Hemimammas tankar – Barnen? Har vi rätt att skada och döda dem? För profit och egoism?

GOD AFTON! Ikväll rebloggar jag ett gammalt inlägg om barnens villkor i denna värld vi utsätter dem för, när vi vill ge liv och hopp, men många gånger ger smärta och död och hopplöshet…
Idag skrev Ola Lindholm en väldigt bra debattartikel som protesterar mot 5:ans nya dokusåpa om barnen som lämnas vind för våg, ensamma, utan föräldrar och hur det påverkar barn…
”Kanal 5:s program ”Föräldrafritt” som skildrar 20 barn som ska bygga egna ”världar” tillsammans utan vuxna, börjar med en text och en svensk röst som berättar att ”inga barn har kommit till skada under inspelningen av programmet” och att barnen ständigt varit övervakade av vuxna.
Sedan får vi se hur barnen misslyckas kapitalt med att laga mat och hungern sätter in, hur de ”starka” förtrycker de ”svaga”, hur barnen slåss, hur de bryter ihop och längtar hem (efter bara några timmar), hur en mamma försöker tvinga sitt barn att stanna kvar fast han mår uppenbart dåligt och så vidare. Programmet återkommer hela tiden till att det är ett experiment som utförs. På bästa sändningstid 20.00.
Kanal 5 säger att detta aldrig kommer att kunna hända i Sverige. Men Kanal 5 jämnar marken för att just detta ska kunna ske. Man flyttar gränsen för det acceptabla lite grand, med hjälp av engelska barn. Expressens tv-krönikör skrev efter första avsnittet att hon ”inte var speciellt upprörd” eftersom barn blir lika exponerade i ”Supernanny”.
Just det. Ett program som började med att exponera barn i kris för att hjälpa dem och familjerna jämnade marken för ”Föräldrafritt” i England. Det kan hända i Sverige. Med tv-ledningar som Kanal 5:s så är det till och med troligt. I kväll sänds andra programmet i serien. Och Kanal 5 tjänar ännu mer pengar på att skada barn.”
Då minns jag ett inlägg jag skrivit.. ett annat TV-experiment, en modern avart av ”Milgramstudien”
Sedan, ser jag denna hjärtekrossande artikel om en bebis i en väska... ”Barnets navelsträng var provisoriskt kapad, så polisen tror inte att barnet är fött på sjukhus.” Någon brydde sig nog för att klä barnet och att inte döda det, men kunde inte, eller vågade inte föda det på sjukhus, eller ta hand om det på ett normalt vis? stackars människa och stackars barn… Betyder det att barnet haft bättre eller sämre chans att klara sig?
Det får mig osökt att tänka på min hjärtefråga nummer ett… ”Sen avnavling”
Nu har det gått några månader, sedan frågan hamnade i TV. Det är ett hårt arbete som äntligen börjar att ge frukt. Vi har blivit allt fler som uppmärksammar frågan. Göteborgsposten har skrivit artiklar och Expressen har skrivit. (Jag hittade t.o.m en artikel på DN som är 3 år gammal, där man diskuterar för och nackdelar med tidig avnavling, som dessutom presenterade den numera avslutade Halmstadsstudien, som bekräftar de resultat som många andra pekat på)
Men inte Aftonbladet. Som vanligt. Inte en enda träff på min sökning. Men jag hittade en artikel om att mammor fick föda i korridorerna i Göteborg. Sjukhusen väntades att bli överfulla…
Vilket kan ju vara att riskera sitt ofödda barns liv ännu mer, eftersom det är på Göteborgssjukhusen, som man VÄGRAR att ta till sig de nya rutiner som säger att man ska vänta några minuter innan man avnavlar barnen. För att de ska få sin fulla blodmängd. Ofta får de inte ens hälften innan man klampar navelsträngen.
Är de för lata att förändra rutinerna?? Eller Ligger det prestige i saken??
VILL VI ATT VÅRA BARNS LIV OCH HÄLSA SKA RISKERAS PGA LATHET OCH PRESTIGE????
”När barnet ligger i mammans mage har det sitt blod cirkulerande i sin kropp, i moderkakan och i navelsträngen. Allt detta blod är barnets men det cirkulerar runt eftersom barnet behöver hämta upp syre och näring utanför sin egen kropp.
