”sockercoma”(finns i förlossningsjournalerna), direkt efter förlossningen, alltså ett tydligt tecken på att hennes blodmängd inte var tillräcklig och sedemera, tre veckor senare dog, troligen av en infektion av ett enterovirus, alltså en enkel förkylning.
Låter det rimligt att ett barn ska dö av en förkylning, för att hennes immunförsvar stulits??
När hon föddes var det som ”Diabetiker”, När hon dog, var det som en ”AIDS – patient”
Tre till, av mina sex barn, föddes som ”diabetiker” Jag kan syndromet utan och innan. Det är t.o.m ett faktum att deras tillstånd inte skulle upptäckts och behandlats om inte JAG som mamma KRÄVT blodprover omedelbart efter förlossningen, vis av erfarenheten, när min äldsta dotter HÖLL PÅ ATT DÖ när hon föddes för tolv år sedan, av ALLVARLIG hypoglycemi, alltså sockercoma med medvetslöshet och risk för dödsfall om inte tillståndet upphävs OMEDELBART.
Som jag skrivit om tidigare, så sitter Göran Hägglund i knät på kapitalet och blodbanken, som alltså vill åt våra barns stamceller, vilket är förklaringen till att förfarandet inte stoppas, allra helst i Göteborg, där blodbanken finns… En blodfylld moderkaka i USA är värd OERHÖRT mycket pengar…
Medicinindustrin är i förhållande till människorna, som bankerna till länders regeringar – De verkliga makthavarna… och vi är lika utlämnade till deras makt, som regeringen till bankintressena…
Notera scenen till höger…
En mor och hennes två fina barn. I vanliga fall en rörande och glad scen. En flicka som klappar på sin lilla syster.
Det är bara ett fel med bilden.
Den lilla systern är död och bilden togs när jag och min Tripp skulle ta farväl…
Att jag publicerar bilden, kan vara kontroversiellt.
Men jag vill visa vad följden kan bli av tidig avnavling.
Jag vill att ni som läser verkligen ska förstå att detta är verkligt.
Jag är inte bara en siffra i statistiken.
Jag lever med denna förlust, varje dag. Jag har skäl att bry mig och att göra så gott jag kan för att ingen mer ska drabbas…
Mig veterligen har bara jag drabbats på detta sätt som jag känner till, men jag är säker på att andra också kan ha drabbats, om inte av detta, så någon av alla de andra skadorna som är förknippade med tidig avnavling, som drabbar barn varje dag i vårt land…
DÄRFÖR VILL JAG FÅ KONTAKT MED ANDRA SOM DRABBATS, PÅ OLIKA SÄTT. OM VI ÄR FLERA SOM GÅR IHOP, KANSKE VI KAN STOPPA DETTA PÅ NÅGOT SÄTT!! INGEN MER UNGE SKA FÅ DÖ!!! ELLER SKADAS HELT I ONÖDAN!!
Skriv om era erfarenheter i kommentarsfältet, eller maila mig på
Hemimamma@hotmail.se
HJÄLP MIG OCH A-LINDA ATT SPRIDA INFORMATIONEN OM SEN AVNAVLING.
SLUTA RÅNA SPÄDBARNEN PÅ DERAS BLOD – DE BEHÖVER DET SJÄLVA!!
Dessutom undrar jag om någon har erfarenhet av att starta en minnesfond? Hur gör man? Vem kontaktar man??
GOD AFTON!!
Hemimammas kamp – BARNEN och MATEN, fattigdomen kombinerar eller särskiljer dem? Vad kämpar vi för?
GOD AFTON!! Jag rebloggar ett inlägg jag skrev precis före valet, om barnfattigdomen som uppstått och som ökar stadigt i vårt land… Snälla, titta inte bort?… gå in och läs och blunda inte för det som Alliansen tiger om och viftar bort… Det drunknade då, i valvakan, men jag hoppas återuppliva detta nu…
Barnen ja… de påverkas och förnedras först och mest, av allt som händer i samhället, även vid FAS III och Förnedringskassans åtgärder och Jag, liksom Lars Ohly och Vänsterpartiet och förhoppningsvis många andra med oss, tänker kämpa med ännu mera glöd för att detta inte ska få fortgå. 340 000 fattiga barn är beroende av att vi vuxna gör något… V V V??? ”Våga vara vuxen” som Hemimamma säger…
Jag fick en fråga om media av en bloggare. Varför de rödgröna inte hade den med sig före valet? Jag har skrivit en del inlägg om saken, varav DETTA var det viktigaste. Inte konstigt att Alliansen vinner valet när 70% av media ägs av borgerliga intressen… Det är en av många saker som går emot oss…
Snart är det ett år sedan jag började blogga och tänk så mycket konstigt som har hänt, sedan jag började blogga… sedan mitt första inlägg? så mycket som inte blev som vi ville, eller som vi kämpat för?
De rödgröna förlorade valet. Alltsedan den där dagen i våras, då Lars Ohly’s utspel, där han sade att han inte tänkte gå på Kronprinsessbröllopet, fick mig att bestämma mig för att rösta på och verka för Vänsterpartiets frågor… (fast jag är inte medlem… än…=0) ) de flesta, utom… bröstpumpsfrågan och då gick jag på pumpen… =0)
Men man måste inte tycka lika jämt, eller hur? Ohly är den enda politiker som inte skulle behöva sänka blicken om han genom ett mirakel, skulle komma öga mot öga, med Olof Palme…och tvingas svara för sina gärningar och sin politik… medan Mona Sahlin aldrig någonsin bör yttra Palmes namn i samband med politik och allra helst i samma mening som ordet Solidaritet…igen…
Och tänk så mycket som blev både roligare och helt annorlunda än jag tänkte mig, när jag började bloggen, i tanken att utveckla min prosa, mitt diktande, med mina noveller och böcker?
Tack alla underbara bloggarvänner (och fiender) och Facebookvänner för att ni tvingat mig att utvecklas och bli ”Hemimamma” ♥ och för ert stöd och tålamod (ett särskilt tack, Lars Ohly)
”inte bara mamma, utan samhällsdebattör och matkreatör och författare också”
FRAMTIDEN DÅ??
Jag har precis gått med i bloggsamarbetet
Där kommer jag att skriva om mat och vårt förhållande till detsamma… ur ett socioekonomiskt och ett historiskt perspektiv…
Jag har ju också ”Hemimammas mat och tårtor” om ni är mer nyfikna på mitt matkonstnärsskap…
Dessutom såg jag att ”Hemimamma” nominerats till ”Blog of the year”
Tänk om det är så att jag faktiskt kan göra skillnad på riktigt? kanske tom, det finns en och annan av er som vill rösta på lilla jag? Tanken svindlar!
Sedan en tid, så finns jag som sagt på Facebook och nu har jag startat en grupp där, vars syfte är, att vi tillsammans, skall stötta och hjälpa varandra, att stötta och hjälpa andra och sprida kunskapen om vad för slags värld vi vill leva i… och att vi ska orka kämpa vidare i motlut och hålla ”Draken stiger i motvind” som målbild…
Vill du vara med? aktiv eller passiv, efter ork och förmåga… Bara du tror på det vi gör? Gå med HÄR
Appropå ”Draken”, alltså min bok, som jag skriver här på bloggen? När Milla dog, tappade jag sugen att skriva… men nu har så många bett mig att börja igen och att fortsätta skriva och har peppat mig till max!
Så ni ska få som ni vill… Jag har fått tillbaka lusten, men eftersom det var så länge sedan, så behöver jag lite hjälp… Vill ni läsa och ge mig en tråd att ta upp historien igen? hur tycker NI att jag ska gå vidare?
Facebook är numera direktdemokrati. Man kan nå ut till en enorm mängd människor väldigt fort… (tänker på Sergels torgsmassmötet kvällen innan riksdagens öppnande)
Bloggar och andra nätsajter är framtidens direkta folkomröstningar och opinionsbildare (Klamydiabrevet) och tidningar blir alltmer (liksom TV:n) utkonkurrerade av sociala media och bortsett från min favoritnemesis Carl Bildt, så verkar inte Moderaterna ha mer koll på Wiki, twitter och annat smått och gott nätgodis, än vad Jan Björklund har på vad som bör lyftas fram i skolan för att Sverige ska bli en framgångsnation igen…
Appropå TV… Det ska börja en galen dokusåpa, eller så har den börjat redan… (vill inte titta, det räcker med det jag läst om saken) och för EN GÅNGS SKULL är jag överens med Malin Wollin, om att barn kan bli djur… så som de blir i boken ”FLUGORNAS HERRE” av William Golding som jag gjort en analys till i bloggen tidigare…
Räckte det inte med ”Unga och oförmögna” eller vad det var tramset hette…
Lämnar er med ett helt oförglömligt barn och hennes kamp… kan hon så kan JAG/vi… eller hur?
GOD AFTON!!
Hemimammas kamp – ”Den onde, den gode och den fule” # 9 Försvara småfolk eller förtala small people?
GOD AFTON!! Jaha… Årets första dag är slut och det var den första dagen i resten av ditt liv… Julmaten uppäten, raketer avskjutna och alla har vi druckit varandra lagom till… I alla fall, för de små bäbisarnas skull… Risken att de skall dö i SID ökar tydligen dramatiskt på just Nyårsdagen… I takt med alkoholgraden i föräldrarnas blod… Alliansen anser att vi måste underlätta intagandet av den saligörande och passiviserande alkoholen. ”Folk tige i landet” eller hur?
”Sup ner dem och låt dem slava i FAS utan LAS…”
Vi får hoppas för de små liven att det nya året blir fullt av löften i stället för av hot…
”We fight for the small people” =0)
A-Lindas och min kamp för att detta år ska bli det år då Sen avnavling genomförs ÖVERALLT fortsätter… så nyfödda får behålla sitt blod själv!
I mitt fall finns den ständiga påminnelsen om hur illa det kan gå där HELA TIDEN! Emmas död ska skapa liv… och jag tänker inte ge mig innan det blir så… Barn ska inte behöva lida eller dö pga medicinindustrins profithunger eller förlossningsläkares okunskap och vilja att se bortom deras egen bekvämlighet…
Löften ja… Mitt eget var att jag skulle försöka att ha en mera positiv syn på framtiden, detta år när så mycket är annorlunda och så mycket skrämmande står för dörren både i den verkliga världen, på nätet och i mitt privata liv…
”Ont i foten” JAJAMENSAN!!
”Den GODE” (som brukar vara kunglig, vanligen Kungen) får idag representeras av Drottning Silvia. hon har haft ett ”Anno horribilis” hon med och jag undrar om hennes Nyårsskål var lika lättdrucken som tidigare år, och om hon höjde den för var sin far eller sin make i år??
Hon ville inte uttala sig i samband med TV4 FAKTA’s program om hennes fars nazistiska förflutna. Men nu har hon alltså skrivit till Jan Scherman själv (privat, märk väl) och kritiserat honom för programmen…
Hur arrogant får en kvinna bli? Först ska hon operera om sig, trots att hon är en av världens vackraste kvinnor, och därmed BEVISA att BARA skönhet räknas? (stackars Viktoria, är det underligt att hon fick anorexi, med den rollförebilden?)
Undrar om det är därför som Nina Eldh slutar som hovstatens chef och representant och kungahusets mediaansvariga. Vem vill ansvara för kungahusets handel och vandel, när man har så bångstyriga och arroganta chefer som hon verkar ha haft?? Det kan knappast vara ett avundsvärt uppdrag i dessa dagar, ett öde delat med ”Team Socialmoderaternas” blivande ledare ex. (?) Ylva Johansson…
Varken Silvia eller Carl-Gustav har väl behövt reagera eller uttala sig så som de nu gjort bort sig?
Deras allmänna och deras Kungliga omdöme bör alltså inte bara ifrågasättas utifrån deras handlingar utan också utifrån den ”Pr mässiga” aspekten… Men Leif G. W. Persson ”kliver ut” som rojalist och försvarar…
Vill vi betala 125 miljoner (och nu vill Kungen ha mer, förresten) för sådana mediala PR katastrofer? ”Small people” varning här… men Prins Daniel charmar överallt han kommer
”Den Onde”… Carl Bildt har varit i farten igen… liksom Statsminister Fredrik Reinfeldt… så valet blir svårt där…
Gissa vem som sade vilket av dessa två citat:
”För det första ska vi förstärka arbetslinjen. Fler insatser ska göras för att fler ska kunna få jobb. När statsfinanserna tillåter ska ett femte steg i jobbskatteavdraget genomföras. Om ekonomin förstärks öppnas även för en halvering av momsen på restaurang- och cateringtjänster. Tillsammans är det två viktiga reformer för arbete och företagande, för att arbete ska löna sig och jobben bli fler.Sverige har inte råd att se människor fastna i utanförskap. Vårt mål är full sysselsättning. Därför måste vi nu också se dem som oavsett konjunktur ställs vid sidan av.”
