Vi gick så klart ned för att klaga i receptionen, vi hade förväntat oss en massa tjafs. Vi betalar ju redan lägre hyra som universitetet har förhandlat fram, och dessutom är vi ju bara några utländska studenter som stannar ett par månader. Man börjar bli lite trött på att bara falla mellan stolarna hela tiden, vi stannar inte tillräckligt länge för att ha rätt till vissa saker, men tillräckligt länge för att vara skyldiga att göra andra saker. Och när man har fullt med små röda bett som kliar och bara känner sig allmänt äcklig, då är det nog.

Nu ska jag ta igen lite pluggande! Hoppas jag…

Torsdagen var vi hembjudna till vår monitör Sarah på typisk fransk middag, först baguette med chèvre, sedan aubergine stekt i typ pannkakssmet och sallad till förrätt, till huvudrätt fick vi någon slags gratäng med potatis, skinka och massor av ost. Till detta vin förstås. Sedan fick vi american cookies till efterrätt för att bryta mot det franska, de var direkt från ugnen och smälte i munnen. Sjukt gott! Sedan drog vi ut och mötte upp med de andra svenskarna och diverse fransmän på en electroklubb (som för kvällen hade hawaii/surf-tema) på en båt på Rhône.

Fredagskvällen satt vi fyra tjejer som bor ihop bara på rummet och åt gott och drack lite vin. Lördagen drog vi på stan, kollade in Vieille Ville och hittade en rolig orkester som spelade allt från The Lions sleep tonight till Toxic med Britney Spears. Sedan gick jag och Linn runt i en annan stadsdel med lite flummigare affärer, vi ramlade på en vernissage med färgglada tavlor. Vi kom hem trötta, hungriga och nöjda och gick in till killarnas rum för filmkväll.

Söndagen skulle vi på en organiserad utflykt till en liten by strax utanför Lyon där de hade äpplefestival, vi gick runt där en stund oc h kollade på gamla tanter och gubbar som sålde äpplen, äppledricka och äpplepaj och rostade kastanjer osv. Sedan var det meningen att vi skulle ta en lätt promenad till nästa by som var väldigt pittoresk, och på vägen ta oss upp på en kulle för att få lite utsikt. Dock var det ingen som riktigt visste hur vi skulle gå, så vi gick jäättelångt och på små stigar som knappt var stigar ibland. Men det var väldigt pittoreskt och skönt att få lite kontrast mot staden som vi är i jämt nu. Jag är ju van vid att lätt kunna ta mig ut i skogen hemma, trots att Göteborg är näst största staden i Sverige är det ju aldrig ont om grönområden.

En annan grej som hänt är att vi fått vägglöss typ i vårt rum, vi har små röda bett över kroppen. VÄLDIGT OSKÖNT! Så idag pratade vi med receptionen, vi hade stålsatt oss för att kunna stå emot vår iofs väldigt trevliga men väldigt franska och bestämda receptionist. Men hon var väldigt tillmötesgående, bad oss bara att fånga en lus för att kunna skicka till laboratorium. Det gjorde vi, och nu ska vi få byta rum på onsdag. Skönt att få det gjort, men sjukt segt, vi behöver ju desinfektera allting, kläder osv. Typisk fransk standard. Tur att de är så charmiga, annars hade man ju inte åkt hit… det var min helg! Hur var din?

Trötta, nyanlända svenskar på rundtur. Första dagen, för snart 2 veckor sedan. Tiden springer ifrån mig. Det får räcka för den här gången. Har redan suttit 2 timmar på vårt välsignade lilla café med wifi, eftersom internet inte fungerar som det borde på vårt residence. Biseaux!

Lordagen nar kom var valdigt lugn, jag at pa stan med alla mina vaskor och at lite tills receptionen oppnade vid 18. Sedan installerade jag mig lite i rummet, jag var ensam om att komma pa lordagen. Men det var faktiskt skont. Jag kopte en massa mat eftersom allt ar stangt i frankrike pa sondagar. Jag kopte en flaska vin for 3,50 och funderade en stund om det var alkisvarning att dricka sjalv, men bestamde mig for att det inte var det. Jag drack ett par glas, packade upp och kollade pa That’s 70s show pa kvallen. Sedan la jag mig ganska tidigt, var sjukt trott!

Sondagen gick jag och motte Anders mitt pa dagen, den forsta av de andra som skulle komma. Han dumpade sina vaskor pa mitt rum och sedan drog vi runt pa stan tills receptionen oppnade. Vi forsokte aven hitta en mataffar, jag hade ju bara kopt till vart rum men alla de andra som skulle komma hade ju ingen. Men vi hittade seriost ingen. Ingenting i en storstad som Lyon!!

Pa kvallen gick vi och hamtade upp mer folk allteftersom, vi at och drack vin i vart rum. Ingen hade lyckats kopa mat, men sa kom nagon som hade sett en dygnet runt-oppen spritaffar, sa folk borjade vallfarda dit. Vi i vart rum beslutade snabbt att flytta over festen till killarnas rum. Det visade sig vara ett klokt beslut, alla var trotta av resan, nya intryck och i vissa fall hunger, sa festen blev vildare an vi tankt oss. Jag gick och la mig innan det blev som varst, tack och lov.