Jämför med att vara kopplad till en maskin som hjälper kroppen att pumpa runt blodet. Blodet går från din kropp, in i maskinen och sen tillbaka till din kropp. Om man ska koppla bort dig från den här maskinen är det ju en ganska bra idé att se till att du får allt ditt blod, så man inte lämnar kvar en stor del av DITT blod i maskinen, eller hur?
Precis så är det med en nyfödd bebis och naturen är så smart att när barnet föds och tar första andetaget så kopplas allt om och moderkakan blir överflödig. Men då är det så fiffigt att moderkakan vet om detta och pumpar in allt blod som finns ”ute på vift”, i navelsträng och moderkaka, i barnet. Det här går snabbt, inom några minuter har barnet fått in sitt blod i kroppen där det hör hemma och därefter blir navelsträngen helt vit och slapp. Då kan man klampa av den och klippa.”
Så skriver Becka i sin blogg.
Så enkelt kan det vara. Så enkelt ÄR det. Varför vill inte de höga herrarna och damerna Överläkare, begripa det??
Tänk om någon tog hälften av ditt blod? Hur skulle du må då? Jag vet. Sommaren -09 var jag tvungen att uppleva ett utomkvedshavandeskap. När jag vaknade från min operation, som vart så hastigt och lustigt påkommen, att jag inte fick invänta att min man skulle kunna komma och vara med mig innan jag rullades in (vilket frustrerade envisa Hemimamma fruktansvärt) och ”ta farväl” Gud förbjude, men man kan ju aldrig vara helt säker…
Nåväl, när jag kom till sans igen lät man mig förstå att jag hade över 1,5 liter blod i buken…Det var tydligen på håret sade läkaren… Då hade jag ändå ÖVER hälften av mitt blod kvar…
Då är tanken inte så absurd, att Emma, som alltså avnavlades tidigt, som fick hypoglykemi ”sockercoma”(finns i förlossningsjournalerna), direkt efter förlossningen, alltså ett tydligt tecken på att hennes blodmängd inte var tillräcklig och sedemera, tre veckor senare dog, troligen av en infektion av ett enterovirus, alltså en enkel förkylning.
Låter det rimligt att ett barn ska dö av en förkylning, för att hennes immunförsvar stulits??
När hon föddes var det som ”Diabetiker”, När hon dog, var det som en ”AIDS – patient”
Tre till, av mina sex barn, föddes som ”diabetiker” Jag kan syndromet utan och innan. Det är t.o.m ett faktum att deras tillstånd inte skulle upptäckts och behandlats om inte JAG som mamma KRÄVT blodprover omedelbart efter förlossningen, vis av erfarenheten, när min äldsta dotter HÖLL PÅ ATT DÖ när hon föddes för tolv år sedan, av ALLVARLIG hypoglycemi, alltså sockercoma med medvetslöshet och risk för dödsfall om inte tillståndet upphävs OMEDELBART.
Som jag skrivit om tidigare, så sitter Göran Hägglund i knät på kapitalet och blodbanken, som alltså vill åt våra barns stamceller, vilket är förklaringen till att förfarandet inte stoppas, allra helst i Göteborg, där blodbanken finns… En blodfylld moderkaka i USA är värd OERHÖRT mycket pengar…
Medicinindustrin är i förhållande till människorna, som bankerna till länders regeringar – De verkliga makthavarna… och vi är lika utlämnade till deras makt, som regeringen till bankintressena…
Notera scenen till höger…
En mor och hennes två fina barn. I vanliga fall en rörande och glad scen. En flicka som klappar på sin lilla syster.
Det är bara ett fel med bilden.
Den lilla systern är död och bilden togs när jag och min Tripp skulle ta farväl…
Att jag publicerar bilden, kan vara kontroversiellt.
Men jag vill visa vad följden kan bli av tidig avnavling.
Jag vill att ni som läser verkligen ska förstå att detta är verkligt.
Jag är inte bara en siffra i statistiken.
