…Nja inte riktigt än men snart. I eftermiddag så sticker jag och älsklingen till farsans stuga över helgen och bara bojkottar allt som finns att bojkotta. 
Det behövs.

Idag är jag inte alls på bra humör, av diverse anledningar, dels pågrund av att min underbara mens kom idag och allt känns meningslös och hopplöst och ont. 
Men även pågrund av arbetslöshet och allt annat i livet som nu kan påverka någon.

Som vanligt så leder min depression över att inte ha något jobb till att jag bakar…och idag när mensen också kom så kändes det perfekt att göra gigantiska muffins fullproppade med choklad och nougat…

Jag skulle faktiskt inte baka mer!

Ja det kan man lugnt säga. Jag har ju bestämt mig för att gå upp tidigt på morgnarna nu förtiden (eller den senaste veckan) just för att jag ska vara redo vid eventuellt jobb och dels för att det kanske gör det lättare för mig att sova om nätterna.

Nu känns det som om att insomningsbesvären är värre än någonsin…men jag går iaf inte upp på nätterna mer utan jag ligger i sängen och kollar på tv till jag känner att jag inte längre kan hålla ögonen vakna mer. Sätter tv:n på timer och på de bästa dagarna så somnar jag, på det värre så ligger jag vaken ändå.

Nu när man dessutom bara går hemma och inte gör någonting så känns dagarna ännu längre, och det känns som om att man bara står och stampar på samma ställe hela tiden utan att faktiskt komma någonstans.

Men idag har det varit mysigt än sålänge. Vaknade tio över åtta av att solen sken igenom fönstret, så skönt. Ville verkligen inte gå upp, är ju trött så in i norden redan nu, men nu ska jag bli av med detta piss!

Fotade mina sötnosar, och sen gjorde jag ve mig och gick ner till stan för att möta mamma kvart i tolv. Mysigt att träffa henne och att få lov att gå runt lite i solen och känna att våren kanske är påväg. 
Sen gick vi ner på älsklingens jobb och mötte baby…och nu är jag och Uffe hemma och halv sju kommer mamma.

Men innan dess så ska vi till kvantum och handla lite för kvällen…måste komma på vad vi ska bjuda mammsen på för gott. Sen kommer Nicky också och ja, Nicky och Uffe lär väl hålla sig till sitt medan jag och Mamma kollar på Melodifestivalen som förhoppningsvis är bättre denna gång .

Nej nu ska vi se om Uffe tänkte stänga av sin kära PS3:a så vi hade kunnat komma ut en runda och njuta av solen. Toodles

Ja nu är hela frysen och kylen fylld med muffins, matbullar och tigerkakor och allt vad det nu kan vara jag har bakat..minns knappt.

Men jag slog på stort idag och testade ett nytt recepts…chokladbomb med baileys…mmm…har inte smakat dom än, men tänkte ta mig mig typ ja allt till mormor och morfar idag och ge dom det…haha! Så får väl smaka dom där. Uffes favoriter kommer nog vara alla med nougat i..och på…mina är definitivt choklad/baileys med choklad(baileys och nougat (Den som även kallas för chokladbomb)…mums!

Nu ska jag nog göra mig klar så vi kan komma ut till min underbara mormor och min underbara morfar. Ska hjälpa dem handla nu eftersom att morfar är så dålig. Men man får se det goda i det onda…vi får vara med mormor och morfar, me like! 

Säker på att du inte vill ha mamma?

Varför ska en person med väldigt bra betyg, tre utbildningar och inget jobb gå på kurs för att höra om folkuniversitet för? Jo för att det är det enda man har att erbjuda en 22åring som inte har ett jobb i detta väldigt fantastiska land kallat Sverige.

Precis som jag och min mor brukar snacka om så ska man som 22åring helst ha 30års arbetslivserfarenhet för att överhuvudtaget kunna få ett någerlunda jobb…Sverige, landet av möjligheter, för alla utom de som verkligen behöver det.

Nej så detta ska bli skit kul…istället för att jag ska kunna söka ett flertal jobb idag så ska jag gå på en kurs om utbildningar som jag inte ens är kvalificerad till, tillsammans med alla dessa människor som inte självmant kan ta sig i kragen och söka utbildningar och läsa upp sina betyg. Jag läste ju upp alla mina betyg och läste olika utbildningar för att jag skulle slippa sånt här och för att jag lättare skulle kunna få ett jobb….Sverige i ett nötskal.

Vill bara vara hemma med min baby och mysa…han är ju ledig idag och sen jobbar han på igen…ge mig ett jobb istället. 
ja nej jag får väl dra…måste ringa lönekontoret och be om mitt arbetsbevis som av någon anledning inte finns hos chefen på min gamla arbetsplats. Suck…blir man trött? JA!

Aj, fy fan vad det inte var min grej! Var på Jonas skola igår, han läser ju till hudterapeut och vi skulle epilera bort min hår under armarna, skit skönt tänkte jag, ICKE! Vi fick nog bort tre eller fyra hårstrån och sen ville jag inte mer. Usch….