”Samarbetstanken är tillsammans med tron på friheten och rättsstaten kärnan i det stora europeiska fredsprojektet, och det är när vi visar att vårt samarbete är genuint öppet och att vårt engagemang för friheten är helhjärtat som vår röst kan få kraft också i världen i övrigt.”
Det ena är lögn, det andra svammel. Välj själv vilket
Moderaterna vill lämna över Assange till USA, snabbare än kvickt och drömmer nog om vad Clinton skulle 
belöna dem med… Flera krig? ”Arbete löna sig”… ja… för arbetsgivaren kanske… FAS III lönar sig inte för någon annan, varken staten eller slaven…
Och nu till sist, den ”Fule”… I klippet nedan är en halvtimme Nyårs special ”Korseld” Med Kielos/Rayman som professionella tyckare om politik…
I detta klipp kan man hitta en uppsjö av både onda eller fulingar eller goda, beroende på vilken syn man har på världen… Vissa skulle nog vilja kalla Lars Ohly fuling… (ca 17 min i klippet)
men enligt mig, så gör Sanna Raymans snorkiga avfärdande av den småväxte Leif Pagrozky’s siffror och erfarenhet och brist på förståelse för, att han därmed blir lite putt, vilket får mig att fundera om det (dessutom i samband med sketchen om Maud, som dvärg, som förekommer i klippets slutscen) är en medveten drift/avfärdande av ”småväxta”
”Smallpeople” varning här…
Men jag funderar på hur en ”Seriös” tidning som SvD (?) låter Sanna Rayman vara ledarskribent??
Hon vränger fakta och slingrar undan tex i diskussionen med Maria W. (eller Pagrotzky) och verkar ha NOLL KOLL på utrikespolitiken och den ekonomiska politiken och PIGS ländernas ekonomiska utveckling när hon diskuterar med Katrine Kielos…
(Om BMP’s minskning med 7,7 %) ”Frågan är ju då om det är speciellt relevant? Jag menar att det är ganska naturligt att Sverige som är ett ganska litet och exportberoende land, tappar extremt mycket när krisen är på sin topp, så att säga”
”Ja, Siffran är rätt, men jag förstår inte vad den har för relevans, när det ser ut som den gör”
När Katrin mycket riktigt för TREDJE gången påpekar att Grekland var det enda landet av PIGS-länderna som hade problem innan krisen, förnekar Sanna detta faktum.
”De andra länderna fanns på banan innan”
Har folk i Sverige blivit så korkade generellt, så de tycker hon är smart? Att man ligger sig till jobb i Hollywood, vet jag…
Gör man det i tidningsskraporna med?
GOD AFTON!!
Hemimammas kamp – Mitt vittnesmål om allvaret i detta, som inte bör få fortgå!
GOD AFTON!! Idag vill jag, med anledning av det mycket upprörande besked som A-Linda kommer med i sitt inlägg, berätta ÅTERIGEN om vad för tidig avnavling innebär för både barnet och som en konsekvens för modern/familjen och vilket lidande det orsakar I ONÖDAN, bara för att medicinindustrin tillåts härja och håva in vinster på behandlingar som de är med att skapa behoven efter…
Det är dags att aktualisera detta ämne igen, som alltså blivit en av mina hjärtefrågor av naturliga skäl, som jag har en hel inläggskategori om ”Sen avnavling” där denna text är delvis tagen ur ett tidigare inlägg jag skrivit om detta. Många inlägg har jag skrivit och nu är det dags att lyfta dem upp till ytan igen… Många barn riskerar att skadas om detta inte stoppas ÖVERALLT.
A-LINDA har skrivit om detta problem länge och har varit instrumental i att nya riktlinjer tagits fram (som alltså inte alla sjukhus vill följa med Göran Hägglunds goda minne), men först nyligen, för ett halvår sedan, insåg jag att det jag drabbades av för många år sedan har direkt koppling till hennes hjärtefråga… Jag läste hos henne och frågade om ett bekymmer som jag hade när mina idag stora barn, var nyfödda. Precis efter förlossningen så har de haft så lågt blodsocker att de nästan blivit medvetslösa..
Det hände första gången, när Tripp var nyfödd 1997.
Som förstagångsförälder så litar man på vården. Hon var bara trött och ville inte äta.
”Det är normalt, alla barn vill sova efter förlossningen” menade den äldre barnmorkan på Karolinska sjukhuset.
Efter några timmar, började jag se ryckningar i Tripps rörelser. ”Det är normalt, det gör alla nyfödda barn” var svaret från vården…
Efter ytterligare några timmar låg hon och skakade som en gammal afatisk gubbe.
”Ingen ska komma och säga att detta är normalt” Jag var GANSKA upprörd vid det här laget.
”Nej, det KAN ju vara blodsockret också” svarade en annan sköterska.
”Kan vara?! VET du inte det? HUR får man reda på detta? Jag var minst sagt arg.
”Det är ett ganska enkelt blodprov” svarade hon lite osäkert
”Varför har ni inte gjort det då? Om det är enkelt?” Starkt ifrågasättande Hemimamma
”DET INGÅR INTE I VÅRA RUTINER” svarar den S.K. Professionella människan.
Det visade sig vara fallet. En vanlig människa har ett blodsockervärde på ca 3,5. Tripp hade ett värde på 1,4. Vid ett värde på 1,2 blir man medvetslös, berättade en annan sköterska, som faktiskt tog ansvar och hjälpte mig… Hennes värden kom att svänga kraftigt upp och ner och matandet var en kamp. Att få en unge som inte ORKAR äta är ganska frustrerande och sorgen och rädslan, för vad som faktiskt kunde hända, höll mig som kidnappad…
Behandlingen bestod i intensivamning och tilläggsmatning. Hon skulle väckas och äta EN GÅNG I TIMMEN!! Glöm sömn. Där började de sömnproblem som jag brottats med alltsedan dess, som förvärrades när Emma dog. Troligen till följd av att hon blev för tidigt avnavlad. (ett inlägg om den saken) Det tog 11 dagar innan Tripp var helt frisk och jag kunde börja försöka sova igen… Visste du att man blir galen om man inte får sova?
Men jag var tvungen att vakna varje timme och amma. Jag hade knappt somnat igen, när det var dags att väcka henne igen…Livet blev ett Helvete… Men som mamma gör man vad som krävs, eller hur?
Mina tre efterföljande barn hade samma problem, men då KRÄVDE jag ett blodprov direkt, varje gång till personalens förvåning. Tyvärr hade jag rätt, de drabbades också, med upprepning av samma sorts liv som 97. Alla fick de problem med mjölkallergi, pga den tidiga tillvänjningen till modersmjölksersättningen, de första dagarna…
ALLT DETTA HADE UNDVIKITS OM MAN VÄNTAT MED AVNAVLINGEN!!
Men mina sista två barn slapp drabbas, för på Danderyds sjukhus, väntade man med avnavlingen…
DÅ visste jag inte vad som var orsaken till detta, men efter att ha läst hos A-Linda, så föll poletten ned.
Här är frågeväxlingen:
”Känner du till ett problem som innebär att nyfödda har svårt att hålla blodsockerhalten? Har du varit med om det? Jag har stor erfarenhet av detta, då fyra av mina sex barn hade det och Astrid Lindgren/Karolinska hade väldigt dålig koll på detta…
”Ingår inte i våra rutiner, att ta ett enkelt blodsockerprov” hette det…
Hemikram!”
A-LINDAS svar:
Se t.ex. det här:
“We can now add to the list of potential benefits: less initial hypoglycemia, …. ”
http://www.fsneo.org/JourClub/4-038.htm
”Hypoglycemia: liver ischemia reduces production of glucose. ”
http://www.cordclamp.org/Iatrogenic%20Resuscitationxx.htm
Kraam”
Hemimammas kamp – ”Den Onde, den Gode, och den Fule” # 8 Frågor, Fulingar och Framtiden?
GOD AFTON!! Ja… Ni vet gången… mina ”utnämningar” börjar förhoppningsvis bli välkända och tanken och frågorna bakom kristallklara…
Annars är det bara att följa tråden bakåt i rebloggningarna. Förra delen nämnde Yokso, Carola, Assange, Jay Smith och naturligtvis Carl Bildt. Vem som är ond eller ful av alla dessa kandidater, varierar efter dagsform och Hemimammas humör.. fast Bildt är nog både ful, fel och ond i mina ögon förresten… Och den eviga ”gode” följetongen är ju Kungen…
Så vi börjar väl med honom idag också.. *LER*
Svenska Folket vill sparka honom. (Äntligen!) – Och vill att Viktoria ska ta över
Klicka på bilderna för att komma till originalbilderna som är förstorningsbara
Ytterligare en detalj att lägga till till det rojalistiska utvecklingslandet Sverige.
Nu agerar Prins Daniel på eget bevåg.
Han tackar Ockelboborna för att de skyddar honom och den blivande Drottningen, mot paparazzis. Han får väl ordna med ett eget ”Ockelbo-garde” modell Vatikanens Schweizergarde, där det krävs schweitziskt medborgarskap för inträde, när han blir Drottningregent. ehum gemål, menar jag…
Men visst är han ful i de PK glasögonen?
Har ingen visat honom linser?
Något som artikeln påstår finns risk för aldrig inträffar… att Viktoria blir Drottning alltså…
Befängt påstående. Högerregering är historiskt en garant för bevarandet av Kungahuset och om inte Palme vågade ta Tjabo av daga 1973, så varför skulle en Socialdemokratisk regering (?) våga det NU säg inom 30 år? och En Moderat?
Lena ”Jag vill ha din röst” Mellin skriver i sin krönika att Viktoria riskerar att vara så gammal så hon inte är någon frisk fläkt, när hon får ta över…
Ursäkta mig, Herr Herman Lindqvist, men skulle inte du, som lärde Prinsen lite vett och etikett, informera Fru Mellin om det faktumet att Kungahuset finns till för att garantera STABILITETEN i landet?? och bör vara en sammanhållande och pålitlig instans. De finns Inte för att vara någon frisk fläkt!!
(Vilket någon för övrigt glömt lära hans majonäs honungen själv)
Att ”tala är silver och tiga är guld” är ett ordspråk som han troligen skulle vilja ta till hjärtat, hjälper inte alltid…
Fast han är faktiskt mindre ful med glasögon.
Framtid?
Något som också finns automatiskt likhetstecken med Högerregering, historiskt sett, är Försvaret…
Denna oroande notis fångade jag upp i kväll;
Publicerad: 2010-12-26 ca kl 18.00
Försvaret vill ha fler på heltid
Stockholm. Försvarsmakten planerar, enligt Sveriges Radios Eko-redaktion, för fler heltidssoldater än vad riksdagen slagit fast i sitt beslut om det nya försvaret. Försvarsutskottets ordförande Håkan Juholt (S) kräver att regeringen gör klart för militären vad som gäller.
Medan Försvarsmakten oroar sig över kvaliteten i förbanden om bara 25 procent av soldaterna är fast anställda anser riksdagen att det blir för dyrt och oflexibelt med en högre andel fasta.TT
Men de glömmer att DERAS TUR KOMMER…
Betänk Martin Niemüller’s dikt:
I Tyskland hämtade de först kommunisterna, och jag protesterade inte, för jag var inte kommunist;
Sedan hämtade de de fackanslutna, och jag protesterade inte, för jag var inte fackansluten;
Sedan hämtade de judarna, och jag protesterade inte, för jag var inte jude;
Sedan hämtade de katolikerna, och jag protesterade inte, för jag var inte katolik
Sedan hämtade de protestanterna, och jag protesterade inte, för jag var inte protestant…
Sedan hämtade de mig, och då fanns ingen kvar som protesterade…
(arkebuseringsmuren i Auschwitz)
ATT FÖRSÄKRINGSKASSANS HANDLÄGGARE SKALL BEDÖMA ARBETSFÖRMÅGA FRÅN ÅRSSKIFTET (5 olika artiklar, i olika tidningar) Men inte ett ord på DN‘s startsida… Det anses nog i vissa kretsar att det är ganska oskönt att vara sjuk… fult?
och kriget…
Steget är inte längre långt, till någondera av företeelserna…
Moderaterna kritiserar Sverigedemokraterna – MEN… betänk… Moderaterna vill sparka på ALLA svaga grupper… sjuka, gamla, barn, arbetslösa… alla som inte bär sin egen vikt, oavsett om de bara väger 36 kilo.
Framtid?
HEMI/PLUPPAS kamp – Har vi rätt att förlöjliga våra barn? Eller mata pedofiler
AFTON!!!
Ser något som upprör mig… Blir skitförbannat rakt ut sagt…
Lägger inte ut bilden som får mig att reagera, av hänsyn till barnet och att jag inte vill medverka till att bilden vidarebefordras från min blogg, men här är länken dit, om rebloggen skulle försvinna av någon anledning…
http://blogg.aftonbladet.se/schulman/2010/12/charlie-halsar
Minns du konstnären som klädde sin dotter till Hitler?? (artikel Expressen) Artikel AFTONBLADET
Bloggaren JINGE skriver om huruvuda detta är barnmisshandel?