Jag lever med denna förlust, varje dag. Jag har skäl att bry mig och att göra så gott jag kan för att ingen mer ska drabbas…
Mig veterligen har bara jag drabbats på detta sätt som jag känner till, men jag är säker på att andra också kan ha drabbats, om inte av detta, så någon av alla de andra skadorna som är förknippade med tidig avnavling, som drabbar barn varje dag i vårt land…
DÄRFÖR VILL JAG FÅ KONTAKT MED ANDRA SOM DRABBATS, PÅ OLIKA SÄTT. OM VI ÄR FLERA SOM GÅR IHOP, KANSKE VI KAN STOPPA DETTA PÅ NÅGOT SÄTT!! INGEN MER UNGE SKA FÅ DÖ!!! ELLER SKADAS HELT I ONÖDAN!!
Skriv om era erfarenheter i kommentarsfältet, eller maila mig på
Hemimamma@hotmail.se
HJÄLP MIG OCH A-LINDA ATT SPRIDA INFORMATIONEN OM SEN AVNAVLING.
SLUTA RÅNA SPÄDBARNEN PÅ DERAS BLOD – DE BEHÖVER DET SJÄLVA!!
Dessutom undrar jag om någon har erfarenhet av att starta en minnesfond? Hur gör man? Vem kontaktar man??
GOD AFTON!!
6 januari, 2011 | Categories: mina viktigaste och framgångsrikaste inlägg, sen avnavling | Tags: barn, emma, flugornas herre, göran hägglund, lidande, milgramexperimentet, sen avnavling, sorg, spädbarn | 45 Comments »
Hemimammas kamp – BARNEN och MATEN, fattigdomen kombinerar eller särskiljer dem? Vad kämpar vi för?

GOD AFTON!! Jag rebloggar ett inlägg jag skrev precis före valet, om barnfattigdomen som uppstått och som ökar stadigt i vårt land… Snälla, titta inte bort?… gå in och läs och blunda inte för det som Alliansen tiger om och viftar bort… Det drunknade då, i valvakan, men jag hoppas återuppliva detta nu…
Barnen ja… de påverkas och förnedras först och mest, av allt som händer i samhället, även vid FAS III och Förnedringskassans åtgärder och Jag, liksom Lars Ohly och Vänsterpartiet och förhoppningsvis många andra med oss, tänker kämpa med ännu mera glöd för att detta inte ska få fortgå. 340 000 fattiga barn är beroende av att vi vuxna gör något… V V V??? ”Våga vara vuxen” som Hemimamma säger…
Jag fick en fråga om media av en bloggare. Varför de rödgröna inte hade den med sig före valet? Jag har skrivit en del inlägg om saken, varav DETTA var det viktigaste. Inte konstigt att Alliansen vinner valet när 70% av media ägs av borgerliga intressen… Det är en av många saker som går emot oss…
Snart är det ett år sedan jag började blogga och tänk så mycket konstigt som har hänt, sedan jag började blogga… sedan mitt första inlägg? så mycket som inte blev som vi ville, eller som vi kämpat för?
De rödgröna förlorade valet. Alltsedan den där dagen i våras, då Lars Ohly’s utspel, där han sade att han inte tänkte gå på Kronprinsessbröllopet, fick mig att bestämma mig för att rösta på och verka för Vänsterpartiets frågor… (fast jag är inte medlem… än…=0) ) de flesta, utom… bröstpumpsfrågan och då gick jag på pumpen… =0)
Men man måste inte tycka lika jämt, eller hur? Ohly är den enda politiker som inte skulle behöva sänka blicken om han genom ett mirakel, skulle komma öga mot öga, med Olof Palme…och tvingas svara för sina gärningar och sin politik… medan Mona Sahlin aldrig någonsin bör yttra Palmes namn i samband med politik och allra helst i samma mening som ordet Solidaritet…igen…
Och tänk så mycket som blev både roligare och helt annorlunda än jag tänkte mig, när jag började bloggen, i tanken att utveckla min prosa, mitt diktande, med mina noveller och böcker?
Tack alla underbara bloggarvänner (och fiender) och Facebookvänner för att ni tvingat mig att utvecklas och bli ”Hemimamma” ♥ och för ert stöd och tålamod (ett särskilt tack, Lars Ohly)
”inte bara mamma, utan samhällsdebattör och matkreatör och författare också”
FRAMTIDEN DÅ??