Det fick bli fotmassage och målning av tånaglar istället…haha! 
Efter det blev det en vända till stan och mat på China Palce, eller hur det nu stavas. Var så otroligt mysigt, längesen man hade en heldag med lilla Helge!

Annars så händer inte mycket, älsklingen och jag har ett nytt tidsfördriv tillsammans på kvällarna och det är att spela Black Ops…haha, jag SUGER! hahaha….Men det är underbart att ha någonting sånt att göra tillsammans.

Nu ska jag iaf ner till stan och handla nya byxor och sen ner till älsklingens jobb och handla lite grönfoder och ha med till min mamma och där blir det mat tillsammans med efterlängtade melodifestivalen…Wohooo! Toodles…

Ja, marängerna har jag inte gjort än, men tänkte det. Mina kokostoppar blev inge vidare dock, eller som min bror så delikat sa ”Kokkostollar”….haha! Jag hade nog lite för lite kokos.

Annars händer det fortfarande inte så mycket, har skrivit upp mig hos en jobbcoach, ska snart cykla till mitt gamla jobb och hämta upp mitt anställningsbevis och sen ska jag väl ta mig till arbetsförmedlingen och skriva in mina anställningar.

Har precis ätit frukost med min kära lillebror och det var jätte mysigt. Länge sen man bara satt och snackade med honom…väldigt trevligt och uppskattat. Nu ska jag nog försöka diska upp och sen ska jag nog se om jag lyckas göra maränger med choklad…mums! Toodles.

När saker och ting händer, gott som ont, så inser man att inte ens all tid i världen är tillräcklig. 
Igår ringde min mor mig och verkade aningen hysterisk, Morfar hade blivit dålig och hon och farsan behövde en bil för att köra honom till akuten. Det var vad jag fick höra och efter vi la på så började tårarna rinna och alla tankar spann igång på vad det kunde vara, tankar om att man kanske inte skulle få träffa sin underbara morfar en gång till.

Som tur är så var det inte så illa…han hade fått ljumskbrock?! Vet inte riktigt vad det är , men illa nog, men det var åtminstone ingenting akut…men när min bror frågade mig hur det var med morfar, så visste jag ju inte vad jag skulle säga, för jag visste ingenting. 
Ovisshet är det värsta. Att veta att någonting har hänt, någonting som innebär ett akutbesök, men inte veta anledningen…det kryper i hela ryggen, man blir helt tom och jag visste inte ens vad jag skulle göra…KUNDE INTE ENS HANDLA! Och det säger någonting om mig!

Men jag är glad att morfar ”mår bra”…blir operation och så vid senare tillfälle, ska försöka ta mig ut till mormor och morfar imorgon tillsammans med älskling och bara umgås med dom.

Annars har det ju faktiskt inte hänt så jätte mycket, eller jo det har det ju. Förlovad, min systerson är snart 4månader och har döpts, jag och Uffe har firat två års dag och vi har haft förlovningsfest. Kalas hos Uffes bror och tvillingarna som fyllde 3 och nästa helg är det kalas hos Uffes syster för minstingen som fyller 4.

Förlovningsfesten var iaf jätte trevlig, de närmsta och mest betydelsefulla kom, (de flesta iaf) och jag kunde inte bett om en bättre kväll, jo ingen huvudvärk i Uffe! Men annars var den perfekt.

Man får visst dessutom presenter när man har förlovningsfest! Fick fyra jätte fina vinglas av Stefan, precis sånna som vi har letat efter! Av Jeanette och Thibaud fick vi en bok och bröllopsplanering och även kärlekscheckar, dom hittar jag inte så de har väl Uffe gömt någonstans, eftersom att de är sånt han ska göra för mig…gilla! Haha… Sen fick vi en jätte fin blomma och Sourz red berry av Hanna!

I bakgrunden syns även mina nya köksredskap…rosa, oh yes!

Nej nu ska jag pula lite med fotoalbummet tänkte jag och sen är det tid att gå ner och handla och möta upp världens underbaraste pojkvän! Toodles! 

Gisses vad många utropstecken jag använder hela tiden!

Idag har jag och älsklingen varit tillsammans i 2år! Känns helt fantastiskt. Älskar verkligen min baby mer än någonting på denna jord och jag hoppas att vi får många många fler år tillsammans.

Idag blir det restaurang och mys på högsta nivå!

Jag är din föralltid Uffe!

Ja det är det verkligen…usch! Vill ha jobb och en inkomst nu!

Idag när jag kom in på min facebook så såg jag någonting som fick mitt hjärta att slå bakut och ett lyckorus att falla igenom min kropp!

Shit, tänk att det redan gått två år!! Känns förvisso som mer, men det är ändå konstisgt som tiden bara flyter på!

