Hej kära bloggläsare, jag är tillbaka i den svenska verkligheten med allt vad det innebär. Jag ska börja på ny arbetsplats hemma i Sverige på måndag vilket känns oerhört spännande och roligt. Jag avslutade mina jobb i Kina i början av september så ledigheten har varit lång och det har varit underbart med tanke på det väder Sverige bjudit på. För att förbereda mig för mitt nya arbete har jag försökt att vila mig, ta långa promenader, umgås med nära och kära samt att at hand om hälsan lite extra. Idag var jag hos en vän som är kiropraktor och som dessutom precis startat egen klinik. Jag provade då på så kallad EIS-scanning där man kan se hur kroppen mår. Det låter kanske lite svårdefinierat men man får reda på hur mycket muskelmassa man har, hur nerverna mår och fungerar och diverse bra saker att veta. Testresultaten var som väntat (hoppades på) och stämmer mycket väl in på mitt leverne. Jag är en hyfsad sund person men har väl ätit lite för mycket gott och tränat för lite under våra år i Kina. Väl på kliniken förs tankarna tillbaka till Kina. En sak jag har varit bra på är att gå på massage, ansiktsbehandling och diverse bra-för-kroppen-behandlingar i Kina. Jag tycker att det är lite roligt att vi i Sverige tar efter mycket av filosofierna som kommer just från Kina men ändå lyckas hålla en viss nykterhet och klinikkänsla över alternativa behandlingar och framförallt är det rent och organiserat. Jag kan tycka att kineser har lite för mycket för sig ibland och fixerar sig lite för mycket vid vad som är bra för hälsan. Ungefär som när ett café endast kunde erbjuda varm mjölk till kaffet medan jag ser att paketen från kylen tas ut. Varför får jag inte bara en skvätt kall mjölk i kaffet, tänker jag? Nej, den måste värmas först, förstår jag snabbt att expediten vill. Min kollega säger, som det mest naturliga i världen, att det är ju onyttigt att dricka kallt. Det var alltså av ren hänsyn till min hälsa som de inte ville hälla i kall mjölk i mitt heta kaffe. Kineser verkar ha en otrolig koll på vad som är bra respektive dåligt för kroppen. Dricka kallt är dåligt, likaså att inte gå till doktorn så fort man har en fis på tvären är inte heller att föredra. Man tar minsta symptom på högsta allvar. Kineser är mycket noga med att må bra och minsta förkylningen ska drivas ut med både västerländsk medicin och kinesiska allehanda örter och behandlingar. Jag är väldigt öppen för alternativa metoder och har provat på en hel del knasiga behandlingar i Kina. Jättekul, intressant och även lite skrämmande ibland. Det som idag slog mig först var renheten på kliniken hos min vän hemma i Helsingborg, kliniskt som det ju ska vara på en klinik. I Kina ligger man på rad på madrasser och det i lokaler som ofta är allt annat än kliniska. I Sverige försöker man hålla en låg samtalston och förse kunderna med inneskor alternativt sköna golv att gå på. I Kina är det ofta högljutt och folk trillar in och ut ur rummen som på löpande band. Om det dessutom är någon som har en intressant åkomma så ska alla andra dit och inspektera, massörer, andra läkare eller rentav andra patienter. Så mycket för den integriteten som vi är vana vid här hemma i Sverige, har jag tänkt och förundrats över. Så när jag gled in på min väns klinik idag så kände jag mig väldigt prioriterad och lugn direkt. Men det är ju för att det är så jag är van vid att ha det sedan tidigare. Men för den sakens skull vill jag inte ha alla olika behandlingar ogjorda i Kina då de gett mig oerhört många roliga minnen. Jag tänker på alla tankar som slagit mig på dessa olika britsar och hur många skratt det dessutom lockat fram när man som lao wai (utlänning) blir utstuderad av andra kunder/patienter.  Lägg till allt sorl runt omkring och det hela blir på något sätt mycket komiskt ibland. Jag tänker särskilt på när jag lurade in mina två svenska semestrande väninnor på en massageklinik i Beijing. Vi gick dit för att få en timmes fotmassage men gick därifrån och hade fått både kroppsmassage och så kallad fire cupping (stora glaskoppar som fästs på huden) utöver fotmassagen. De sålde på oss allt de kunde under den timmen vi befann oss inne på kliniken. Vi såg inte kloka ut när vi kom ut på gatan, rufsiga i håret (hur lyckas man nu med det när man beställt fotmassage, haha). Vi hade blåmärken, säkert 10 cm i diametern över precis hela ryggen och vi som skulle ha fina sommarklänningar på oss på kvällen. Inte var det många kineser som tittade på våra blå-grå-svarta ryggar och nackar men andra turister undrade nog vad det var för sjukdom som drabbat oss under vår resa i Kina, särskilt när vi just den kvällen valt att äta på fina restaurang Dadong där de serverar bästa Pekingankan. I vanlig ordning tycker jag att världen är bra festlig, så många liknande saker sker i vår värld men framställs på så olika vis. Intressant, kul, annorlunda, jobbigt, hysteriskt roligt och charmigt…hela spektrat. Om du reser till  Kina, ta reda på var du ska gå och få massage, zonterapi eller andra alternativa behandlingar. Det är verkligen ett minne för livet! Bara lite tankar när jag nu reflekterar över vad jag faktiskt upplevt under våra två år i Tianjin i Kina.