Jag har precis gått med i bloggsamarbetet
Där kommer jag att skriva om mat och vårt förhållande till detsamma… ur ett socioekonomiskt och ett historiskt perspektiv…
Jag har ju också ”Hemimammas mat och tårtor” om ni är mer nyfikna på mitt matkonstnärsskap…
Dessutom såg jag att ”Hemimamma” nominerats till ”Blog of the year”
Tänk om det är så att jag faktiskt kan göra skillnad på riktigt? kanske tom, det finns en och annan av er som vill rösta på lilla jag? Tanken svindlar!
Sedan en tid, så finns jag som sagt på Facebook och nu har jag startat en grupp där, vars syfte är, att vi tillsammans, skall stötta och hjälpa varandra, att stötta och hjälpa andra och sprida kunskapen om vad för slags värld vi vill leva i… och att vi ska orka kämpa vidare i motlut och hålla ”Draken stiger i motvind” som målbild…
Vill du vara med? aktiv eller passiv, efter ork och förmåga… Bara du tror på det vi gör? Gå med HÄR
Appropå ”Draken”, alltså min bok, som jag skriver här på bloggen? När Milla dog, tappade jag sugen att skriva… men nu har så många bett mig att börja igen och att fortsätta skriva och har peppat mig till max!
Så ni ska få som ni vill… Jag har fått tillbaka lusten, men eftersom det var så länge sedan, så behöver jag lite hjälp… Vill ni läsa och ge mig en tråd att ta upp historien igen? hur tycker NI att jag ska gå vidare?

Facebook är numera direktdemokrati. Man kan nå ut till en enorm mängd människor väldigt fort… (tänker på Sergels torgsmassmötet kvällen innan riksdagens öppnande)
Bloggar och andra nätsajter är framtidens direkta folkomröstningar och opinionsbildare (Klamydiabrevet) och tidningar blir alltmer (liksom TV:n) utkonkurrerade av sociala media och bortsett från min favoritnemesis Carl Bildt, så verkar inte Moderaterna ha mer koll på Wiki, twitter och annat smått och gott nätgodis, än vad Jan Björklund har på vad som bör lyftas fram i skolan för att Sverige ska bli en framgångsnation igen…
Appropå TV… Det ska börja en galen dokusåpa, eller så har den börjat redan… (vill inte titta, det räcker med det jag läst om saken) och för EN GÅNGS SKULL är jag överens med Malin Wollin, om att barn kan bli djur… så som de blir i boken ”FLUGORNAS HERRE” av William Golding som jag gjort en analys till i bloggen tidigare…
Räckte det inte med ”Unga och oförmögna” eller vad det var tramset hette…
Lämnar er med ett helt oförglömligt barn och hennes kamp… kan hon så kan JAG/vi… eller hur?
GOD AFTON!!
4 januari, 2011 | Categories: Okategoriserade | Tags: barn, flugornas herre, försäkringskassan, kampen, lars ohly, orättvisa, sen avnavling, solidaritet | 53 Comments »
Hemimammas kamp – Flugornas Herre

GOD AFTON!! Följer upp ett spår jag fick vittring på hos Vargen…

FLUGORNAS HERRE av William Golding. En analys.
Bokens handling i korthet
Efter en flygkrash, under andra världskriget, upptäcker en grupp pojkar att de befinner sig på en öde ö i Stilla havet. Ingen vuxen finns där och pojkarna organiserar sig så gott de kan, glada för sin ”frihet”. En pojke som heter Ralph röstas fram som ledare. Han poängterar för de andra att de måste göra en signaleld så att de kan bli funna av någon. Ralphs högra hand, Nasse har glas ögon som de kan använda till att göra upp eld med.
I gruppen finns en pojke som heter Jack som var ledare för kören och han tycker att han ska vara ledare för gruppen. Han och några andra pojkar organiserar jakter och börjar störa ordningen bland dem alla. Det blir inte bättre när några av de små pojkarna blir skrämda av mardrömmar. Snart börjar skräcken och paniken sprida sig och alla reagerar olika. Ralph försöker upprätthålla ordningen, men Jack utnyttjar situationen och gruppen splittras.
