Förra veckan innehöll tre födelsedagskalas.

Och festsugen som man är besöktes alla. Svärsonen i norra Sverige  blev 40 och då fick man passa på och krama honom och även få en dos av barnbarnen och dottern där. Tänk om man kunde buteljera kramar och ta till när man längtar.

Barnen visade  hur duktiga de blivit på att köra häst o vagn.

Minsta barnbarnet har blivit två och klarade instruktionerna till ljusutblåsningen galant.

Senare samma dag var det ett 60-årskalas.  Därför har jag legat och vilat mig i två dagar. I say no more