Louise

Hej kära bloggläsare, jag är tillbaka i den svenska verkligheten med allt vad det innebär. Jag ska börja på ny arbetsplats hemma i Sverige på måndag vilket känns oerhört spännande och roligt. Jag avslutade mina jobb i Kina i början av september så ledigheten har varit lång och det har varit underbart med tanke på det väder Sverige bjudit på. För att förbereda mig för mitt nya arbete har jag försökt att vila mig, ta långa promenader, umgås med nära och kära samt att at hand om hälsan lite extra. Idag var jag hos en vän som är kiropraktor och som dessutom precis startat egen klinik. Jag provade då på så kallad EIS-scanning där man kan se hur kroppen mår. Det låter kanske lite svårdefinierat men man får reda på hur mycket muskelmassa man har, hur nerverna mår och fungerar och diverse bra saker att veta. Testresultaten var som väntat (hoppades på) och stämmer mycket väl in på mitt leverne. Jag är en hyfsad sund person men har väl ätit lite för mycket gott och tränat för lite under våra år i Kina. Väl på kliniken förs tankarna tillbaka till Kina. En sak jag har varit bra på är att gå på massage, ansiktsbehandling och diverse bra-för-kroppen-behandlingar i Kina. Jag tycker att det är lite roligt att vi i Sverige tar efter mycket av filosofierna som kommer just från Kina men ändå lyckas hålla en viss nykterhet och klinikkänsla över alternativa behandlingar och framförallt är det rent och organiserat. Jag kan tycka att kineser har lite för mycket för sig ibland och fixerar sig lite för mycket vid vad som är bra för hälsan. Ungefär som när ett café endast kunde erbjuda varm mjölk till kaffet medan jag ser att paketen från kylen tas ut. Varför får jag inte bara en skvätt kall mjölk i kaffet, tänker jag? Nej, den måste värmas först, förstår jag snabbt att expediten vill. Min kollega säger, som det mest naturliga i världen, att det är ju onyttigt att dricka kallt. Det var alltså av ren hänsyn till min hälsa som de inte ville hälla i kall mjölk i mitt heta kaffe. Kineser verkar ha en otrolig koll på vad som är bra respektive dåligt för kroppen. Dricka kallt är dåligt, likaså att inte gå till doktorn så fort man har en fis på tvären är inte heller att föredra. Man tar minsta symptom på högsta allvar. Kineser är mycket noga med att må bra och minsta förkylningen ska drivas ut med både västerländsk medicin och kinesiska allehanda örter och behandlingar. Jag är väldigt öppen för alternativa metoder och har provat på en hel del knasiga behandlingar i Kina. Jättekul, intressant och även lite skrämmande ibland. Det som idag slog mig först var renheten på kliniken hos min vän hemma i Helsingborg, kliniskt som det ju ska vara på en klinik. I Kina ligger man på rad på madrasser och det i lokaler som ofta är allt annat än kliniska. I Sverige försöker man hålla en låg samtalston och förse kunderna med inneskor alternativt sköna golv att gå på. I Kina är det ofta högljutt och folk trillar in och ut ur rummen som på löpande band. Om det dessutom är någon som har en intressant åkomma så ska alla andra dit och inspektera, massörer, andra läkare eller rentav andra patienter. Så mycket för den integriteten som vi är vana vid här hemma i Sverige, har jag tänkt och förundrats över. Så när jag gled in på min väns klinik idag så kände jag mig väldigt prioriterad och lugn direkt. Men det är ju för att det är så jag är van vid att ha det sedan tidigare. Men för den sakens skull vill jag inte ha alla olika behandlingar ogjorda i Kina då de gett mig oerhört många roliga minnen. Jag tänker på alla tankar som slagit mig på dessa olika britsar och hur många skratt det dessutom lockat fram när man som lao wai (utlänning) blir utstuderad av andra kunder/patienter.  Lägg till allt sorl runt omkring och det hela blir på något sätt mycket komiskt ibland. Jag tänker särskilt på när jag lurade in mina två svenska semestrande väninnor på en massageklinik i Beijing. Vi gick dit för att få en timmes fotmassage men gick därifrån och hade fått både kroppsmassage och så kallad fire cupping (stora glaskoppar som fästs på huden) utöver fotmassagen. De sålde på oss allt de kunde under den timmen vi befann oss inne på kliniken. Vi såg inte kloka ut när vi kom ut på gatan, rufsiga i håret (hur lyckas man nu med det när man beställt fotmassage, haha). Vi hade blåmärken, säkert 10 cm i diametern över precis hela ryggen och vi som skulle ha fina sommarklänningar på oss på kvällen. Inte var det många kineser som tittade på våra blå-grå-svarta ryggar och nackar men andra turister undrade nog vad det var för sjukdom som drabbat oss under vår resa i Kina, särskilt när vi just den kvällen valt att äta på fina restaurang Dadong där de serverar bästa Pekingankan. I vanlig ordning tycker jag att världen är bra festlig, så många liknande saker sker i vår värld men framställs på så olika vis. Intressant, kul, annorlunda, jobbigt, hysteriskt roligt och charmigt…hela spektrat. Om du reser till  Kina, ta reda på var du ska gå och få massage, zonterapi eller andra alternativa behandlingar. Det är verkligen ett minne för livet! Bara lite tankar när jag nu reflekterar över vad jag faktiskt upplevt under våra två år i Tianjin i Kina.