”En redaktör på AB säger sig vara trött på alla gulligull-bilder något som man kan förstå, men ska man nödvändigtvis spöka ut bebisar så räcker det med att klä dem i t.ex. hantverkarkläder. Barnen kan inte påverka detta missbruk av dem, och det säger förstås en hel del om den förälder som medverkar till det. Egentligen så borde personen som gör detta återgå till att leka med dockor.”
I BÄSTA fall är detta att förlöjliga sitt barn genom att sätta på henne ett attribut som markerar vuxen kvinnlighet i form av en hairextension.
I sämsta fall innebär det att han föder pedofiler med material som kan få oöverskådliga effekter för Barnet självt…Är han medvetet arrogant eller är han bara korkad och okunnig om hur nätpedofiler verkar?
Detta upprörde mig så mycket att jag kontaktade Pluppa, som vi alla vet skriver initierat och starkt, med stor kunskap om detta ämne och hon lät mig förstå, att dessa bilder alltid kommer att finnas kvar och barnet är synnerligen olämpligt exponerat av fotografen.
Är Alex Schulman som pappa medveten om detta? Vad säger modern??
Vill minnas att han i slutet av sin förra blogg kritiserades för att han ”sexploaterade” Charlie, när han publicerade bilder av henne i en bikini…
Vad tänker du/ni? Jag ifrågasätter detta minst sagt osmakliga exempel på dåligt omdöme.
Vad har Aftonbladet för policy? VILL man medverka till detta?
Vad är hans avsikt med detta inlägg? En raketstart för en ny blogg?
Det är skillnad på en oskyldig bild av en krypande bebis i blöja som ”råkat” hamna på nätet och en bild, avsiktligt riggad, med rekvisita, som ämnar till … ja vadå?
Pluppa vill å det bestämdaste protestera tillsammans med mig, och säga att detta skadar alla barn i beroendeställning.
TÄNK PÅ DETTA NI SOM LÄGGER UT ”OSKYLDIGA” BILDER PÅ ERA BARN…
Av tekniska skäl kan Pluppa för närvarande inte skriva själv, så vi beslutade oss för att gemensamt författa detta inlägg och vi skriver båda under och ni kan kommentera detta till oss båda i detta inlägg.
Ja… Schulman är tillbaka… Frågan är om det är på gott eller ont…
HEMIMAMMA PLUPPA
AFTON!
Hemimammas tankar – Att lista ut vem man är? och varför? med tårarna i förvar? Försvar?
AFTON…
Listan har nått mig. Någon har bett mig berätta… Egentligen vill jag inte. För jag mår inte bra ikväll… Så envis och egensinnig som jag är, kommer jag att göra det på MITT sätt…
Jag är ledsen… känner mig sorgsen, missförstådd, orolig… allt från början maskerad och förvrängd till ilska. Jag hatar att vara arg, allra helst när jag egentligen är ledsen…
Jag som annars ÄLSKAR att diskutera och dissekera, (som ni kan se av min rebloggning och där förekommande kommentarer…) i sakfrågor, som berör mig, där mina tankar och resonemang får flyga som änglars vingar… Där ingen vingklipper mig och säger mig, ”Ditt namn skall vara intet”
I listan fanns Dag 24 : ”Det här får mig att gråta.”
Att känna att min kamp för de utsatta och orättvisorna i samhället är förgäves…
Att veta att om två dagar, skall det besked jag kommer att få från mammografin riskera krossa min tillvaro.
Att min äldsta son går i sömnen och vaknar gråtande från en mardröm utan att han minns vad och varför och ingenting jag gör verka hjälpa… Det spelar ingen roll att jag vet att det är en fas, allra helst för pojkar i 9-10 årsåldern… Att inte kunna få svar om det är någonting som är fel, som kanske har med hans pappa att göra? Det frustrerar mig enormt när jag inte kan hjälpa mina barn. Att min minsta son drömmer mardrömmar om hundar…
Att min man är så utsjasad av alla bestyr om vattnet (ni finns i mina tankar alla Östersundsbor) att vi knappt sett varandra sedan den där kvällen jag berättade om för någon månad sedan… 6 november 5årsdagen…
Och han är SÅ trött…
Att mitt liv känns så orättvist ibland… Varför ska allt hända mig?
Varför ska allt jag någonsin brytt mig om tas ifrån mig?
Nu finns det bara jag kvar… allt annat man kan förlora, har jag förlorat…
Två, nej… tre av mina barn (får man räkna ett utomkvedshavandeskap?) Minimum och Emma och den som inte bidde annat, än nära nog min död?
Min Mamma…. till Bröstcancer… 51 år blev hon. Det är tio år sedan… Jag fyller 42 snart…
Min pappa.. till spriten… Att se den intelligentaste man jag känt, INTE kunna resa sig och gå… vidare…
Mitt hem… för att jag blev utkastad och tvingad att leva på gatan utan en reträtt?
Mina pengar och ägodelar i en bitter skilsmässa, utan vinnare?
Min familj… som blev söndersliten av gräl och släktfejder?
Min mina äldsta döttrars pappa… till en annan kvinna…
Min förste make. Av oförlöst sorg… Vi var SÅ unga…
Min andre make… till sjukdomar och skilsmässa…
Min syn och hörsel… till ungdomligt oförstånd
Mitt liv nästan… till en svartsjuk fd pojkvän?
Min värdighet?… till 6 års mobbing?
Min kropp… till en våldtäktsman…
Min själ… till soc…
Mitt namn…
I mitt liv, är ingen sorg oprövad…
Ni som är kanske är avundsjuka på det jag eventuellt har? Är ni säker på att ni vill vara jag?
GOD NATT
Hemimammas tankar – ”Endomagen” ett helvete som kvinnor som jag och Julia lever med…
GOD AFTON!! Stackars Julia Arnstad… Hon har Endometrios, en helvetisk sjukdom att leva med.
Jag vet precis hur hon har det… Jag har också levt med detta helvete i många år…
GLÖM SEX, det gör för ont… ”thank you very much”
Enda ”boten” är graviditet. och eftersom jag fött många barn, så tog det extra lång tid för mig att få diagnosen…
En av sidoeffekterna är att varje graviditet, dessutom riskerar att bli extrauterin, dvs ett utomkvedshavandeskap. Som är livsfarligt. Vanligen i en av äggledarna. Alltså ett foster, som växer där det inte ska…
För mig rök höger äggledare för drygt ett år sedan i just ett utomkved. Det var på håret att jag överlevde… När det läkt satte de in en hormonspiral för att få kontroll på blödningarna… jag vågar aldrig mer bli gravid…
Bara det är en outhärdlig sorg ibland och tanken på det barn som inte fick chansen?
”Alla blödningar minskar eller försvinner och därmed smärtorna” ”Du kommer att kunna ha sex som vanligt igen”
Nu har jag kämpat med detta i ett år. Men i morse gav jag upp… Då har jag haft konstanta smärtor och blött i två veckor och varit blek som ett lakan… Nu orkade jag inte längre…
De fick ta bort den. Nu vilar jag och återhämtar mig och hoppas att blödningarna ska ge sig… Min stackars make, som alltså inte kunnat räkna med att få några äktenskapliga plikter fullgjorda (något som jag brukade göra med nöje) kommer nog att hoppas att smärtorna ger sig med *ler*… men han har stoiskt stöttat och fast oron ligger under huden på honom, så säger han inte ett knyst…
Nu ikväll har jag faktiskt inte lika ont som i morse, så det går åt rätt håll…
Så småningom om tre månader, när kroppen stabiliserats och alla vilda hormoner släppt greppet om mig, får man fundera ut någon ny behandling. Men de hormonbehandlingar som talas om i artikeln nedan, kommer inte vara aktuella tyvärr..
Min mamma och moster hade bröstcancer. Mamma dog. Min moster INTE. Men hon vägrar lämna ett enkelt blodprov, som ger ett snabbt svar på frågan ”Har jag ärvt mammas gener” Ovissheten har plågat mig i 10 år.
De nya symptom, som fått mig, att ånyo söka vård, har föranlett att nya undersökningar skall inledas, (efter den cysta som man opererade bort för två år sedan) och på onsdag börjar provtagningarna…
Nu fantiserar jag att alltihopa är en effekt av de vilda hormonerna från spiralen och att de försvinner av sig självt nu…
Vore det inte skönt, så säg?
UPPDATERING: ALLA verkar ha missat vad jag skrivit längst ner, så nu flyttar jag det HIT och RÖDMARKERAR DET så ni inte ska missa vad jag vill säga:
Och Boppan, som råkade få vinterkräksjukan just igår, när jag var helt utslagen, verkar hämta sig också…
Jag hoppas att allt är väl med er alla mina fina vänner på bloggen och jag vill tacka er för det stöd ni visat och det ger styrka för kommande dagar… Jag hoppas att ni har överseende med att min ork kanske inte är som vanligt och att jag kanske inte kommenterar lika mycket som jag brukar göra hos er i vanliga fall…
Jag gläds åt att se er skriva om alla de ämnen jag önskat att jag orkat just nu…
Jag vill reblogga var och varannan av er, hela tiden, har jag sett de senaste veckorna =0)
MEN NI SKA VETA ATT JAG ÄR STOLT ÖVER ER ALLIHOPA!!
Men jag vill inte ta bloggpaus, bara lugna ner tempot lite? (jag ska FÖRSÖKA ok?)
Är ni med på det?
Julia lider av den bortglömda kvinnosjukdomen…
Endometrios nonchaleras ofta av läkarkåren
I tio år har Julia Arnstad, 30, lidit av sin smärtsamma endometrios utan att läkarna har tagit hennes symptom på allvar. Sjukdomen har gjort hennes liv till ett helvete.
– Läkarna avfärdar mina besvär som psykiska, säger Julia, som tappat all tro på läkarkåren.
Hon hoppas nu få hjälp vid det nystartade endometrioscentrumet vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där man specialiserat sig på att hjälpa kvinnor med endometrios.
– Många inom vården känner knappt till vad endometrios är vilket gör att den diagnosen missas och kvinnorna tvingas ofta valsa runt hos flera doktorer utan att få hjälp, säger Matts Olovsson, överläkare och chef för Sveriges enda endometriosklinik.
Avfärdas som psykiskt
Att kvinnor som lider av endometrios nonchaleras av sjukvården vittnar Matts Olovsson om.
– Det är vanligt att mina patienter får svaret från sina läkare att deras symptom är psykosomatiska eller beror på någon form av magproblem.
Julias besvär började i de sena tonåren med att hon drabbades av en olidlig smärta varje gång hon fick mens, ägglossning eller hade samlag.
Först när hon var 20 år fick hon diagnosen endometrios, en sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder.
Inget hjälpte
Julia fick olika hormonpreparat som skulle hjälpa mot smärtan, men utan resultat.
Om det inte fungerar med hormonsprej kan man gå in och bränna bort endometriosen. I sista hand görs en hysterektomi, då livmoder, äggstockar och äggledare tas bort.
Julia har vid upprepade tillfällen opererat bort cystor på äggstockarna, vilket är typiskt för endometriospatienter.
Kvinnor med endometrios har lägre fertilitet, men Julia har trots sin sjukdom lyckats bli gravid vid två tillfällen men bägge sönerna, Oskar, 5, och Oliver 1,5, har fått förlösas med kejsarsnitt, vilket är vanligare bland kvinnor med endometrios.
Skräckfyllda förlossningar
Julia minns sina förlossningar med skräck. I fem dagar låg hon med värkar innan man till slut beslutade sig för kejsarsnitt när Oskar skulle födas.
– Jag öppnade mig inte och de brydde sig inte om att jag hade konstaterad endometrios, säger Julia som önskar att de tagit ut Oskar tidigare med snitt så att hon sluppit lida så länge.
Julia menar att endometrios är en bortglömd kvinnosjukdom och hon får till viss del medhåll av Matts Olovsson.
– Den är i alla fall väldigt styvmoderligt behandlad. Hade det varit en sjukdom som drabbat män hade det satsats betydligt större resurser. Kvinnors klagan avfärdas ofta som gnäll. Genomsnittstiden för att få diagnosen endometrios är åtta år.
– Det är en mycket lång tid med onödigt lidande, säger Matts Olovsson.
Julia står nu i kö för att få hjälp. Hon har bestämt sig för att göra en hysterektomi.
– Som det är i dag klarar jag varken av barn, hem, arbete eller vänner. Det är jättejobbigt att leva ett normalt liv, säger Julia, som hoppas att hennes remiss snart hamnar först i kön. Matts Olovsson och hans team står redo att hjälpa henne.
Snabbfakta/Endometrios
Endometrios kommer av att livmoderns slemhinna sitter på fel ställe, på till exempel äggstockar eller äggledare. Endometrios är en vanlig, men av allmänheten ganska okänd, kvinnosjukdom. Uppskattningsvis 100 000 svenska kvinnor är drabbade. Det är en kronisk sjukdom som det ännu inte finns något bot för och man vet inte heller varför den uppstår.
