Ja det var det ju för någon dag sedan. Och man begav sig med andra trogna körmedlemmar ut i ottan och sjöng ute i naturens fulla prakt.Trots dubbla tröjor och pulsvärmare långt ut på fingarna frös jag så att tänderna skallrade betänkligt när vi tog i på ”Nuu grönskar det i dalens famn nu blommar äng o lid……”
Det var en aning svårt att frambära budskapet i sång, men då det kommit ovanligt många som ville ha en andakt i naturen fick man verkligen anstränga sig.
Som tur var väntade kära maken efteråt med bilen fullpackad och det var bara att kasta sig i och förpassas till stugan.
Där var det otroligt skönt och varmt. Eftermiddagen tillbringades med att värma fötterna vid brasan och en Gin o Tonic inom bekvämt räckhåll.
Nu är det gott att vara…..