Rivaliteten mellan Ralph och Jack växer och snart råder anarki på ön. Av misstag dödas en liten pojke, Simon, då pojkarna är övertygade att ett odjur finns någonstans på ön och tror sig vara anfallna. Vägen mot undergång ligger utstakad…
Bokens viktigaste karaktärer;
Ralph
En av de äldsta pojkarna och får representera lag och ordning på ön.
Rättvis och moralisk med demokratiska värderingar så han är den
som står emot galenskaperna bäst. Ansvarar för talarsnäckan.
Den gode ledaren.
Nasse
Liten, tjock ”tönt” med glasögon. Han är den intelligenta tänkande
människan som accepteras i gruppen för att han har något de behöver
makten över elden. Ralph ser hans kunskaper och gör honom till sin
högra hand.
Jack
Självutnämnd, självförhärligande ledare med militärisk stil. Besatt av
att jaga och döda. Han är grym och sadistisk och hetsar de andra
pojkarna till total anarki. Den onde ledaren.
Simon
Snäll, försynt ”forskare” som är altruistisk och ensamvarg. Han
representerar andlighet och religion, ”Sanningen” som mördas av
de andra pojkarna.
Roger
Jacks högra hand. Nasses mördare, lika ond som Jack. Bråkstake,
jägare och väktare som följer Jack blint.
De andra Maurice, Percival, Phil, Bill, Henry, Wilfred, Sam och Eric
Representerar vanliga människor, massorna som gör som de blir
Tillsagda utan att ifrågasätta vad eller varför, hur eller vem.

Recension:
Jag har läst ”Flugornas herre” av William Golding. Den är från 1954 och behandlar människans natur, är vi onda eller goda? En grupp pojkar får klara sig själva på en öde ö. Hur ska de överleva som grupp?
Jag blev mycket fundersam av att läsa den.
Jag har tyvärr ganska stor livserfarenhet och förstahandsupplevelser av hur människor beter sig mot varandra under olika omständigheter. Det färgar min åsikt ganska mycket. Man förstår att författaren baserar innehållet på egna upplevelser troligen från kriget, men jag tycker att han förenklar det hela och kategoriserar lite för mycket.
Jag har sett tjejer i min vilda ungdom, göra ner varandra helt och totalt ena stunden och en timme senare försvara varandra tills blodvite uppstår i kampen om och mot killar. Inga kan vara så grymma som tjejer i grupp.
Jag anser att människor är långt mer komplexa än Golding ger uttryck för. Efter andra världskriget fanns ett behov av någon förklaringsmodell för nazisternas och för den delen Stalins övergrepp mot miljoner människor. Hur kunde det ske? Den vanliga människan på femtiotalet var ganska isolerad och allmänbildningen var ganska låg. Det validerar Goldings försök att förklara vad som styr oss och i det ljuset är det förståeligt att han höjdes till skyarna.
Själv anser jag att han övervärderar ”be British”. Officeren som plockar upp pojkarna utgår från att pojkarna har betett sig civiliserat och kontrollerat i enlighet med engelsk moral. Ralph besitter de egenskaper Golding anser vara goda, som rättvisetänkande och demokratiskt förhållningssätt.
Vad ger honom rätten att bestämma att just de egenskaperna som Ralph har är goda? Det som hände ombord på Titanic visar ganska tydligt hur farlig engelsk moral kan vara för massorna. ”Kvinnor och barn först” ledde till att livbåtarna fylldes till en tredjedel på styrbordssidan av en typisk brittisk förstestyrman, jämfört med babordssidan som hade en mer pragmatisk andrestyrman som övervakade ilastningen. Där fick alla som var i närheten kliva i båten. På den sidan lastades båtarna i snitt till sjuttio procent.
Som jag ser det, styrs vad som är gott och ont av resultat och omständigheter. Det som är bra i en situation, kan kosta dig ditt liv i en annan. Jag tex. pratar mycket, och det råder delade meningar om det är bra eller inte, men jag har snackat mig ur en situation där jag befann mig under pistolhot, således gagnade det mig att jag har lätt för att prata. Å andra sidan har jag pratat sönder ett förhållande eller två i mitt liv och det gagnade mig definitivt inte!