Louise

Jag ska erkänna att det är med blandade känslor, men mest glädje, jag nu intagit svensk mark igen. Vi har haft två otrolig bra och händelserika år i Kina som vi alltid kommer att bära med oss i våra hjärtan. Vi har haft det trevligt, spännande, utvecklande och jobbigt under våra två år. En del av mig ville stannat lite längre men en del ville resa hem. På så sätt har vi tillsammans kommit fram till att det är lagom att stanna två år i en stad som Tianjin. Som jag nämnt tidigare så finns det saker som är bättre i Kina och saker som är bättre i Sverige. Punkt. Det som vi saknat mest är trots allt den rena luften i Sverige och naturen runt hörnet. Det gör att vi tycker att det är lagom såhär. Man kan ju alltid resa iväg igen, eller hur!? Men det är inte bara på gott som man flyttar till och lämnar ett land man levt i under lång tid. Jag avskyr avsked och vill helst bara säga ”vi ses!”, alldeles särskilt när man inte har en aning om när och om man kommer att ses igen. Det vet man ju aldrig säkert faktiskt. Ungefär samma känsla som när man flyttar från Sverige, det hinner hända mycket på några år i Sverige också. En svenska som är bosatt i Australien sa en gång ”Once you lived in a foreign country, you´re fucked up for life! You will never be the same person again and you will always have more than one home”. Det innebär att när man en gång bott i ett annat land under en längre tid så skapar man sig ”hemmavanor” som man sedan saknar när man lämnar. Man blir aldrig samma person igen och kommer nog alltid att undra vad som egentligen är hemma. En väninna från Sydafrika har även hon intygat att så är det. Sydafrika är ju hennes hemland, där hon är född och har sin närmaste familj och vänner, men nu när hon är gift och bor och arbetar i Sverige så är det hem för henne också. Är hem Sverige eller att alltid vara på resande fot? Rotlös som så många kallar det när man vill se världen fler gånger än under tonåren. Sista veckan i Tianjin har vi ätit på flera restauranger och njutit av sällskapet av våra vänner från Kina och andra länder. Jag är väldigt nöjd med att nu bo i Sverige även om jag kommer att sakna människor, maten och alla upplevelser vi fått längs vägen.

Chang Hong muslim food street i Tianjin. Underbart lamm som serveras vid bordet. Här spenderar vi en kväll med mina kollegor.