Symptom kan vara:
• Kraftig smärta i magen, ofta före eller i samband med mens
• Smärtor vid ägglossning
• Smärtor inne i magen vid samlag
• Smärtor inne i magen när man kissar eller har avföring
• Förstoppning och/eller diarré
• Trötthet, utmattning
• Oförklarlig barnlöshet
Behandling och symptomlindring
• Smärtstillande medel
• Hormonbehandlingar
• Operation, till exempel att endometrioscystor eller andra endometrioshärdar tas bort. (Källa: Matts Olovsson vid Nationellt Endometrioscentrum i Uppsala samt www.endometriosforeningen.se)
För mer information: www.endometriosforeningen.se
MER FAKTA /Endometrios/ Adenomyom här på ”Hemimamma svarar
GOD AFTON!!
Hemimammas tankar – Frisläppta fräcka fredagar?? Fars fridag?
GOD AFTON!! Till skillnad från natten som var, så är jag försiktigt positiv idag…
”Naturen har gett kvinnan breda höfter och en stor bak och har därmed tydligt tillkännagett att kvinnan skall sitta still och passa sitt hus” *MARTIN LUTHER*
En mycket roande film om skräcken att bli socialister… *skrattar*
Som motvikt detta, ett mycket belysande ordspråk, från förr… *LER*
”Hushållsgöromålen överväldigar kvinnan, kedjar henne till kök och barnkammare, tvingar henne att slösa bort sina krafter på ett arbete som är absurt improduktivt, tarvligt, enerverande, fördummande och nedbrytande” LENIN
Alltså kan man kalla HELA västerlandet för Leninister, eller?
En fräck fredag och en frigjord, jämlik och jämställd, Fars dag önskar jag er alla!!
GOD AFTON!!
Hemimammas tankar – ”men nu är det inte jag som bestemer!” barnens sorg? ett upprop!
AFTON!! Jaha… då var det dags igen då? Varje dag nya bud om att kriget är vidrigt… ingen mår bra när kriget får härja… inte ens soldaterna själva alla gånger…
För några dagar sedan talade jag om ”mödrars sorg och Faderns krig..”. Jag relaterade till min egen sorg i livet… Två barn och min mor har jag mist, men likt Emma Jangestig, har jag valt att förlåta döden, och lärt mig leva med min sorg… Jag valde också att starta om mitt liv… Jag är nu inne på min tredje omstart, där jag likt en boll lärt mig att rulla med slagen..
Men BARNEN då? Min äldsta dotter Tripp har fått dela flera av mina omstarter… Hon förlorade sin lillasyster när hon skulle fylla två och hennes liv har också slagits i spillror varje gång mitt liv raserats…
Men min dotter är den modigaste i världen. Idag har hon fyra nya syskon och hennes kärlek till dem lyser igenom, fast hon tvärsäkert säger på en typisk 13 årings vis ”Mamma, jag ska aldrig skaffa barn”
Jag ler varje gång, för jag känner igen mig själv i hennes tvärsäkerhet.
Men jag har en dotter till… eller två egentligen, men den minsta är för liten och lyckligt ovetande om vad som kan gå illa i livet… Hon har inte fått se sina föräldrar skilja sig, som min mellandotter Trapp…
Just denna vecka är Trapp och hennes bror, min äldsta son Trull, hos sin pappa som trots att han inte var rätt make och den speciella människan för mig, så har han ALLTID varit sina barns bästaste pappa möjlig. Det krävs barnasinne för att vara en bra pappa, även om det inte passar krävande hustrur alla gånger…
Efter barnens frånfälle varannan fredag, så lämnar de en air av total tomhet efter sig både hos mig, min nya make, men främst hos sina tre syskon, ett äldre och två mindre…Mitt hjärta kvider samtidigt som jag säger, torsdag kväll, efter den speciella middagen vi alla delar sista kvällen innan bytet:
”Du vet att jag älskar dig, mer än hela universum, ända sedan det stora smället, hela vägen till banken” med glad, trygg, varm stämma…”Du kommer ha en jättebra vecka hos pappa och en vecka går fortare än blixten och vi hinner knappt sakna varandra”
Får man ljuga för sina barn?
Just denna fredag, fann jag ett brev som Trapp lämnat efter sig och när jag läste det, så brast nästan mitt hjärta…
”men nu är det inte jag som bestemer!” står det på det hopvikta A3 arket. Jag vecklar upp det och läser:
”Om jag fick velja så skule hela världen vara venner. Ingen skulle ha krig och ingen skulle bråka. Ingen skulle heller döda djur om man inte mosste! Alla meniskor skulle ha rätt att leva oavset sin hudfärg. Alla skulle ha råd att äta sig mätt och alla skulle okså ha rätt att ha tak över huvet. Alla skulle ha råd att köpa kläder om dom fryser. Alla men och kvinor skulle få jobb och alla skulle få vara lediga även om dom hadde barn eller inte. Ingen skulle lemnas utanför men ibland mosste få ett undantag och vara ifred. Alla skulle få seja vad dom vill och skriva vad dom vill.
men nu är det inte jag som bestemer”
//undertecknat med hennes fullständiga dopnamn
Jag vill så gärna ha henne här nu… och säga att mamma ska vrida världen rätt och lämna över en lika bra och trygg värld som jag växte upp i. Jag skulle vilja hålla henne hårt och viska i hennes öra ”Du vet att jag älskar dig, mer än hela universum, ända sedan det stora smället, hela vägen till banken” Jag är så stolt, att jag har varit med och fostrat denna lilla vackra människa och jag vet att hon är lika stolt över mig, hennes gamla mammas engagemang och gärningar. Alla mina barn säger det ofta, ofta…
Zoomo brukar skoja om att ”Hemimamme ska bli vår statminister” mina barn med…
Själv skulle jag önska att min dotter fick bli det, för hennes är framtiden…
Visst känner jag mig glad och hedrad, när människor, mina vänner likväl som främlingar ger mig erkänsla på alla möjliga sätt och jag ler åt alla mina hemiheroes olika tillrop och hyllningar genom den tid jag bloggat, som Pegasos vackra hyllningsdikt idag...eller som SYFTE som jag rebloggar här ovan med denna absolut underbara dikt om sorgen… lika mycket för mig, om Emma, min ängladotter, som om mig…
”En gång jag mig befann,
i dödens land,
där sköra själar
sökte gemensamma band
En gång då jag mig befann i dödens land,
där ondskans bedrev sin makt,
jag befann mig, i dödens famn,
som drack från mitt blod,
hånade min tro, om att finna en bro, ur detta land
i dödens land, jag mig befann
mina skrik ej längre hördes,
viskningarna tystnat,
min själ följde vinden,
slets och gick sönder
en ängel såg
stark och mäktig,
spred den ut sitt ljus,
som gav mig styrka att ta mig ur,
den ängeln var du…
Men jag talar hellre om vad vi kan göra tillsammans, för att barnen ska slippa sorg och smärta. Barn blir alltid lidande när vuxna inte vågar vara vuxna. När de som ska skydda dem, glömmer sina skyldigheter… när barnens miljö är byggd för de vuxna…
”ALLA BARN ÄR ALLAS BARN”
Jag vill få oss att arbeta tillsammans. För barnen. Att hjälpa och stötta varandra. ”Att lägga bort vad barnsligt är”. För tillsammans blir vi starkare. Det VET jag. Jag ser det i min familj varje dag. I samtal och handling ser jag mina barn växa upp och bli stolta, starka, vackra människor, med vilja att göra gott för andra människor. Det är för att de lärt sig att vi blir starkare tillsammans, hemma. Inte för att de sluppit lidande, utan för att vi burit lidandet tillsammans och HJÄLPT varandra…
Min dotter som förlorade en syster.. Min mellandotter och son som förlorade ”sin familj” Jag som förlorade min mor. Ung, både hon och jag… De stora barnen som förlorade en mormor…
Mina minsta barn har inte förlorat något än. De är lyckligt ovetande om att det kan gå illa i livet. Men NÄR de kommer att uppleva sina första sorger, (för det får alla i livet) så kommer de att ha tre syskon och sina föräldrar som TILLSAMMANS kommer att hjälpa dem att bära dem…
DET är den största gåva man kan få i livet och inga pengar i världen kan köpa den vissheten.
LÅT OSS ARBETA TILLSAMMANS
VÅGA VARA VUXEN
Men glöm aldrig barnasinnet!
GOD AFTON!!
Hemimammas tankar – En moders sorg är sorg… En Faders krig är krig…De är evigt förbundna…
AFTON!! Ni som känner mig vet vad denna sulima signal betyder…
Jag ville gå in ikväll och skriva, full av vanmakt och ilska. Över politikers svekfulla spel med liv. Jag ville berätta om vad kriget i Afghanistan betyder och innebär. Jag ville länka, och förklara. Jag ville beskriva och bevisa…(skönt att vi slipper det då, tänker ni nu…) ”Vi ska hjälpa Afghanistan, men med fredliga medel”…bla. bla. bla…
Men en artikel i dagens tidning fick mig att tappa fattningen, börja gråta och inse att det enda som verkligen är värt att skriva om i detta, är det som är detsamma för oss alla, vem vi än är, var vi än bor, hur vi än klär oss och hur vi än tror…
Den artikel som berör mig så, så att jag skriver nu, inte full av vrede, utan full av medlidande, med tårarna stilla rinnande som ett pärlband utmed kinden och halsen, i sympati med Henne och av förvaltad egen sorg… handlar om
EN MOR, precis som jag, som förlorat två barn, så som för alla mödrar i det förflutna och i den skrämmande framtiden. Och det som trotsar alla tidsgränser och som verkligen gör oss till människor är – SORGEN
ALLA, över hela jorden i alla kulturer, ber vi i vanmakt och förtvivlan till alla Gudar och förbannar alla makter, när våra barn dör… Jag har tvingats smaka den bittra brygd, som hatet, sprungen ur frågan ”varför?” utan att få svar, ger…
Jag läser om Emma Jangestigs sorg och glädje… Barnen. Max och Saga som blev mördade och om lilla Julia, hennes nya lilla bebis. Jag vet alltför väl hur hon tänker och känner… vad hon gått igenom….
”Hon kommer att få veta allt, hon får växa in i det. När hon frågar ska jag svara så ärligt jag kan. Max och Saga är en del av våra liv och så länge jag fortsätter att prata om dem lever de vidare.”
På samma sätt lever Emma hos min familj.
För mig var det Minimum och Emma som dog. Emma har jag berättat mycket om, henne känner ni… Men Minimum, har jag inte velat tala om så gärna. Nu så här 20 år senare inser jag att det beror på att jag inte fick begrava honom. Att jag inte har en grav att gå till och att jag aldrig fick se honom. (”Det kan vara skadligt för dig”)
Den tomhet jag kände efter min 19 veckors son blev dödfödd finns inte ord för…
Jag läser utdraget ur hennes kommande bok ”Varför gråter inte Emma?” om sorgen…
”Min kloka och omtänksamma prins och min busiga livsglada prinsessa. Jag tänker på er jämt, inte ett andetag går förbi utan att ni finns hos mig. Jag vet att ni båda passar in där uppe hos änglarna, det enda som fattades hos er här på jorden var era vingar. För ett år sedan fick ni dem”
”Hon lyfte papperet och började läsa upp sitt avsked till Max och Saga. En helt ny känsla spred sig genom kroppen på bara några sekunder. Det var en känsla hon inte alls var förberedd på. Hon började gråta inför hela kyrkan. Emma försökte och försökte. Hon läste orden som skulle nå upp till Max och Saga i himlen. Men det gick inte. Rösten sprack vid varje ord och dränktes av snyftningar och hulkningar.”
Jag har också stått där… och läst mina egna ord för en liten vit kista, med handen vid huvudgärden…
Jag vet att sorgen är ett svart hål som slukar en hel…(ja, det är jag på bilden till höger, betydligt magrare än jag är nu, jag är 171 cm lång och vägde 45 kg vid Emmas begravning, en månad efter hennes död…)
Det har vi gemensamt…liksom att vi skriver om våra upplevelser och hur vi klarat att gå vidare mot alla odds
Vi har också gemensamt att vi startat om våra liv och fått nya barn… Vi var så unga så vi kunde det…och hade kanske en inneboende styrka som hjälpte oss, oavsett tro…
Vi har lyckliga Jular framför oss…
Men det har INTE Kenneth Wallins mamma, som Kerstin Weigl, så eftertänksamt beskriver…
”Jag tänker mest på henne, som jag skymtar i mörkret på flygplatsen, en annan mamma, vars värld slagits i bitar.
Hon som tänkte att han skulle komma hem till jul.”
Jag hoppas verkligen att Mona inte låter sig luras av Reinfeldt att svika sina löften och ingådda avtal.