Varför är Golding så feg? Rent logiskt skulle Ralph bli dödad av Jack,( eller skulle han verkligen det om det stod mellan bara dem?) och sen skulle vi få se hur pojkarna svälter ihjäl av att ha bränt ner ön. Vi skulle få se en ännu grymmare utslagning av människor under ännu brutalare omständigheter. Varför fullföljer inte Golding det utstakade spåret? Varför lämnar han trådar lösa? Vad är han rädd för?
En sak till som bekymrar mig: Varför berättar han nästan uteslutande vad Ralph tänker? Han låter oss inte veta vilka tankar och känslor som styr Jack. Kan det vara så att han inte vågar se, att det är samma rädsla som styr båda pojkarna?
Jag, som läsare, hade velat förstå hur Jack tänker. Det är enligt min mening mycket mera intressant än Ralphs tankar. Vad som är ”gott” får vi alla med oss från samhällets påverkan, men det som är ”ont” beror, tror jag, på våra egna upplevelser. En människa som råkar illa ut under sin uppväxt har sin egen syn på ondska.
Det här var kanske den första boken som tar upp ämnet, men jag har läst flera böcker som bättre speglar dynamiken i gruppen och hur vi spårar ur till avarter under olika former av press. Ett av de bättre exemplen är Jan Guillous ”Ondskan” om pennalism i en skola.
Det jag sett i verkligheten i förhållande till mitt eget liv, gör att jag ännu mindre kan kategorisera ont eller gott. I enlighet med överlevnadsinstinktens lagar, skulle jag ha stannat kvar som individ, där gruppen hade placerat mig som barn, men jag gav inte upp trots mobbning, dåligt föräldrastöd och andra svåra omständigheter omkring mig. Jag valde att se gruppens utfrysning av mig som rädsla och därmed kunde jag inte stämpla det som ont längre.
Generellt så frågar människor mig hur jag kunde överleva allt som har hänt mig, vilket jag bara kan besvara med att allt ”ont” i min synvinkel varit gott, eftersom jag valt att lära mig något av det. Jag gick min egen väg och en förlorare som borde dött, blev en vinnare och har fått förmågan att motverka de krafter i våra själar, som låter oss bete oss på det viset som Golding beskriver.
Idag och i detta samhälle är den typen av böcker som ”Flugornas herre” och ”Ondskan” mfl. mycket angelägna, för att få fler människor att ifrågasätta det alltmer narcissistiska samhälle som utvecklas med uppkomsten av den typen av program som ”Robinson” och ”Farmen” representerar.
Ju längre tid som passerar sedan ”förintelsens” dagar, desto färre som förstår betydelsen av det som skedde. Idag hör vi om fler och fler likartade händelser i media och idag kan ingen vara naiv nog att påstå att de inte känner till hur det ser ut i världen och hur det fungerar i samhället.
Idag behövs inte ”Flugornas herre” för att åskådliggöra problemet längre, men väl för att förklara det för större delen av de människor som inte sätta sig in i det på egen hand. När jag läste den kunde jag bara konstatera att den, även om den är förenklad ändå i kärnpunkter stämmer överens med mina slutsatser kring hur människor fungerar. Därför kan jag inte säga att den var bra eller dålig.
Enligt mitt sätt att se det , handlar det om fakta, som är objektivt. Åsikten bra eller dålig är subjektiv. Det beror på läsaren själv hur man tar emot bokens resonemang. Man kan bli illa berörd om man inte vill acceptera att vi alla kan behandla varandra så här, eller bara som jag, kallt konstatera att boken speglar en verklighet vi alla har i oss eller omkring oss så länge vi låter det ske.
Alla kan vi finna oss själva i någon av karaktärernas roller på ett eller flera sätt eller tom. blandningar av dem alla, men vi måste alla ta ställning för vilket sorts samhälle vi vill leva i, eller vilka sorts människor vi vill vara.
När jag blev mobbad för att jag hade Elvis som idol, i en tid då det var Noice eller Freestyle och Gyllene tider som gällde, så bar jag sk. pins av honom på mig på jackan. Klasskompisarna retades och tyckte jag skulle ta bort dem, men mitt svar blev att sätta på mig flera. Ha där fick ni.
Sedan den tiden har allt jag lärt mig i livet bara stärkt mig i min ”moral” att hjälpa de som är svagare än mig, att komma vidare och att stärka sin personliga integritet så att världens ”jacks” inte kan bryta ner dem.