Detta är mycket populärt hos Tianjinborna, att äta ute såhär.

En mycket vanlig syn en varm kväll i Tianjin. Som en kollega uttryckte det ”ja, kineser är mer praktiska när det gäller kläder”…därför har de också tre par långkalsonger på vintern som sticker ut överallt, tillade min man, haha.

Green Era, en enorm restaurang byggd som en regnskog. En oerhörd kontrast till gaturestaurangerna. Mat från hela åtta kinesiska kök, de mest kända i Kina.

Luften var otroligt härlig inne i denna jättestora restaurang. Rum i regnskogen. Personalen åkte rullskridskor när de serverade då ytorna var enorma.

Fisk & skaldjur

Så fantastiskt mycket gott att välja bland, svåårt för en sån som jag…

Så vackert upplagt Det är ingen buffé utan man pekar och väljer och så serverar de vid bordet.

Fisk så klart

Vem var först, svenskarna eller kineserna? Ruskigt lik mimosa-sallad.

Jordnötter i söt chili

Sötad potatismos, kanske det minst goda på bordet. Men smakar man inte så vet man inte, brukar jag säga.

Tofu, det vill säga vegetariskt. Jag har aldrig gillat svensk tofu men ändrade helt inställning i Kina då de har så många sätt att tillreda just tofu på. Mycket proteinrikt och alltså ett jättebra alternativ till kött.

Samma bröd som till Pekinganka men här bacon och en god kladdig röra med vitlök. Tacos a la Kina

Denna rätt är en av mina absoluta favoriter. Kyckling med chili, sesamfrön och jordnötter. Kan vara mycket starkt ibland. Vill man inte ha det för starkt (ryka ur öronen) så säger amn bara ”bu yao tai la” = jag vill inte ha det för starkt!

Vi var ju tvungna att ta en sista shoppingtur till Beijing. Här jeanstjejen som vi handlat hos många gånger. När man vant sig vid den hets som pågår på dessa marknader så är det bara kul. Tjejerna känner igen en och minns ens storlek och smak, otroligt nog. Ärlighet kan man väl säga att de präglas av. Kommentarer av typen ”Om du går ner ett par kilo så sitter de perfekt” är inget ovanligt och att ropa ”vi har stoora storlekar” till Amerikaner är heller inget ovanligt…haha.

Vi hade även en liten avslutningsfest i vårt kinesiska hem. Vi beställde hem mat från vår muslimska favoritrestaurang Mu Ka Mu. Lamm, kyckling, bröd och olika såser.

Vi gjorde även ett besök på Tianjins Zoo där vi aldrig varit. Det var lite kul att se tigrar, noshörningar, apor och hur kul kineserna tyckte att det var.

Även bambi fanns på plats.

Mannen och jag tog åter en dag till att traska längs den fantastiska kinesiska muren tillsammans. Huang Ya Guang heter den delen som ligger närmt Tianjin. Det går inte att jämföra Beijingdelen av den kinesiska muren med detta. Här i Tianjin är det lugnt och behagligt och mycket sällan mycket folk. En stark rekommendation till er om ni ska till Kina. Det tar ca 1,5- 2 timmar att köra dit från Beijing city.

Vacker fjäril

Bästa tiden att besöka naturen kring Beijing/Tianjin är april/maj och september/oktober. Vi höll på att smälta bort på muren denna 30-gradiga dag i början av september. En Kinahatt är mycket bra mot hettan, kul och bra.

Så nu är man tillbaka i Sverige igen med allt vad det innebär.

Jag återkommer med reflektioner senare när jag känner att något intressant om Kina tas upp i media eller om det skett något intressant i vår andra hemstad Tianjin

Zai jian! (vi ses!)

Louise

Hej kära bloggläsare!

