Satt precis och tänkte på de som jag förlorat från min närvaro. De som jag verkligen kunnat snacka med. Har funnits två killar som jag verkligen kunde prata i timmar med, ja hela natten. Den senaste träffade jag ett tag men det blev inget av det hela vi gled isär ju mer vi umgicks ungefär men vi kunde verkligen prata en hel natt utan att det kändes som det…

Sen har vi mitt ex bror… Honom kan jag sakna ibland och skulle vilja prata med igen men det kan ju inte gå då det är just exets bror… Var han och jag som började prata först. Var så att man längtade hem för att kunna få prata med honom, detta var då över icq så var ett tag sen… Det kändes som vi tyckte väldigt lika och vi hade lika humor i mycket. Han verkade bli lika glad över att se mig logga in som jag han. Men sen när vi väl träffades hände inget… Han verkade rätt blyg då och jag är själv väldigt blyg. Sen började han tjaffsa med en av mina kompisar efter en fest och han verkade börja ta avstånd från mig då. Vi pratade mindre och mindre. Sen en gång när vi var på fest så visade hans bror intresse för mig och jag gav det en chans för tänkte inget verkade ju ändå hända mellan oss två medans denna visade tydligt han var intresserad. Då slutade han prata med mig helt… När vi möttes var det så annorlunda vi var som främlingar för varann och kunde inte prata alls…

Brukar tänka på honom ibland och undra hur saker hade kunnat varit om saker varit annorlunda… Älskade verkigen att prata med honom, han fick mig glad… Men han blev och är mitt ex bror pch det har nu gått 6-7 år… Men kan ändå tänka på hur glad han kunde få mig när han frågade var jag varit när man loggade in och liknande… Jag saknar min ”DerMann”…

Har inte sagt ett ord till honom på några dagar nu. Kan verkligen inte förstå hur han kunde ge sin telefon till henne… Varför han inte kan svara själv men låta henne svara, hon som inte ens har med det här att göra. Hon blev riktigt elak till slut eller om det var han vet inte…Bad mig gå och dö och grejer… Undrar om hon började svara för att man har sån effekt på honom. För varför annars svara efter 3 veckors tystnad bara för att vi såg varandra. Tror han ändå bryr sig om mig men inte orkar bara. Klandrar honom inte har insett vilken plåga jag varit även om han gjort många fel också. Men undrar om min effekt är att han blir ledsen eller bara arg… Något fick henne att svara iaf…

Om inte det hela är en lek från deras sida att eftersom jag trodde de höll på så skulle de visa det då. Om hon nu insiterar på att det är så får vi väl ge henne den bekräftelsen så kanske hon nöjer sig hon vet ju inte att vi är bara vänner. Skulle inte förvåna mig är inte första gången han ljuger och leker för att få bort mig… Bara för han inte klarar att prata med mig…

Ont gör det iaf… Grät i måndags natt, det har inte hänt sedan i somras… Då satt vi i Björns Trädgård och skulle prata båda lite onyktra och jag började gråta… Han tröstade lite men ledde inte direkt till ngt blev bara konstigt.. Trodde inte ens jag kunde gråta över honom längre men kunde visst det…

Sen varje gång man passerar den butiken vi såg varann hugger det till i en typ och man blir nervös över att han kan vara där även om han kan vara i varje coop som finns… Känns som jag går på ngn sorts detox… Får honom ur mitt system, blir av med vanan att höra av mig och känna hans nävaro… Jag är på en Mr Big detox! Saknar honom och hatar att det skulle sluta såhär mellan oss… 2 år bara borta… Känns som jag behöver honom känns patetiskt och sorgligt men så är det. Säger som Mattis i Ronja Han fattas mig…

Vill inte tro att vi setts för sista gången även om jag ändå tror det är det bästa. Men som vi hållit på under så lång tid så vågar jag inte ens tro han är borta… Har varit hej då så många ggr… Men har verkligen lärt mig mycket den här gången… Insett vad som varit fel…

Var på lektion igår väldigt tråkig föreläsning istället för prov som jag var inställd på men läraren har inte vett att meddela sina distans elever detta. Sedan efter lektionens slut när jag är på väg ut kommer hon fram klappar mig på magen och frågar om jag lagt på lite hull eller om jag var gravid.

Hur kan man fråga så till ngn man inte känner?

Sånt sänker en verkligen….

Man frågar inte ngn man inte känner om den är gravid man gör bara inte så!

Hur kan man ge bort sitt nummer till en tjej man träffar när man vet att en annan man har träffat håller på hör av sig på den telefonen. Hur kan man vara så ond att man kan låta någon ha roligt åt hur man fått en annan person att må. Hur kan man som tjej roa sig åt hur dåligt en annan tjej mår synnerhet när man umgås med orsaken till att hon mår dåligt… Hur kan man vara så hemsk…

Skulle du ge bort ditt nummer så?

Jo en sak till jag har börjat misstänka jag kan ha diabetes… Symptomen för det har jag… Så måste väl till läkaren och kolla upp det jätte roligt…

Fatta hur det känns som allt är emot mig… Han har försvunnit totalt, jag är arbetslös, jag kan ha diabetes och är rent av på väg ner i en depression…

Sen till på köpet så har man inte fått jobb på hela veckan… Allt känns bara så piss just nu… Orkar snart inte längre… Jag har inga pengar och inget att göra… Ingen närhet ingenting… Känns nästan kan jag sjunka lägre än såhär?

Allt känns bara så jäkla piss… Och självklart ska han dyka upp när man är som mest nere och dra ner en ännu mer… Gud måste verkligen hata mig… För känns knappast som det skulle påverka honom att se mig mer än med avsky ännu mer…

Orkar inte mycket mer just nu… Vill bort härifrån nu…

Sprang på honom igår. Var i affären och av alla jäkla butiker skulle han vara i den butiken och jobba. Vände mig om och där stod han med ett stort hånleende. Jag gick bara direkt till kassan betalade och gick snabbt därifrån blev ren flyktkänsla… Han gick ur butiken han också såg jag när jag vände mig om men hör till hans jobb att ha koll på vilka som går in och då kan han sitta utanför… Men där av alla ställe hur stora är oddsen…

Slängde iväg ett mess till honom efter en stund fick lite vanliga svar. Sen blev det tyst och av vissa saker så blev jag arg och skickade ett mess med ilska och han ringde upp men svarade inte. Svarade bara argt efter i mess och då helt plötsligt var det inte han utan då var det en tjej som han träffar som påstod det var inte hans nummer längre. Utan han hade tyckt jag var så jobbig så han ville inte ha numret men hon ville för jag är ju så rolig. Att hon och hennes kollegor skrattar åt mig. Jag fortsatte ett tag då för att vara jävlig även idag och antingen har de bytt nr eller så tog hon bara över när hon var med honom men hur kan man vara så hemsk att man roas åt någon annans olycka? Hon sa att hon tyckte det var jätte roligt för jag är så bitter. Hur kan man ha så roligt åt någons olycka?

Fattar fan inte hur folk kan vara så vidriga mot andra… Synnerhet han ngn han träffat från och till i 2 år även om bara för sex men hur kan man ärligt ge bort sitt nr till en annan tjej och låta henne skratta åt en man umgåtts med… Hur kan man vara så kall och ond?

Gammal reklam kan vara rolig att se

Sometimes my memory plays tricks on me
I think it never happened
Think it’s how it used to be
Then I come back to reality
And it’s lonely, so lonely