Jag har funderat i några dagar……och till slut kommit fram till att lägga bloggen i malpåse….

Jag har via bloggen hittat några vänner för livet. De kommer jag att hålla kontakt med på andra sätt. Tack för att ni finns!

Ridån går ner……åtminstone för en tid….

Varit och tittat på gulliga, duktiga barn som pirriga underhöll från skolans scen. Som vanligt har lärarna lagt ner ett otroligt jobb på att öva och få ihop ett fint framträdande.

Pussade min lilla unge hej-då och gick vidare på egen hand. Provianterat allt jag behöver under helgen. Lite lyx blev det idag. En pocketbok, lite Kalmata-oliver och 200 gr av min favoritchoklad slank ner i korgen…

Nu är jag hemma igen! Känns så sköööönt….Ska kura ihop mig i soffan. Läsa lite, ta en tupplur kanske…Som sagt…bara vara…

Nu har min lilla Pippi åkt iväg till skolan….fick kläderna färdiga i går kväll. Egentligen är det meningen att vi föräldrar också ska vara utklädda idag…men någon måtta får det vara! Fast det vore ju onekligen ganska kul att åka buss iklädd piratutstyrsel eller kanske förvandlad till gris…

Innan jag la mig stickade jag klart min halsduk också…Mysig blev den! Men framför allt känns det så bra att jag avslutar saker. Någonting som absolut inte har varit en självklarhet i mitt liv. Listan på oavslutade saker skulle kunna göras väldigt lång…Men jag gläds åt det jag har lyckats med istället. Betydligt roligare…Och nu förstår jag ju att det problemet är starkt kopplat till min ADD. Lättare att förlåta sig själv då…

Om en timme ska jag åka till skolan. Titta på min dotter och hennes klasskompisar när de uppträder. Alltid roligt. Men sen tar jag bussen hem…och barnafadern får ta över ansvaret över helgen. Ska bli så skönt! Som vanligt inga planer. Bara Vara..

Turen in till stan gick utomordentligt bra igår. Klarade av att gå runt i leksaksaffärer utan minsta antydan till stress. Lugn & fin gick jag på stadens gator.

Pippi-projektet tar form. Bara mameluckerna kvar. Ligger tillklippta på köksbordet. Några sömmar och lite resår…sen är det klart! Det är en alldeles speciell känsla att skapa något helt på egen hand. Njöt av resultatet när jag stod och strök de färdiga plaggen igår kväll.

Min dotter köpte Lego för sina pengar. En husbil skulle det bli. Hon började genast bygga efter anvisningarna. Efter ett tag fick hon spel. Grät och skrek. Jag lugnade….försökte metodiskt hjälpa henne till rätta…och snart skrek även jag….Ett tag funderade jag allvarligt på om de har tillverkat Lego för att driva föräldrar till vansinne…..Men efter några djupa andetag, och ett antal försök senare….stod den färdiga husbilen där! Slutet gott, allting gott…

Läste i ortstidningen att byn har en fönstertittare som skrämmer livet av folk. Vidrigt! Men samtidigt kan jag inte låta bli att skratta lite….Signalement: kortväxt man med grå mössa….Stämmer ju onekligen in på en sån där gammeldags tomte….Så nu kan jag ju inte låta bli att fundera ….är tomten egentligen en pervers liten djävel?

Kalaset gick av stapeln kl 18 i måndags kväll. In stormade farmor, farfar, barnafadern och två av syskonen. Dottern drunknade i presenter, alla var nöjda och glada.

Men för mig blev det en dag med lite väl mycket liv & rörelse. Tyvärr klarar jag inte för mycket sånt, även om jag så gärna vill. Och det blev t o m för mycket för min dotter. Igår morse var det stört omöjligt att få upp henne ur sängen. Vi var slutkörda båda två.

Hade en ovanligt vimsig dag igår. Höll på med 1000 saker samtidigt, några minuter åt gången. Kände mig splittrad minst sagt. Väldigt rörigt i huvudet.

Idag är det studiedag. Sovmorgon. Börja dagen i lugn takt. Otroligt skönt. Känner mig betydligt mer lugn och harmonisk idag. Det enda som stör mig en aning är en av nattens mardrömmar som envist hänger sig kvar. Gammal ”favorit” i repris….jag är full igen…Trots att jag är inne på mitt sjätte år som nykter vill de här skräckbilderna inte riktigt ge med sig. Fast kanske gör de lite nytta också. Blir ju definitivt påmind om vilket helvete det var när jag var igång…

Har 3 kronor i plånboken så här dagen före pension. Men med lite tur och fantasi går det att snickra ihop en riktigt bra dag iaf. Både dottern och jag har busskort så att vi tar oss ner på stan. Har lovat att hon ska få köpa något för sina pengar. Lunchen bjuder Mc Donalds på. Hon fick en kupong härom dagen med anledning av födelsedagen. Så för dotterns vidkommande blir det här en alldeles förträfflig dag.