Idag kommer Hanna och Nicky hit, blir till att laga lite middag och kolla på film. Ska bli jätte mysigt. Har inte träffat Hanna på evigheter eftersom att hon alltid är ute till havs när jag kan och har tid. Men denna vecka ska vi ses två gånger! Haha, lycka… Hon kommer ju även på vår förlovningsfest på lördag..så det ska bli riktigt kul. Så har jag iaf en av mina vänner här..haha. Alla andra är Uffes vänner och familj typ..men det ska bli skit kul. Just det, Fluffy kommer ju också! Wohoo…

Jag såg just min första bild ur kommande Breaking Dawn! KÄRLEK!

Och med det säger jag godnatt!

Igår när jag och Uffe låg och pratade med varandra så insåg jag (som så många gånger förr) att jag inte kan tänka mig ett liv utan Uffe. Jag har aldrig varit med om någon som ställer upp så mycket för mig som han gör, han finns alltid där, trots att jag många gånger är en riktigt jävla bitch rent ut sagt.

Igår, eller inatt, låg han och bara lyssna på mig långt in på småtimmarna trots att han skulle upp kvart i sex imorse. 
Han är verkligen min ängel och själsfrände!

Innan dess hade vi en jäkla brottningsmatch/UFC match så jag har blåmärken över hela kroppen och ont överallt…han har ju teknik och det har inte jag…så när jag får in ett grepp får han in tio! Haha…det är inte helt skönt idag iaf! Haha…

Men det är ändå kul att jag och Uffe verkligen kan ha så kul som vi har det…vi skrattar, bråkar, busar, brottas, pratar, vi gör näst intill allt tillsammans…och jag älskar det, även om jag inte är helt duktig på att visa det för honom.

Det är rätt så kul att vi igår låg och pratade en massa om min biologiska pappa, familjen och liknande…och jag berättade att jag är så trött på att vara den större personen…varför ska jag alltid vara den större människan? Men då sa Uffe någonting som jag aldrig tänkt på…istället för att se mig själv som den som måste vara större, så är jag faktiskt den som gör rätt. Jag gör ju faktiskt inte det jag gör för att jag är den större människan, jag gör rätt. Svårare än så är det inte.

Pratade om det där med min biologiska pappa och hur jobbigt det är att ”möta” honom så som jag behövt göra nu två gånger det senaste halvåret…pratade om allt det där om pliktkänslan om att kanske återuppta kontakten och så eftersom att han trots allt är min biologiska pappa…och även om det kanske hade varit det ”rätta” och många anser att det är tid för mig att förlåta honom så återkommer jag alltid till samma fråga…Varför är det rätt av mig? Var det rätt av honom att slå och ha sig på mig? Tänk om han bara hade haft mage att be om ursäkt…vill inte vara den som är den, men för fan, det är han som är den ”vuxna”…ja jag vet jag med…men inte på samma sätt…i det ”förhållandet” så är jag faktiskt barnet. 
Men efter allt han har gjort mot mig, min syster, min mamma, min bror och till och med min mormor..inte en chans.

Pratade med mormor efter dopet i lördags när vi körde hem henne och morfar…
Mormor brukar berätta om Stewens brev till henne…där han förklarade hur duktig och bra jag var etc. och så avslutar hon alltid med, ”I slutet av brevet så står det nästan alltid någonting negativt om Monika”. Så jäkla moget…det är verkligen kul att veta att min mormor gråter över hur en människa kan få för sig att det är okej att smutskasta någon man inte tycker om för hennes föräldrar. 
Då kan ju jag gå till min farmor och tala om för henne allt vad jag tycker om Stewen och allt som han gjort mot mig och min familj….nej jag tror inte det. En mamma har rätt att älska sina barn oavsett och jag gör rätt och är inte en sån idiot.

I alla fall, åter till ämnet. Igår talade jag och Uffe då om att man kanske ska återuppta kontakten, jag vill verkligen inte det, men jag har tänkt på det några gånger…Bara det att när man sen får reda på hur han hör av sig till min stora syster…en persoon som jag inte alls har haft någon kontakt med på flera år och som jag äntligen faktiskt kan växla ord med…jag får umgås med min systerson, vilket är guld värt. Då ska Stewen börja med sitt jäkla barnsliga beteende och tycka synd om dig själv för att jag skriver illa om honom i min blogg…Sluta läsa den då? Det var ju faktiskt han som valde hur allting skulle bli…Nej det är inte synd om honom…hade han bara haft mage att ens erkänna för sig själv allt jävla skit han gjort så kanske han hade kunnat förstå och inse hur människorna som varit offer för hans utbrott hade mått istället för att tycka synd om sig själv…

Nej nu är jag för arg för att fortsätta och detta inlägg börjar bli alldeles för långt.

Nu är det tid för mig att hoppa ner i sängen känner jag! Ska bara få upp min älskling från soffan, där han har sovit sen halv nio! hahaha….

Dopet för min underbara systerson gick jätte bra idag..han var så otroligt duktig! 
Bilder och så kommer inom kort….
Det roligaste, efter Malcom var att jag fick läsa en bön för/till honom…(JA, framför alla gäster) och även om det inte var min systers idé så kändes det helt underbart och det känns verkligen som en ära!

Toodles!