Det kan inte vara kul att vara skötsam och trevlig polis i Malmö numera…
Och det blir inte bättre, trots att det var illa nog redan innan, när det visar sig att några poliser tagit foto på omhändertagen (DN, SDS, HD, AB) som var på väg att lämnas på psykakuten. Undra hur lågt man kan sjunka egentligen och ändå klara sig undan?
Att Kulturen i kåren måste hållas under uppsikt börjar mer och mer kännas som ett minimikrav…
”Talar vi om enstaka händelser av tusen säger de mindre om organisationen. Dyker de upp oftare får man dra slutsatsen att de är uttryck för ett mönster som finns i vissa grupper och som inte hålls tillbaka av andra.
”
Det där mönstret behöver man inte vara särskilt konspiratorisk för att se…
Däremot kan jag tillåta mig att bli lite konspiratorisk med en annan vinkel på denna historien.
Jag noterar att flera bloggare och kommentatorer gnäller över att journalisterna letar skit på polisen och som med fotot på mannen som är på väg till psyket med poliseskort är en händelse som är ett år gammal.
Problemet är inte att journalisterna lyfter fram att polisen gör tveksamheter i sin myndighetsutövning. Problemet är att de först nu, ett helt år senare, berättar om händelsen.
Att poliser inte sköter sig är ett så allvarligt problem för ett rättsamhälle att det borde vara självklart att berätta om det omgående, i synnerhet när det handlar om saker som görs mot människor som befinner sig långt ner på den socioekonomiska stegen och har svårt att bli trodda.
Frågan är vem som ska låta allmänheten få veta att de som i Sverige har monopol på godkänt våld mot andra människor inte kan uppföra sig enligt de regler de ska följa? Om inte journalisterna gör det, vem ska då granska maktens felsteg?
I detta fallet är det därutöver väldigt konstigt att det inte hände någonting, för varför skulle personalen på psyket vara mindre trovärdig än poliserna ifråga?