Jag hoppas att hon är en mor bland andra mödrar som MINNS hur det var att förlora en son… att hon kan förstå hur det är att inte få en grav att gå till…
Att hon minns det svarta hålet som hon själv befanns sig i och lyssnar på en mor som förlorat en son. Eller tänker på alla mödrar som förlorar sina söner i det land vi med våld vill tvinga till lydnad och underkastelse...
Jag ber dig Mona Sahlin… Snälla, ta hem soldaterna… Låt inga fler mödrar uppleva vad, Du, jag och Emma upplevt. Hur det är att förlora barn…Jag hoppas att de tårar jag sväljer nu, för att kunna skriva, är en gemensam nämnare mellan alla mödrar, både när vi föder dem och förlorar dem…
Vi har alla tre kunnat skapa nya liv och gå vidare, men sänder vi fler soldater till Afghanistan, sänder vi dit pojkar, vars mödrar kanske inte kan börja om?
SNÄLLA?? snälla, snälla?
AFTON!!
Hemimammas tankar – Döden, döden… när livet aldrig mer blir detsamma…
AFTON!! Den är inte god idag… från igår kväll och denna dagen som var innan denna natt, har jag haft anledning att tänka på döden…
IGEN…
Det finns bara EN prövning Herren vår Gud inte utsatt mig för än… än!… FÖRSÖK!! säger jag utmanande skakande av skräck…
Jag orkar inte och kan inte gå in på vad som hänt, men min värld är i gungning just nu…
Mitt i mina privata funderingar så minns jag också det förlamande dygnet för 9 år sedan när
2 995 människor miste livet i Kapitalismens högborg Manhattan…
och framför allt minns jag hjältarna i ”flight 93″…
Vanliga människor som gick samman och försökte stoppa vansinnigheterna och skydda de kommande offren på marken och offrade sina liv för att stoppa terroristerna…
Idag.. numera den 12/11 är det min tredje dotter Trapps födelsedag. 10 år gammal blir hon…
Jag glömmer ALDRIG hennes ettårsdag…
Men hon är inte hemma…
I natt rebloggar jag mitt inlägg om Astrid Lindgrens syn på Sverigedemokrater och dylikt anhang.
Dagens överskrift är ett citat från allas våran Astrid. Hon brukade börja sitt dagliga samtal med en av sina väninnor på telefon med just den frasen. Det var för att döden kretsade runt henne mot slutet av sitt liv. Hon hade upplevt att så många av hennes vänner dött runt henne att hon var trött på att tala om döden. Genom att börja så så var ämnet ur världen, ansåg hon. Döden var ett ämne som hon behandlade ofta i sina böcker. Hon talade om den med respekt och hopp, och hennes texter tröstar många som sörjer, så även mig.
Vi talar inte nog om döden i vårt samhälle idag. Döden göms undan och de döda förpassas till mörka korridorer och kalla rum. Vi vill inte veta av döden. Vi är rädda för döden.
Förr i tiden fick alla leva med att döden fanns. Fäder byggde sina barns kistor och mödrar fick begråta många av sina barn. Minns ni Ida i ”Raskens”? Fattigdomen gjorde att många barn dog innan de var fem år gamla. Ännu fler blev inte ens ett år. Många kvinnor fick hoppas att de skulle överleva nästa barnsäng. Man kunde bara hoppas på den tiden.
Professor Hans Rosling fick frågan av ”Skavlan” om det inte fanns något som tyder på att världen blir bättre. Han föreläser om statistik på ett synnerligen spektakulärt sätt, som fångat många i affärs och kändisvärlden. Han svarade ”Jo, barnadödligheten har sjunkit och det ger mig hopp”.
Jag tillhör statistiken. Min dotter Emma dog tre veckor gammal den 28 juli 1999. Det året dog tio spädbarn i Stockholm. Jag har begravt ett barn och jag är inte rädd för de döda. Min första graviditet slutade med att min 19 veckors son dog i magen. Han var för liten för att få en begravning, men jag sörjde honom lika mycket som Emma senare. Jag undrar lika ofta vem han skulle varit om han fått leva som jag funderar över hur Emma skulle sett ut idag, tio år senare.
Min tid mäts i före och efter Emma.
Döden väntar oss alla, även de som låtsas om att han inte existerar. Här i Stefan Sauks lysande dialog;
Monologen i text;
”Hej. Mitt namn är cancer. Stör jag? Ja, det gör jag nästan alltid, på någe sätt.
Nästan i alla fall. Jag måste berätta..
Jag kommer just från en gammal kvinna. Hon var mycket vacker och lugn, som om hon skulle ha väntat på mig. Hennes hem var stilla, hon hade till och med bäddat. Satt med händerna i knät när jag kom…och log.
Man såg att hennes ögon hade sett va de behövde se. Hon hade en mycket mild blick.
Och hennes händer, de var så spröda. Som vackert mejslade fågelvingar och hon rörde dom så försiktigt över kroppen när hon märkte att ja hade kommit. Som om hon ville hälsa på mig. Tala om att hon inte var rädd. Men de…de är ovanligt.
Oftast så blir ni ju skräckslagna när jag kommer. Det är klart de. Ni blir ju plötsligt medvetna om den naturligaste saken i världen. Att livet är utmätt. Hela er tillvaro ställs plötsligt på spets, där den egentligen alltid borde vara.
Ja menar, ni lever ju alla bara en tumör från döden trots allt.
Och ändå så jagar ni genom livet som om ni var rädda att ni inte skulle hinna dö.
Men de hinner ni, det lovar jag. Men…hinner ni leva?
Ni får förlåta mig men, ni verkar så vilsna ibland som om ni inte visste vad det är som ni saknar så förtvivlat.
Tills jag knackar på. Då blir livet plötsligt väldigt viktigt. Varenda sekund ska tas till vara, ett andetag är ett himmelrike, varje soluppgång är unik och alla futtiga saker som varit så viktiga betyder plötsligt ingenting.
Som om jag hade öppnat en dörr till livet. Varför har ni inte öppnat den själva?
Ibland knackar ja på lite för tidigt, de vet ja. Men det borde ju vara en väckarklocka för er andra. Och ibland drar ja mig tillbaka självmant, och ger er en stund till. Och de glömmer ni aldrig. Egentligen skulle ja kanske sätta mig en stund hos er alla där ute. Bara för att se vad som händer.
Jag skulle kanske göra er en tjänst. Vem vet. ”
Två år senare dog min mamma i bröstcancer. Min erfarenhet av dödens alla ansikten ökade. Liksom smärtan. Min mammas kista bilagdes med en krans jag gjort själv. Blåa rosor och röda nejlikor i ett hjärta prytt av en G-klav (gjord av piprensare och eltejp) Musiken var det viktigaste i hennes liv. Mina föräldrar hade dansband tillsammans när de träffades och när jag var liten, så musiken som präglat hela mitt liv tystnade 2001.
Men sakta så återvände musiken not för not…”I will survive”. Idag försöker jag få min pappa att höra musiken igen… i stället för spritflaskors klingande…
För ett och ett halvt år sedan fick jag operera bort min första cysta/tumör
Förra sommaren fick jag ”begrava” ett barn till. Ett utomkvedshavandeskap som nästan dödade mig.
Även där tredje gången gillt. Jag har varit gift tre gånger, jag har förlorat tre barn och jag har nästan dött tre gånger. ”Alla goda ting är tre” heter det…
DÖDEN, DÖDEN
Lille Bertil har fått en lillebror och står förundrad och tittar på byltet i vagnen. Den lille skriker i högan sky.
”Kommer han direkt från himlen, mamma?”
”Ja, lille gubben”
”Inte undra på att de kastade ut honom!”
HJÄLP MIG OCH A-LINDA ATT SPRIDA INFORMATIONEN OM SEN AVNAVLING.
SLUTA RÅNA SPÄDBARNEN PÅ DERAS BLOD – DE BEHÖVER DET SJÄLVA!!
NATT!! eller snarare morgon!!
Hemimammas tankar – Hemimamma går på pumpen!!
GOD AFTON!! Igår gick hemimamma på pumpen…rejält…
DUBBELT, faktiskt
Både i bröstpumpsdebatten (ingen ville knappt ta i mitt inlägg med tång, bara några få modiga tordes yttra en åsikt)
Och vattenpumpen sprang läck!! igen, det är tydligen en spricka i berget som orsakar problemet!!
(vattenpumpen jag berättade om häromdagen är FORTFARANDE inte tillräckligt lagad, trots björnfilter och andra nya installationer det är fortfarande ”slöjor” av sediment i vattnet och under kvällen fick vi tömma hela brunnen och jag har ägnat kvällstimmarna åt att sila och koka vatten för oss att dricka) men tio liter står på bänken… Det gör en ödmjuk inför afrikanernas öde… *LER*
DÄRAV DETTA KORTA INLÄGG i sena natten, då jag för en gångs skull är ”dead beat”
Astrid Lindgren brukade säga ”DÖDEN; döden” i början av ett telefonsamtal för att slippa prata mer om den, med en väninna, i slutet av sitt liv, för att den var allom närvarande nog ändå
så jag säger
bild: Mingla med tillstånd
DJÄVLAR, HELVETE, FAN!!!
Ja, läkare utan gränser, nu lägger jag trettio kronor i burken som böter för mina hädelser…
Men barnen ska INTE gå på pumpen, så här är mina vanliga uppsättning länkar för att sprida informationen om för tidig avnavling och de skador, som orsakas:
Ställ samma fråga som jagHJÄLP MIG OCH A-LINDA ATT SPRIDA INFORMATIONEN OM SEN AVNAVLING.
SLUTA RÅNA SPÄDBARNEN PÅ DERAS BLOD – DE BEHÖVER DET SJÄLVA!!
NEDRANS SKIT!! jaja 20 kr till…
GOD AFTON!!
Hemimammas kamp – Bröstpumpsdebatten och demokratin… vart tog barnen vägen?
GOD AFTON!! Igår var tidningarna fulla av kritik mot Lars Ohly’s uttalande om bröstpump. Han använde sin egen erfarenhet som exempel för att lyfta frågan om pappors närvaro hemma, med sina barn.
Som vanligt missar man poängen och hakar upp sig på ett olyckligt sätt att uttrycka sig. Alla vet vi att han är väldigt insatt i fotboll. Jag tror inte att han är lika insatt i amningens alla finesser i ett samhälle, där allt går ut på att du ska föda dina barn för att sedan så fort som möjligt lämna dem till dagis. För att sedan gå och jobba med att ta hand om andra människors barn.
Jag är numera vänsterpartist. I de flesta avseenden anser jag att partiet står idag där Socialdemokraterna en gång stod under Tage Erlander och Olof Palmes ledning. Då, när de levde, var jag också Socialdemokrat. Då var fler än varannan svensk Socialdemokrat. Tyvärr gick partiet åt höger efter Palmes död.
Då gick det utför. De gick under Perssons ledning, alldeles för mycket åt höger. Estonia och Tsunamikatastroferna illustrerar för mig, att den iskyla vi ser i samhället idag, redan då, startade med att Persson vred ner temperaturen på elementet…
Idag, börjar man vakna upp ur gråsossemossans grepp och reviderar sin politik och samarbetar med miljöpartiet och vänsterpartiet. Det tror jag är bra. Jag tror att socialdemokraterna måste hitta tillbaka till sina vänster och välfärdsrötter. Med miljön i åtanke.
Men, jag är som sagt numera vänsterpartist. De håller i 9 fall av 10 på de värderingar som jag växte upp med och tycker är bra och mänskliga värderingar. Som DÅ kallades socialdemokrati…
Men i bröstpumpsdebatten måste jag sälla mig till kritikerna. Poängen är rätt, men tillvägagångsättet är fel.
Visst ska svenska pappor umgås och leva nära sina barn… både i tid och otid…
Jag har surfat runt på bloggen och jag har sett ett flertal olika bloggare, bla Lindalou och Solnattkvinna som tar upp saken, ”bröstpumpslagen” och jag känner att, om jag inte ger klart besked, och gräver ner huvudet i sanden i förhoppningen, att saken ska glömmas bort, förnekar jag min egen trovärdighet. Bättre att ta tjuren vid hornen…
Det kommer att dyka upp i media, var så säker och naturligtvis taget ur sin kontext.
Jag kommer att få kritik. Jag kommer kanske kallas gammaldags och bakåtsträvande, men det är MIN åsikt och den står jag för. Och det viktigaste av allt som jag sade till mina barn ikväll när vi diskuterade ”dagens politik” är att man får tycka olika… Man MÅSTE inte tycka lika om allt vare sig i vår familj, i Sverige eller i sitt parti.