Min dröm att skriva och föreläsa handlar om samma sak, fast på ett annat sätt. Jag vill inte slå moralens vedertagna regler i huvudet på er, utan att ge er modet att söka era svar inom er själva. Att få sin styrka ifrån vad som är rätt för er, inte vad någon annan säger. Vilken tro som helst är bra, bara den ger styrka att överleva och förhoppningsvis göra rätt mot andra människor…
William Golding
William Golding föddes 1911 i Saint Columb, Cornwall, England. Han utbildades först på Marlborough grundskola, där hans far var lärare och senare vid Brasenose college i Oxford. Hans familj var framåtskridande och påverkade hans talangs danande enormt.
Hans far ville att han skulle bli forskare och han studerade fysik, filosofi, litteratur och skrev poesi, men hans intresse för litteraturen tog överhanden.
Efter avslutade studier arbetade han som manusförfattare och skådespelare hos ett litet teatersällskap. Golding blev lärare vid Bishop Wordsworthsskolan i Salisbury. Under andra världskriget tog han värvning vid flottan(1940) och deltog bla vid sänkningen av det tyska krigsfartyget Bismarck. När kriget var slut återvände han till Bishop W. Han arbetade där till 1962.
Från tidig ålder hade han sett övergrepp i krig och efter andra världskriget hade han helt tappat tron på den oskyldiga människan. Hans syn på människan är att vi kan spela oskyldiga, tills omständigheter gör att vi visar vårat rätta jag som är hotfullt och mörkt, utan medkänsla och kontroll.
”Lord of the flies”(Flugornas herre) är Goldings först publicerade verk. Den utkom 1954 och blev ingen omedelbar framgång. Den refuserades av 21 bokförlag. Den vann erkänsla så småningom och fick goda omdömen av tex EM Forster och tidsskriften ”Time and tide” .
I boken om dessa pojkar söm får klara sig själva på en öde ö, utan vuxna att leda och styra dem demonstrerar Golding tydligt de erfarenheter han gjort om människans natur. Idag betraktas boken som en av engelsk litteraturs bästa.
Namnet ”Flugornas herre” är en översättning av det grekiska ordet ”Beelzebub” eller hebreeiska ”Baalzevuv” som är ett annat namn för djävulen. Den undermedvetna demonen inom oss alla som är nedärvd i vårt psyke, som kan lockas att överta vår kropp under svåra omständigheter. Huvudtemat i Goldings bok. Överlevnadsinstinkten.
Året efter kommer” The inheritors” som fortsätter på samma tema fast i stenåldersmiljö. Andra titlar är ”Pincher Martin”(1956) ”Fritt fall”(1959) ”The spire”(1964) Efter böcker och poesi utkom en pjäs ”The brass butterfly”(1958) och två uppsatssamlingar ”The hot gates”(1965) och ”A moving target”(1982). Fler böcker följde; ”Det synliga mörkret”(1979) och ”Rites of passage”(1980). Den fick det prestigefyllda Booker McConnell priset och inspirerade till två efterföljare ”close quarters”(1987) och ”Fire down below”(1989). Alla tre handlar om livet ombord ett skepp under Napoleonkriget. 1983 fick William Golding Nobelpriset i litteratur för sitt sammanlagda bidrag till litteraturen. 1988 blev han adlad av Drottning Elisabeth II.
Sir william dog 1993 i Perranarworthal, Cornwall, Wiltshire. Vid sin död arbetade han med ett oavslutat manuscript som han kallade “ The Double tounge” som utgavs postumt 1995. På sextiotalet hade han undervisat i grekiska och han älskade grekisk litteratur och många av hans böcker visar spår av det. Den sista boken utspelar sig just i antika grekland och handlar om oraklet Pythias liv. Även om det bara är en grov förlaga, så räknas den till hans större verk.
Se gärna filmen…
GOD AFTON!!
27 mars, 2010 | Categories: mina viktigaste och framgångsrikaste inlägg | Tags: barn, flugornas herre, mannen utan öde, medmänsklighet, mobbing, nazist, noveller, övergrepp, religion | 7 Comments »

Senaste kommentarer