Och tack och lov att vi inte borjade forran 14 dagen darpa. Dock med en ganska saftig rundvandring, upp och ned for kullen i Vieux Lyon. Veckan som gick fick vi traffa alla vara larare som alla var typiskt franska, starka personligheter. De ar asskona allihopa!! Men vi inser ju ocksa att det ar mycket plugg.

Skillnaden nu mot sist, utom nivan pa studierna och att det har ar en mycket storre stad, ar ju att jag bor med och gar i skola tillsammans med svenskar nu. Ganska dumt egentligen, fast lite skont pa samma gang. Men da galler det verkligen att man vagar sta pa sig och lara kanna andra och prata franska nar man far tillfalle. Vi har fatt ”monitorer”, unga franska studenter som ska fungera lite som unga kontakter for oss. Det kan ju bli ganska krystat, vilket det ocksa blev forsta gangen vi sags, i mandags efter sondagens fest och formiddagens rundvandring. Men sedan visade det sig vara asskona typer, vi var pa puben i torsdags och dansade och traffade deras kompisar som kommit med. Igar blev vi inbjudna till en av dem pa fest. Otroligt generost, att bjuda in 20 svenskar som hon knappt kanner hem till sig. Hennes vaning som hon delade med 4 andra tjejer, bland annat amerikaner, var dock JATTESTOR, frasch och fin och lika central som varan. Men att var lagenhet ar central ar ungefar det enda bra man kan saga om den. I ovrigt lamnar den mycket att onska. Sa som komplett koksutrustning, t ex.

I alla fall hade vi sjukt kul pa festen, dar var fullt med galna fransman som garna pratade med oss. Tom jag som kande mig lite krasslig stannade ganska sent. Att vi tillslut gick var for att lagenheten var helt inrokt efter nagra timmar, det roktes overallt, aven i badrummet. Bade tobak och mer spannande grejer. Sjalv tal jag inte rok sa bra, men det var nog bra att fa sova lite.

Idag vaknade vi av att en orkester spelade utanfor var balkong. Det var marknad pa var laaanga gata med tvargator, vi gick och kollade dar en stund och kopte baguette for en fransk helgfrukost. Sedan begav jag och linn oss till en annan del av staden for att utforska lite, och nu sitter vi pa ett sunkigt internetcafé. Har stank svett nar vi kom, men nu kanner jag inget. Det ar inget bra tecken. Vi ska nog ga hem och gora linssoppa istallet. Kvallen blir nog lugn, imorn ar vi bjudna pa tacokvall hos killarna. Forhoppningsvis fungerar internet igen pa Residence Cqrrés Pegas from mandag, sa da kan jag ga online lite oftare och med svenskt tangentbord och alla bilder jag tagit.

Tills dess, ha det underbart vanner var ni an ar i varlden!!

Långsamt kommer våren för att inte blända oss.

”Ma négritude n’est pas une pierre, sa surdité ruée contre la clameur du jour. Ma négritude n’est pas une taie d’eau morte sur l’oeil mort de la terre. Ma négritude n’est ni une tour ni une cathédrale.

// Aimé Césaire, un pòète francais, mort 17 avril 2008

Jag har just försökt förstå hans dikter och läst en lååång text om hans förvisso väldigt intressanta liv. Jag hoppas jag förstått allting rätt, för jag ska göra en presentation av honom och hans verk imorgon inför resten av klassen – på franska förstås!

Vad värre är att displayen på min mobil är sönder! Den funkar som vanligt i övrigt, jag kan ta emot samtal, jag kan ringa folk som jag kan numret till, jag kan höra när jag får sms men inte läsa dem, och jag kan inte skicka några (eller kan kan jag väl, men det skulle nog bli väldigt intressanta sms!). Så mobilen är inte bästa sättet att kontakta mig på nu.

Helgen var bra. Vi bodde i ett lustigt hostel i utkanten av Marseilles, där ägarna hade utnyttjat varje skrymsle och vrå till ett rum. Vi var elva stycken som var där, och vi delade på ett rum med ett stort fint kök, sedan skrangliga trappor upp till något slags loft där madrasser låg utplacerade. Taket var så lågt att när jag skulle klättra över täcket när jag skulle upp, slog jag i rumpan i taket!

Vi fick se takvåningen också, ett minirum med madrasser, och en dörr ut till takterassen, där det fanns ett litet kök och en liten trädgård och en fantastisk utsikt över Marseilles pittoreskare förorter och bergen.

Mannen som jobbade där var väldigt sympatisk. Direkt när vi kom på lördag förmiddag sa han att det var för varmt att gå runt på stan, och att vi borde åka ut och ha picknick i ett naturområde i närheten. Sagt och gjort. Jag var skeptisk, för jag hade ju kommit för att se Marseille. Men det var helt fantastiskt, ett stort grönområde med bekväma vägar och små stigar upp och ned för bergen, mellan bergen, vid havet. Fantastiska utsikter över hav, berg och små vikar. Det var lätt värt det! Idag, söndagen, var lite segare. Först kom vi inte iväg förren vid 12-tiden, för det tar tid att få upp elva personer (det är alldeles för många egentligen, särskilt om man inte har någon självklar ledare) och äta frukost och fixa med betalningen och ta sig in till centrum. Vi åkte upp på kullen i staden och tittade på Notre Dame och utsikten därifrån – fantastisk! Sedan hann vi tyvärr inte gå runt så mycket mer innan det började spöregna.

Allt som allt var helgen bra, men jag skulle gärna åka dit igen, med färre personer, mer tid och mindre regn.

Sov gott!