JAG TYCKER... Så säger man och så går man aktivt in och försöker att argumentera för och emot och att övertyga sin ”motståndare”…
Kanske mamma om att man ska få mer datortid (Tripp)… kanske pappa om att få vara med i garaget (Boppan)… Kanske om att få köpa en ny Barbiefilm (Loppan)… kanske om att få nytt ”star wars lego” (Trull) eller om att få börja musikskolan (Trapp)
Kanske lilla frugan om att få sig ett nyp? *LER*
KANSKE SIN PARTILEDARE OM ATT ÄNDRA POLITIK
Mina barn får lära sig att förhandla och att göra klart vad de vill ha eller som ska ske. Vi har full demokrati och allas röster väger lika i de flesta ämnen. (även den minstes, Boppans röst räknas)
Vi diskuterar, kommer överens och oftast efter MOGET ÖVERVÄGANDE KOMPROMISSAR vi fram en lösning.
Alltid en ”Win, win deal”
Så vad tycker jag då? Då ska vi komma ihåg här att jag är världens största motvalskärring och ALLTID har gått emot strömmen… När jag var barn, skulle alla ha barn. INTE JAG. Nu är jag vuxen och alla begränsar sig till 1,2 barn och jagar sina karriärer och stoppar in sina barn på dagis. INTE JAG.
Jag väljer medvetet att vara hemma med mina 6 barn, så länge som möjligt, numera med vårdbidrag (nej, jag har INTE burka, och jag skulle aldrig sätta på mig en sådan, även om jag skulle försvara min rätt att få gå utan den även i Iran, liksom jag försvarar rätten att man ska få ha den här). Jag är vanlig, men ovanlig Svenne banan.
För att kunna göra det ställningstagandet, måste jag i dagens läge välja att leva i relativ fattigdom. 3 000 kr i månaden är min ”lön” och det betalar inga utlandsresor… 36 000 om året (en fjärdedel av vad makarna Reinfeldt får tillbaka på skatten) Jag får dessutom ingen ATP för de åren jag är hemma, alltså får jag leva fattig som pensionär också.
Men, jag väljer det, för det är det värt för barnens skull. VARFÖR?? När jag förlorade min dotter Emma pga, skador av tidig avnavling, så svor jag att inte förlora en minut till av någon av mina barns tid och liv.
MAN MÅSTE FÅ VÄLJA SJÄLV.
Hans baktanke med att pappor ska vara närvarande mer i sina barns liv är välment och bra, men jag gillar inte hans utspel i just denna frågan och det är den enda fråga som jag anser att han har direkt fel i.
Jag anser att hela samhället har fel perspektiv på den frågan. Liksom alla frågor gällande barnens vård och omsorg. Man borde inse att barnen är individer och behöver individuell behandling, amning och omsorg…Det går inte att stoppa alla barn i samma fack.
Jag har själv alltid kunnat amma utan problem och har blandat mellan båda varianterna BÅDE amning och tillägg av skäl som det blir för långt att gå in på här.
Jag har full respekt för en mamma oavsett vad hon väljer, för det finns för och nackdelar med båda vägarna...Inte alla KAN amma som socialstyrelsen vill. Andra, liksom jag, vill amma barnen LÄNGRE än de rekommenderade 6 månaderna. I mitt fall 11 månader. Huvudsaken är väl att de får mat? och trivs?Sedan kan man ju diskutera vad det beror på. Själv anser jag att orsaken är att jag ”offrat” min egen ”bekvämlighet”, ”karriär” och ”möjligheten att åka till Thailand” och varit hemma i mesta möjliga mån för att finnas där. Tiden och samhället rusar så fort idag att ingen hinner stanna upp och fundera på om det verkligen är bra med den kultur vi lever idag. Stress, krav på karriär och man lämnar bort barnen att uppfostras och växa upp någon annanstans än hemma. Där sover man bara…Inte ens måltider hinner vi med att ”bara vara” kring, nej alla ska iväg på alla aktiviteter som skall förverkliga oss…
Sedan frågar vi oss, varför samhället blir kallt, brottsligheten ökar, skilsmässorna är lavinartade i antal, sjuka i korridorerna osv. Vi lärde ju våra barn att vi är viktigare än deras trygghet. Att pappas och mammas karriär och ”levnadsstandard” var värt att lämna bort dem redan vid ett års ålder…Levnadsstandarden för ett så litet barn består i närheten till mamma (eller annan tryggt anknuten vuxen, ska jag genast tillägga) och pappa…
”Hushållsgöromålen överväldigar kvinnan, kedjar henne till kök och barnkammare, tvingar henne att slösa bort sina krafter på ett arbete som är absurt improduktivt, tarvligt, enerverande, fördummande och nedbrytande” LENIN
Alltså kan man kalla västerlandet för Leninister, eller?
Nu vill jag runda av med ett resonemang. Jag har alltså två små barn 2 och tre år gamla. (resten spelar ingen roll i detta sammanhang) Jag är hemma med dem för att jag vill skänka den samma trygga barndom som jag hade. Med Mamma hemma.
Idag kostar en dagis plats 8 800 kr per barn och månad. I mitt fall skulle staten alltså lägga ut 17 600 på mina barn om jag hade dem i offentlig barnomsorg.
Vårdnadsbidraget är 3 000 kr per barn och månad från ca 1,5 år till månaden innan de fyller 3.
Eftersom man inte får tjäna några pengar på annat än anställning, kan man inte plugga på helger eller kvällar. Man kan inte få deltidsarbetslöshetersättning för att kunna skaffa sig ett jobb. Man får inte bli sjuk, för då försvinner hela bidraget även om man är sjuk EN dag…
Dessutom tar allt slut när barnet är tre år. Alltså är jag TVUNGEN att sätta mina barn i förskolan om jag skall kunna försörja mig, vilket leder till att mitt motiv att vara hemma tills de börjar skolan urholkas. När de blivit 4 år har de rätt att vara gratis i omsorgen ”För att socialiceras” 15 timmar
Jag måste alltså skaffa mig ett jobb utan att jag FÅR skaffa mig ett jobb för att försörja mig det året de helst SKA vara i förskolan.
Idag är jag hemma med två barn för följdaktligen 3 000 kronor.
Svenska staten tjänar alltså 14 600 kronor per månad på att jag tycker att mina barns barndom går före pengar. Att jag vill att de ska känna att MAMMA finns där för mig…Att mina stora barn, som inte har rätt till omsorg (ska man lämna en tolvåring ensam?) kan känna sig trygga med att det finns någon som tar emot dem när de kommer hem bubbliga av allt de upplevt under dagen?
Summa: Staten tjänar 175 200 !!! kronor om året på mig!!! Borde jag inte då kunna få MITT mål tillgodosett? Att få vara hemma tills barnet fyllt 6år och börjat skolan…
Det hände häromdagen att den sista av tre syskon kom och hämtades av ambulansen för scharlakansfeber. Mamman säger sorgset:
”Tänk vad det blir tomt och tyst hemma nu!
Grannens lilla flicka uppmuntrande;
”Ja, men tänk vad du kan ha det städat hemma!”
”Pappa, vad är det som bäst skyddar människan från ett syndigt liv? Är det goda råd, hårda lagar eller sträng uppfostran?”
”Fattigdom min son, fattigdom”
Hemimammas tankar – Attacken mot min lille pojke…Kamphundsdebatten… Hundskola? Uppdatering…
GOD AFTON!! Söndag och en kaosartad helg läggs till handlingarna…I fredags eftermiddag hade vi ett störtregn här i Fjollträsk, och vår brunn tog detta tillfälle i akt, att lära oss att inte ta civilisationens fördelar för givet, genom att visa att den frusit sönder under vintern som var… Hemipappa fick komma hem och felsöka. Vattnet i kranen såg ut som lättmjölk…
Hela helgen har han och hans pappa fixat och grejat och haft sig för att laga pumpen...
Delar är bytta och ”björnfilter” installerades…Det verkar ha gått bra, men själva pumphuset måste byggas om. så utbyggnaden av ungarnas rum lär försenas… suck…
Själv låg jag sänkt hela lördagen med feber… dubbelsuck!
Nu är det söndag natt och det som ändå är min stora glädje, hur eländigt allt annat är, är att ALLA barnen ligger i sina sängar...friska, lyckade och lyckliga…
Vid middagsbordet ikväll så diskuterade vi politik och jag försökte så pedagogiskt och skapligt neutralt som möjligt, förklara för dem om alla skillnader och likheter mellan de olika partiernas politik och jag lät dem förstå med emfas att Sverigedemokraternas inte finns på min världskarta.
Hellre Moderaterna tom
Jag för traditionen jag själv växte upp med, vidare.. Jag har varit politiskt aktiv och framförallt medveten, ända sedan kärnkraftsdebatten då jag som 7 åring argumenterade med vuxna om saken och var dem överlägsna i både kunskap och retorik. =0)
Kvällen avslutades med Lars Ohlys utfrågning på TV. Lyssnade på ”Karlavagnen” på radions P4 och ringde in till programmet och ställde ”frågan om sen avnavling” till en trevlig tjej i växeln, som sa att man hoppades hinna ringa upp mig, så jag kunde ställa min fråga till Ohly själv…
Så blev det inte…Och inte när jag ringde in till eftersnack heller… trippelsuck! så nu känner jag mig lite deppig…
Ska ALDRIG någon lyssna??
Bild från ”Vargens” gamla blogg
Debatten om kamphunden går vidare. Kristdemokraten Mats Odell har lämnat sin åsikt. Jag vill påstå att han flirtar med samma väljare som Jimmie Åkesson. De som är rädda och maktlösa utan ord och kunskap som vapen. ”Pennan är starkare än svärdet” är inte deras livsdevis. Snarare starkast hund styr.
”Jag har inte gjort någon analys kring vilka det är som äger respektingivande hundar. Men det faktum att de finns i tätbebodda bostadsområden och får människor att känna sig otrygga räcker för mig.”
”Det faller sig naturligt att en potentiellt farlig hund skapar mer otrygghet i ett flerbostadshus där människor delar trappuppgång och innergård än vad samma hund gör ute på till exempel en bondgård.
”Jag är beredd att diskutera både med de som känner sig hotade och med hundexperter om hur vi ska gå vidare.”
Man kan ju fundera varför han häver ur sig dylikt utan att ha något egentligt på fötterna?? Har han en hund själv? (inte som det verkar av partiets hemsida) VET han hur de fungerar? Vad kom först? Otryggheten eller hunden? Borde han inte rikta åtgärder för att göra medborgarna säkra så de inte behöver skapa en förstörd varg?
Min åsikt är att man skall införa någon slags hundförarbevis ungefär som körkort (ibland kan man nog känna så om att folk skaffar barn, som de inte tar hand om..) Det är ju faktiskt så att hunden blir som den fostras (som ungar?) Det är ÄGAREN som skall stoppas och utbildas. ”Om du inte har en respektingivande hund, så kommer andra kanske farligare vapen vara en lösning som kan dyka upp”...Finns det dem som resonerar
Du löser inte sociala problem med förbud. Man löser det med kunskap och respekt. Både för hundar och om de mekanismer som får människor som känner sig maktlösa att skaffa en monsterhund…Det kanske hjälper att underminera okunskapen om vad hundar är. (Skattar för dem gör vi ju redan och det används ju som argument för att det finns så många katter som inte tas ansvar för..)
Expressen har ju givit ut HUNDSKOLAN… Den kanske kan vara något? Nej skojade bara!
Men Cesar Millans böcker och resonemang borde ges som hemläxa till Mats Odell.
Själv fick jag min polisanmälan i posten, häromdagen, så nu har jag läst och fått bekräftat att min anmälan kommit in. Men än så länge har jag inte hört talas om någon åtgärd eller utvärdering. Ingen granne har heller hälsat på och nu kommer kalla hösten och då minskar ju tiden man är ute i trädgården ganska rejält. Så då slipper vi se hundarna.. Så det har alltså lugnat ner sig här…
Boppan drömmer inte lika mycket mardrömmar längre, men vi har än så länge inte erbjudits tillfälle att, introducera honom för en snäll hund…
Vad tycker ni som har hundar?
Vill ni förbjuda vissa raser eller kan ni hålla med mig?
Förbud eller skolning?
HJÄLP MIG OCH A-LINDA ATT SPRIDA INFORMATIONEN OM SEN AVNAVLING.
SLUTA RÅNA SPÄDBARNEN PÅ DERAS BLOD – DE BEHÖVER DET SJÄLVA!!
ARTIKEL I SvD SOM KAN KOMMENTERAS, SKRIVEN BLA AV , GÖRAN HÄGGLUND om PATIENTSÄKERHET?? Vilken sådan avser han? Inte barnens i alla fall!?Men jag tänker envisas och knacka på dörrar, ringa till myndigheter och skicka mail till politiker…
Hur deppigt och meningslöst det än känns. Jag kämpar vidare.
Jag tänker inte ge mig. Där är jag lika envis som en monsterhund!!
GOD AFTON!!
Hemimammas kamp – Göran Hägglund har talat? eller var det Mammon? Barnen som offras i hans namn!