När vi kommer hem igen ska jag fortsätta med projekt Pippi. Det är maskerad på skolan på fredag. Och jag måste sy en utstyrsel till min dotter. Tror att det kan bli riktigt bra. Ganska kul att få vara kreativ, och att ORKA vara det framför allt….

Väckarklockan ringde kl 6 imorse. Uppvaktning av en 9-åring kräver lite extra morgontid.

En av mina boendestödjare har varit här. Vi satt mest och pratade. Planerade lite framåt. Sen var det dags att åka vidare. Plastade in en kladdkaka, stannade på vägen och inhandlade färdigvispad grädde och Cider. Nöjda små barn mumsade glatt i sig.

Till slut, efter moget övervägande, fick jag äntligen ut min sopsamling från hallen. Har också dansat runt med dammsugaren. Så nu börjar det bli kalasfärdigt här hemma. Och det ska bli så skönt när det är över…

Glassen smakade ljuvligt…naturligtvis var vi tvungna att provsmaka den igår…

Tog med mig medicinen in i sovrummet när jag la mig i natt. När jag vaknade till tidigt imorse passade jag på att ta min dagsdos. Funkar jättebra. Då hinner jag bli lite piggare innan det är dags att gå upp.

Idag väntar lite kakbak. Dessutom måste jag försöka få lite ordning här hemma. Dansa runt med dammsugaren ett varv. Gå ut med min imponerande sopsamling som står i hallen…Får försöka att lägga upp en bra strategi så att det inte blir alltför tungt att tänka på….

Har upptäckt att OS pågår….Så idrottsintresserad är jag….

Idag blev det ingen sovmorgon. Det blev en sovdag. Hasade mig upp vid lunchtid. Då hade min dottern fått nog av sin zombifierade mamma, vilket jag har full förståelse för…

Gårdagens snöoväder hade lämnat högar med snö utanför dörren. Fick kämpa på ganska bra för att ta mig ut genom grinden med hunden. Men jag fick ett mail av en amerikaboende morbror. Och där har de fortfarande -20 grader och 1 meter snö…så allting är relativt.

Har lyckats med bedriften att få in både mig själv och dottern i duschen. Känns riktigt skönt. Och fräschheten ökade med några hundra procent…

Klockan tickar på. Märker att det börjar bli dags för middagsförberedelser alldeles snart. Vi ska också göra lite hemgjord glass till kalaset på måndag. Ett recept som kommer från mamma och pappa. Gudomligt gott! Jag hör till de som inte bryr mig det minsta om väder och vind när det gäller glassförtäring. Lika ljuvligt året om!

Jag är hemma igen! Alltid en lika skön känsla. Oavsett om jag har varit bortrest i en vecka eller bara hemifrån i några timmar. Idag var jag knappt borta i en timme. Men efter att ha stått ute i isande kyla och snöyra i väntan på bussen var det underbart att kliva in genom dörren igen.

Och här hemma möts jag alltid av en överlycklig hund. Som viftar på rumpan (hon har ingen svans kraken) och hämtar sin käraste ägodel för att visa upp. För henne gör det detsamma om jag har varit ut med soporna eller varit borta halva dagen. För henne är det NU som gäller…och det är en riktigt härlig känsla att känna sig efterlängtad…

Handlandet är alltså avklarat. Lite hjärnstress i affären blev det. Men jag klarade av det och fick med mig allt som stod på listan hem. Garanterat fredagsmysigt.

Tröttheten tar ut sin rätt. Låg kvar i sängen när nattpatrullen ringde imorse också. Men tack vare samtalet kom jag på benen och fixade frukost. Dottern gick däremot inte att få upp idag. Hennes förkylning hänger sig envist kvar, och hon somnade om igen och igen…till slut hade tiden runnit ut. Bussen fick åka iväg utan henne idag.

Somnade också om och sov i ett par timmar. Fick ett underbart uppvaknande. Min älskade lilla unge kom med nykokt kaffe på sängen. Snart är hela stjärnhimlen hennes!

Nytt oväder på ingång. Klass 1 och 2 har fått en ny innebörd. Tidigare talade det om hur mycket alkohol det fanns i ölen. Numera är det en skala för hur mycket elände man kan vänta sig pga vädret…

Har skrivit ihop en inköpslista. Planerat helgens mat och bak. Nu återstår bara den där jobbiga detaljen att ta sig upp till ICA och köpa det vi behöver. Önskar verkligen att jag slapp. Men jag vet ju också hur skönt det kommer att kännas när det är fixat.

Trots att jag inte har skuttat upp ur sängen de senaste dagarna känner jag en markant skillnad på min vakenhetsgrad. Inte alls lika zombieaktig när jag väl är uppe. När min medicindos blir justerad tror jag att det här kan bli riktigt, riktigt bra….

Läste ett otroligt bra citat av P-O Enqvist idag. Ska försöka att lägga det på minnet….

”En dag ska vi dö, men alla andra ska vi LEVA”