GOD AFTON!! Ikväll var det Göran Hägglunds tur att grillas i partiledarutfrågningarna. Min ”personlige favorit” NOT!! Jag blir väldigt illa berörd av att se honom så ledigt, och vältaligt, låtsas bry sig och ”stå för kristna värderingar” Jag vet bättre än de flesta priset vi får betala för hans nonchalans. Min dotter är död och fyra av mina sex barn blev skadade av ett förfarande som Hägglund vägrar stoppa.
Enligt min mening så är karl,n både skenhelig och farlig.(se inlägg här)
I utfrågningen var han den ”mänskligaste” av Alliansens partiledare, vilket gör att jag känner att jag måste påminna om vad som står på spel om han och partiet och Alliansen får fortsatt mandat…
Fulla programmet går inte att få tag på än, (återkommer med det) här en intervju EFTER programmet av Expressen. Här en artikel från SvD. Här en artikel från DN.
Här i detta klipp från Aftonbladet, tappar jag hakan över Görans arrogans!!
Senaste veckorna har jag skickat mail med frågor till alla Alliansens ledare med frågan vad de tänker göra med frågan kring ”sen avnavling” vilket jag alltså skrivit spaltkilometer om här på bloggen. Ingen har lyft min fråga och senast IKVÄLL skrev jag frågan i den chat Göran deltog i efter programmet.
TROR NI ATT DEN KOM MED???
Här redovisar jag min fråga och chatten.
Min fråga till chatten på SVT.SE
”Bästa Herr Hägglund!
Nu sätts fokus på Minkfarmarna. Djur. Men våra barn verkar ingen ta notis om…
Vad tänker DU göra för att stoppa för tidig avnavling och de skador som drabbar våra nyfödda, om du kommer till makten?
Jag är en vanlig mamma som drabbats ovanligt mycket, av det, som först Nu, sista månaderna hamnat i media, men som pågått i åratal..
Att våra spädbarn hamnar i media för att halva deras blodmängd stjäls till förmån för blodbankens forskning på stamceller… Med järnbrist som följd… som MINST rapporterade effekt. Fyra av mina sex barn har drabbats av skador som förknippas med för tidig avnavling och ett av dem dog.
Många andra värre skador har rapporterats i andra länders undersökningar…Men i Sverige blundar man för detta och Du socialminister Göran Hägglund, sviker din plikt mot barnkonventionen, om du främjar blodbankens profit??
Det handlar om våra spädbarn!!
Se mitt inlägg på Hemimamma Aftonbladet Blogg
http://blogg.aftonbladet.se/hemimamma/2010/08/hemimammas-kamp-kampen-for-att-lata-barnen-fa-en-chans-att-leva-mot-alla-odds
Där jag och många med mig försöker att bringa fokus på frågan…
Vad kommer du att göra för att stoppa detta?
Med vänlig hälsning Hemimamma”
Eftersom jag märkte att det var bara korta frågor som kom med, så skrev jag en kortare fråga en stund in i chatten…
Vad anser du i frågan om sen avnavling? Den debatteras ju mycket just nu?
Tror ni att den kom med?? not…
SVT Valet 2010: Nu väntar vi bara på att Göran Hägglund ska ta sig ut hit till redaktionen och börja svara på era frågor! Nu är Göran Hägglund på plats, välkommen!
kristne Lasse: Tänker du lova lägre bensinpris/skatt denna mandatperiod också?
Göran Hägglund: Jag lovar att inte höja skatten utöver den indexering som sker med automatik.
javieramusic: e NI för eller emot abort?
Göran Hägglund: Om du frågar om vi tänker ändra lagstiftningen är svaret nej. Däremot vill jag på andra sätt få ner det höga aborttalet; bättre sex- och samlevnadsundervisning i skolan, ungdomsmottagningar, påverkan på killar att ta ett större ansvar etc.
jonny: Varför får kommunerna välja om dom ska ge vårdnadsbidrag eller ej?
Göran Hägglund: Jag tycker att det borde vara en självklarhet att det finns vårdnadsbidrag i alla kommuner. Bra kommunal valfråga!
Linda: Många väljer ju att gå ut ur svenska kyrkan av en och annan anledning. Bland annat jag. Ni har inte tänkt på att ett parti-namnsbyte skulle kunna vinna mer röster? Humanpartiet?…:-)
Göran Hägglund: Den frågan får jag ganska ofta. Tror det är svårt att genomföra ett namnbyte utan att skapa förvirring och ”tappa folk på vägen”. Bättre då att ge partinamnet ett innehåll som människor fattar. Man kan rösta på mitt parti oavsett vad man tro – eller inte tror – på.
Micke: Borde vi ha en ”IT-Minister”? Som har ansvar över internet och fildelning osv? Allt som har med internet att göra helt enkelt, Cyberspace är större än Hela världen sägs det ju. Lite udda fråga men man måste dra till med andra frågor än om skatter och tanter.
Göran Hägglund: Åsa Torstensson är ansvarig i regeringen men mycket av lagstiftningen ligger på justitieministern. Tror inte att det blir lättare om en person har it-ansvaret när frågorna ändå berör många olika områden.
Bekim: Var tog frågan om funktionshindrade? Vad har ni tänkt göra åt den frågan?
Göran Hägglund: Mitt parti föreslår bl a att offentlig sektor åtar sig att ordna 10.000 jobb. Kan ICA göra sitt borde vi kunna göra vårt.
Carin: Ni har tidigare haft som förslag att införa marknadshyror, jag vet att regeringen utrett frågan. Anser ni fortfarande att marknadshyror ska införas eller vill ni på annat sätt förändra hyressättningen?
Göran Hägglund: Vi är inte, och har aldrig varit, för marknadshyror.
Jimmy: Varför är ni emot gårdsförsäljning av vin & öl?
Göran Hägglund: Vi tycker att det är ok med gårdsförsäljning om det funkar med Systemets monopol. Många tror att det finns en risk att EU underkänner monopolet om vi inför gårdsförsäljning. En utredning ska reda ut begreppen.
Magnus: Vad anser du om skatten på sjukpenning?
Göran Hägglund: Vi har en ordning som gör att man betalar skatt på alla inkomster. Även på sjukpenningen. Jag har inga förslag om att ändra på detta.
Kent: Hur ser du på det könsneutrala äktenskapet idag? Ni har heder av att ni som ensamt parti i Riksdagen försökte stå emot det.
Göran Hägglund: Tja, vi fick stryk in omröstningen trots att vi hade ett förslag som rätt elegant hade kunnat vara enande istället för splittrande. Det beklagar jag men det är bara att jobba vidare med andra frågor.
Johannna: Vad anser ni om friskolor? Kristna, muslimska tex.
Göran Hägglund: Jag är positiv till att man får välja den skola som man vill. Ingen friskola får ha en konfessionell (trosinriktad) undervisning.
Carina: Hur ser du på skolan? Vad ä den viktigaste skolfrågan för dig?
Göran Hägglund: Tidigare uppföljning för att kunna ge stöd till de som riskerar att sladda efter. Tidiga insatser för att de ska kunna hänga med.
Jonas: Vem är det roligast att debbatera med/mot?
Göran Hägglund: Jag gillar alla debatter. Inte minst är det kul när skillnaderna är riktigt tydliga, som t ex mot Lars Ohly.
TV: Hur ställer ni er till rätten för homosexuella att adoptera?
Göran Hägglund: Det viktiga för oss är att alla barn har rätt till sitt ursprung och får möjlighet att under sin uppväxt identifiera sig med både kvinnor och män.
Nirac: Om folk inte kan ta ansvar för vad de köper för hundar hur ska de då kunna ta ansvar för att dela föräldrarledigheten?
Göran Hägglund: När det gäller hundar som inte sköter sig är det sån’t som går ut över tredje part.
Anna: Hur undviker man risken att den allmänna skolan försämras på bekostnad av privata alternativ??
Göran Hägglund: Genom smart utformade system. Lika ersättning till alla skolor oavsett oavsett vem som driver dem.
Anna: Hur stor är chansen att ni faktist kommer genomföra det ni lovar? Det är ju inte helt ovanligt att det är en massa fina löften men sedan visar det sig att det inte alls var genomförbart.
Göran Hägglund: När jag tittar tillbaka på kristdemokraternas manifest från 2006 kan jag se att 93% av våra löften är påbörjade, helt eller delvis genomförda. Rätt ok även om jag vill nå 100%. Kanske det ger vägledning?
Sören: Hur kan du vara så pigg?
Göran Hägglund: Sover gott, har lagom distans till det jag håller på med, motionerar och äter nyttigt… Ibland är jag dock trött…;-)
Sara: Tror du att vårdnadsbidraget kan få kvinnor att fastna i hemmet och inte komma ut i arbete?
Göran Hägglund: Jag tror att vuxna kvinnor kan bestämma själva. Vad tror du?
Jocke: Vill bara berömma dig, Göran, för ditt sätt att klä dig. Försök få med dig dina trötta Allians-vänner på det spåret också…
Göran Hägglund: *rodnar* Tack!
Klosterkungen: Hur tänker du om regeringen får nytt förtroende om knappt tre veckor. Kommer du att vilja fortsätta som socialminister eller vill du byta – och i såna fall till vad? Jag antar att Reinfeldt inte vill byta med dig…
Göran Hägglund: Han har sagt att det är ok… Nej, jag fortsätter gärna som socialminister men kastar ibland avundsjuka blickar på en del kollegors fögderier…:-)
Frihetsälskaren: Vad skulle svenska folket gå miste om i debatterna/förslagen om ni föll under riksdagsspärren?
Göran Hägglund: Kristdemokraterna är det parti som tydligast står upp för familjerna. Vi menar att samhället funkar ungefär lika bra som familjerna. Vi är partiet med stort hjärta för sjuka och äldre. Vi anser att alla människor är lika mkt värda men också att alla är unika och det ska finnas utrymme för olikheter och valfrihet.
Lotta: Hej Göran, Jag brukar rösta på FP, men överväger nu att stödrösta på Er 
, men jag har en fråga innan dess. Jag är 53 år gammal, förnärvarande arbetslös, välutbildad men upplever ändå att det är svårt för kvinnor som är över 50 att få ett jobb. Vad gör ni för att få bort åldersrasismen från arbetsmarknaden?
Göran Hägglund: Vi vill lagstifta mot åldersdiskr. för att vara tydliga om att sådant diskriminering inte (heller) är acceptabel. Jag tror också att det är jätteviktigt att skapa mötesplatser mellan generationerna för att yngre, inte minst barn, ska får möta äldre och mer erfarna personer för att bryta ner vanföreställningar. Bl a.
Tobias: Du brukar gilla att skämta — finns det något ämne som enligt dig är tabu?
Göran Hägglund: Det finns sådant som jag inte skämtar om.
Benjamin: Jag har läst om dig att du gillar att springa/jogga. Hur länge har du gjort det ,hur ofta och långa pass. Hur hinner du med det?
Göran Hägglund: Målet är 100 ggr i år. Nu uppe på 60 ggr. Springer minst 6 km, oftast längre.
SVT Valet 2010: Tack för alla bra frågor. Tyvärr hinner Göran Hägglund inte svara på alla utan är nu på väg till Sveriges Radio för ytterligare intervjuer. Tack 21:53, 31 augusti 2010
Detta är fortfarande Emma. Hon ligger där i min famn och jag och min äldsta dotter Tripp tar farväl av henne.
Hon är död.
Denna bild är fortfarande en illustration om vad som står på spel, även om Göran Hägglund vägrar att se, eller ta i frågan som kostar våra spädbarn deras hälsa och i Emmas fall, hennes liv.
Frågan gäller fortfarande ”SEN avnavling”
Sedan kan han sitta där och låtsas ha kristna värderingar!
Men barnen skadas varje dag på våra sjukhus och socialminister Göran Hägglund och Alliansen blundar och ser bort!
Media cencurerar frågorna och ingen vill lyssna. Jag hoppas bara att alla föräldrar därute lyssnar och börjar fråga och ställa krav på sen avnavling.
Ställ samma fråga som jagArtikel i Göteborgsposten om Blodbanken
HJÄLP MIG OCH A-LINDA ATT SPRIDA INFORMATIONEN OM SEN AVNAVLING.
SLUTA RÅNA SPÄDBARNEN PÅ DERAS BLOD – DE BEHÖVER DET SJÄLVA!!
GOD AFTON!!
Hemimammas tankar – Tårar vid pilen jag drömmer om att vila under…Vargar vakar över min skatt?
GOD AFTON!! Ikväll är jag lite sorgsen...
Som många av er kanske minns, så hade jag tagit skott av Pilen som växer vid Emmas grav, för att driva upp och plantera här hemma. Jag har försökt många gånger under årens lopp sedan hon dog, men har aldrig lyckats…
I år på hennes dödsdag klättrade maken upp för den medhavda stegen och skar en kvist från trädet som jag drömmer om att få ha i trädgården, för att sätta i glas…
Allt gick bra och fem skott blev det och minst två av dem hade bildat fina rötter redan… Men…
Idag lekte Boppan och Loppan på altanen som är inhängnad med ett högt räcke och låsbar grind…(av randiga och rutiga skäl som ni kanske känner till)
Jag var inne och diskade och hade dem inte i synfältet just då, men trygg i att de inte vore hotade av något i alla fall…De skrattade och lekte …
På räckets överliggare står mitt lilla glas med skotten ibland några blommor…
Nästa gång jag gick ut och skulle hänga tvätt, ser jag att skotten är borta… Nej!!… Min PIL *panik*
Ett improviserat förhör leder inget nämnvärt framåt i ”utredningen”.
En två och en tre årings vittnesmål lämnar mycket övrigt att önska…
En mycket sorgsen Hemimamma tar emot Tripp, kvittrande glad efter första dagen i sjunde klass i ny skola…
”Mamma, jag kryper under altanen och ser efter” Tyvärr, ingen lycka.
Maken kommer hem. Precis när han ska köra in på uppfarten, så kommer en rådjurshind och ett kid gående från hästhagen och hoppar över vägen och glider som en skugga vidare i sädesfältet på andra sidan vägen…
Jag fryser fast där jag står. Väninnan som jag beklagar mig för i telefonen över mitt öde, uppfattar inte att jag säger ”Nu blir jag tyst en stund”… Rådjur betyder något alldeles särskilt för mig sedan Emma dog…Vissa av er vet hur och varför…
NÄR ÄNGLARNA GRÅTER
När det regnar säjs det att änglarna gråter
Gråter de av lycka eller vilsen sorg?
Vemodigt under himlen härskaran i åskan låter
Som Babylons trumpeter som riva en borg
Tårarna blandas med regnets stril
När jag står vid lilla Emmas ensamma grav
Där ska hon vila under hängande pil
Gömd för världens strider och krav
Blommorna ligger stilla i rofull glans
Dropparna faller på rosorna skira
Berättar för världen om livets dans
Regnet skänker hopp att nytt liv kan spira
Jag ser mitt barn mitt i den vackra änglaskaran
Gråter hon av lycka att vara åter hos Fadern i Jesu namn?
Eller ser hon mig och skyddar mig för den annalkande faran
Gråter hon av sorg över att ha lämnat moderskärlekens famn?
Finns det hopp att Hennes rena klara låga..
Vandrat vidare till en annan Moders lycka?
Finns det någonstans en blick med Hennes tåga..
som klarblå en annan Kvinnas liv nu smycka?
Regnet spolar bort mina tårar och mitt hjärta sorgset ler
Tröstande tankar som kanske kan ge livsglädjen åter
Frid i min själ, när jag änglarnas stillsamma tårar ser
När det regnar sägs det att Änglarna gråter…
Hemipappa letar också under altanen och runt räcket… Ingen lycka…
Själv börjar jag känna mig löjlig. Här står jag och nästan lipar över några plantor! Världsliga saker?! Hallå!!?? Jag försöker att förlika mig med min oväntade förlust…
Än sen då? Vi får väl börja om igen nästa år?
”Älskling, jag satte ett skott i din örtgård, för att se om den kunde växa där med” svarade maken med ett stort flin och höll fram ett litet, litet skott…
Han satte ner skottet, i det lilla glaset, lyfte ur blomman som stod i vår vargkruka, och satte glaset ner i krukan, väl dold och fredad för små oförstående skotttjuvar och ställde tillbaka dem på räcket… Där vakar de över min skatt…Undrar om det var det hon ville säga? ”Det ordnar sig, Mamma”
Ställ samma fråga som jagHJÄLP MIG OCH A-LINDA ATT SPRIDA INFORMATIONEN OM SEN AVNAVLING.
SLUTA RÅNA SPÄDBARNEN PÅ DERAS BLOD – DE BEHÖVER DET SJÄLVA!!
GOD AFTON!!
Hemimammas tankar – Min lille 2 årige son blev brutalt attackerad av hundar!! Vad hade NI gjort??
AFTON!! Jag utelämnar GOD idag med.
Jag hinner knappt hämta mig från effekterna från gårdagens inlägg och de attacker mot min person, oavsett anledning, under veckorna som varit, innan nästa sak händer. Jag hade velat skriva om att det var Elvis dödsdag den 16 augusti 1977 och mitt livs största idol skulle fått lite uppmärksamhet, men nu får han vänta. Jag är upprörd ännu, flera timmar efter det som hänt och syner för mitt inre öga, om hur det kunnat sluta, ger mig kalla kårar…
Min make var hemma sjuk med feber och huvudvärk och låg och vilade i Baden-badenstolen ute på altanen, för att få lite frisk luft. Stackarn…
Jag höll på med det vanliga pysslet med disk, tvätt och allt annat som måste skötas. Min minste son ”Boppan” lekte ute i trädgården i lugn och ro. Allt var frid och fröjd. Mina tjejer satt och målade vid köksbordet och mitt största problem var vad jag kunde göra för att peppa min make. Men friden skulle fara sin kos, med besked.
Helt plötsligt hör jag grannens hundar skälla som besatta och min sons hjärtskärande skrik får mig att släppa allt jag har för händer och rusa ut…
Den scen jag då bevittnar är alla föräldrars mardröm.
Min son som alltså är två år gammal, springer så fort hans små tultiga ben bär honom, mot mig och min make. Han är jagad av två Colliehundar som hoppar upp mot honom för att välta kull honom och skäller och försöker att bita honom överallt de kommer åt. Boppan skriker av skräck och hans små armar försöker att vifta undan hundarna medan de nafsar i hans händer..
Min make är där på en millisekund och jagar undan hundarna och jag rusar fram, lyfter upp Boppan och springer in med honom. Jag försöker att bedöma hur skadad han är, och lugna ner honom.
Under tiden konfronterar min make grannarna, som alltså kommit hem i sin bil, släppt hundarna och stod och såg på hur hela scenen utvecklade sig. Ingen av dem agerade för att kalla hem hundarna eller att bestraffa dem.
Jag bär med mig Boppan som börjar lugna sig och vill till Pappa, för han ser genom fönstret hur upprörd min make är. Han upprepar gång på gång på sitt språk att ”Jag gick inte ut på vägen” ”Hundarna dumma” Min lille pojke visste alltså att han inte gjort fel och kunde inte förstå varför hundarna gjort honom illa… (Skönt att våra förmaningar fastnat)
Min make återberättade samtalet senare och alla män kan säkert leva sig in i hans sinnestillstånd. Jag måste säga att han var inte i närheten så hotfull som JAG kände mig. Jag har lyft en man som hotade mina barns liv på raka armar, så grannen ska vara glad att jag var upptagen med Boppan. Jag vill inte svara på vad JAG gjort om mina händer varit fria. Under hela diskussionen, som jag alltså inte hörde själv, så kallar grannen inte på hundarna utan låter dem lomma in på deras tomt. Han är nog lika chockad som jag och min make.
Det finns alltså inga staket runt vår tomt eller runt grannens heller för den delen och när de flyttade in i våras, så sade de att hundarna inte var farliga. Vi har hört hundarna skälla och morra, och den ena har rusat in på vår tomt förut, men såvitt jag kände till, hade de aldrig attackerat någon förut.
Jag vill inte spekulera i hundarnas motiv för attacken, men jag kan gissa att det var vaktinstinkt, eller revirhävdande, som fick den ena, den ”svarta” att rusa fram och in på vår tomt. Det triggade den andra, den ”ljusa” som verkar vara den fegare av dem att gå till gemensam attack.
När vi lugnat ner både Boppan och maken, agerar JAG. Jag ringer polisen. Först och främst för att få besked vad jag som förälder bör göra nu. Jag fick vänta en god stund i telefonkö, men sedan svarade en vänlig poliskvinna. Lugnt och sansat lät hon mig återberätta vad som hänt och vi kunde konstatera att min son inte var allvarligt skadad. TUR!!
Hon redogör för mina rättigheter och skyldigheter. Hon tar alla uppgifter och en anmälan görs. Jag står som anmälare och min make som vittne. Som jag ser det, så OM något liknande händer igen, så ska det finnas dokumenterat, så den biten av anmälan görs utan skrupler.
”Brott mot lagen om bristande tillsyn av hundar och katter” lyder brottsrubriken. ’1943: 459′. Hon informerar mig att om jag vill, så kan hon begära att Polisen ska utvärdera hundarna, för att se om någon speciell åtgärd krävs exempelvis föreläggande om att de ska hållas kopplade, munkorg eller tom avlivning.
Här ställs jag inför ett dilemma. Om jag begär denna utvärdering, så lär det bli grannfejd. Särskilt om hundarnas ägare ställs inför konsekvensen att de måste avliva, den ena, eller kanske, båda hundarna.
Undrar om Robban vill hjälpa Hemimamma då? *LER* Skulle inte tro det. Jag lär som vanligt få klara mig själv.
När jag söker på nätet efter information om nämnd lag, så inser jag att den inte existerar längre. Den är utbytt mot en nyare föreskriven av Fredrik Reinfeldt och Eskil Erlandson. En skärpt lag som ger polisman rätten att skjuta en hund på plats enligt eget gott finnande. Märkligt att inte poliskvinnan visste det…Skärpta straff för alla i samhället alltså…
Jag är hundmänniska. Jag älskar hundar och har haft dem i min närhet i hela mitt liv. Till skillnad mot de politiker som anser att vissa hundraser ska förbjudas, så anser jag att det är inte HUNDEN som är skyldig. Att denna attack dessutom gjordes av en typisk familjehund, torde bevisa att INGEN hundras är helt säker. Jag vet, för mina föräldrars första hund, blev avlivad efter att ha attackerat och bitit mig. Den var avlad av min hemstads bästa polishund och kunde definitivt betraktas som ”säker”. Men mina föräldrar hade inte lärt vare sig mig eller hunden att den stod lägst ner i hierarkin. Så de tog sitt ansvar. Men sörjde gjorde vi alla.
Hunden gör bara som den blivit fostrad att göra, eller i brist på fostran, det den instinktivt ska göra. Innerst inne är hundar fortfarande vargar, med vargens alla instinkter, och trots att folk inte förstår det, så ”fostras” faktiskt vargar också av sin flockledare och oönskat beteende stävjas hårt och tidigt i den naturliga miljön, där hela flockens överlevnad hotas om en ungvarg tex, inte gör rätt.
Nej ansvaret vilar på de människor som medvetet fostrar och hetsar hundar att spela ut önskvärda beteenden, ELLER de hundägare, som i oförståelse för hundars sanna väsen inte fostrar dem i den hierarki och anda, som ger hunden ett önskvärt beteende och trygghet. Vilken ras det än är.
Hundar är liksom barn. De behöver fast och vänlig ledning, för att utvecklas på ett positivt sätt och de behöver båda fasta gränser som skänker både dem och omgivningen trygghet. Ganska enkel pedagogik, som de som sett Cesar Millan, säkert förstår.
I detta fallet fick hundarna varken reprimand eller markering som lät den förstå att de gjort fel. Det är underlåtenhet att agera som en mogen och ansvarstagande hundägare. Senare under kvällen får jag höra från en släkting att den svarta Collien angripit honom också, men att han kunnat fösa bort den och försvarat sig, dock utan att ägaren varken stoppat eller återkallat hunden då heller…
Det gör att jag som förälder, tyvärr, måste göra ett obekvämt val..
Under hela eftermiddagen och kvällen talade han gång på gång om att hundarna varit dumma och att han var rädd och ledsen. Så vi gjorde något som varit otänkbart för mig tidigare. Vi berättade och 
visade för honom och hans 1 år äldre syster Loppan hur de, om de blir angripna av hundar igen, ska slå tillbaka. Att slå hunden där det känns mest, på nosen, kan vara ett försvar som stoppar angreppet…
Ni kan inte föreställa er, hur smärtsamt det var att behöva lära min son, hur han ska skydda sig själv, Gud förbjude, om det händer igen. Allra helst som jag och min familj, alla älskar hundar och har respekt för dem.
Mitt jobb är inte att vara en trevlig granne och släta över en händelse som kanske lämnar min son med bestående men och eventuell hundrädsla. Nyss vaknade min son av mardrömmar och det händer INTE ofta...Jag kan bara tolka det som att han fått känslomässiga men av händelsen. Framtiden får utvisa hur bestående men han fått…
Mitt jobb är att vara mina barns första och sista försvarslinje och jag är skyldig att göra allt för att säkra hans miljö. Tänk om jag och min make inte kunnit rädda honom från hundarna? Tänk om han ramlat och de hade kommit åt hans ansikte? Törs jag släppa ut honom att leka i VÅR trädgård igen? Jag lär få besök av mardrömmar jag med inatt om jag får ro att sova…
Tänk om han aldrig mer får uppleva den glädje som en vettigt uppfostrad hund kan vara??
Blir det grannfejd, så får det bli det…
Jag begärde en utvärdering.
Vad skulle du ha gjort?
GOD NATT??
Senaste kommentarer