Jag har haft nästan sex veckors uppehåll från min blogg. Jag har varit hemma i Sverige och umgåtts mycket med familj och vänner men även sökt jobb. Japp, du läste rätt! Nu har det snart gått två år sedan vi flyttade till Tianjin i Kina och tiden lider mot sitt slut. Det är dags att planera för att bli svensk igen, i Sverige. Det är lite blandade känslor över hemflytt men mestadels känns det mycket bra. Vi har fått uppleva så mycket i Tianjin och Kina som vi bär med oss för alltid. Dessutom tror vi att vi kommer att resa tillbaka då och då för att se utvecklingen och för att träffa de människor som vi lärt känna på plats. Det som varit mest positivt med att ha bott i en stad som Tianjin är att vi varit en stark minoritet och vi har varit tvungna att söka kontakt utanför den svenska sfären. Vi har fått uppleva Kina på riktigt om jag säger som så. Vi har lärt känna kineser, amerikaner, indier, danskar, australiensare med flera.  Det har varit jätteroligt och tack vare forum som Facebook kan vi nu fortsätta hålla kontakten med dessa härliga människor, oavsett var i världen deras och våra vägar bär. Det vi känner att vi saknat mest är den rena luften i Sverige. Vi är båda mycket beroende av att kunna vistas ute i naturen vilket det getts få tillfällen till i Tianjin. Det byggs, slipdamm överallt, och 500 nya bilar träder in på Tianjins gator varje dag. Det är verkligen en stad under utveckling vilket innebär just dålig luft, många bilar och ett ständigt hamrande på nya byggnader. Efter den dåliga luften känner vi väl att mycket annat har varit toppen i Tianjin. God mat, trevliga människor och upplevelser som är svåra att slå i Sverige. Ingen dag är den andra lik, på gott och ont minst sagt. Varje dag har jag och mannen berättat saker för varandra som verkligen varit värt att berätta om. Allt från knasiga saker som konstant händer i trafiken till något nytt och märkligt vi provat på att äta på någon av Tianjina otaliga restauranger. En hel massa kulturkrockar på det och historierna tar aldrig slut. ”Alltså, du anar inte vad jag var med om idag!” är en mycket vanlig kvällskommentar i vårt kinesiska hem. Vi har också verkligen insett hur bra vi har det i Sverige och hur mycket obefogat gnäll vi svenskar ägnar alldeles för mycket tid åt i vår vardag. Det pratas om att leva i nuet och att njuta varje dag. Det kan jag säga at det gör verkligen kineserna, med stora eller med små resurser. De planerar inte så mycket, de tar dagen som den kommer. Det är ofta irriterande jobbmässigt men ganska befriande på det privata planet. En nyttig erfarenhet för oss svenska kalenderslavar. Vi uppskattar också så många saker med Sverige nu som vi tidigare tog lite grand för givet. Naturen, luften, enkelheten, de korta köerna och hur enkelt det är att handla mat och saker i Sverige. Allt som får vardagen att fungera. Inte illa! Haha. Det kan låta trivialt att sakna en god ost eller youghurt utan socker. Men efter ett tag så gör man just det, saknar sånt som vi är vana vid sedan tidigare. Nu förstår man att det finns underlag för halal-slaktare och kinesbutiker i Sverige med. Det tar flera timmar att ta sig runt Tianjin i jakten på livsmedel som vi vill ha ibland. Det kan te sig charmigt att handla kött i en butik, mjölk i en annan och tvättmedel i en tredje. I Sverige ja eller på semestern! Inte i en stad där man ska stångas med tusentals andra på samma gång. Det som gör vardagen mycket enkel hemma i Sverige är de saker som är mest ansträngande i privatlivet i Kina. Vi vet dock att det finns saker som vi kommer att sakna från Tianjin och Kina. Vi kommer främst att sakna alla vänliga lokalbor och roliga nya bekantskaper från världens alla hörn, våra resor och upplevelser, små som stora. Våra kvällspromenader där vi bor, småsnackandes med gubbarna på gatan som ägnar kvällarna åt att spela kort, kvinnor som utövar tai chi och alla ”hål-i-väggen”-restauranger dit vi gått för att äta några grillspett. Vi  kommer att sakna våra helger då vi kört in till Beijing och bott över i hutonghotell, all mat som vi provat och den kvalitetstid som jag och mannen fått tillsammans. Det är lite så när man bor utomlands, man blir lite mer patriot och man kommer nog varandra lite närmare, tror jag i alla fall. Det är inte alltid enkelt att bo i ett land som är mycket annorlunda än sitt hemland, man har sina små prövningar hela tiden. Men man hinner känna efter mer, hemma i Sverige går allt av bara farten på något vis och man är konstant omgiven av familj och vänner. När vi nu är på väg at flytta hem till Sverige igen väntar avslut på våra respektive jobb i Tianjin, farväl till kollegor och vänner och förberedelse för hemflytt av våra saker. Just det, våra saker ja…vi har inte handlat överdrivet många saker men jag inser ändå att det kommer känna som ett scoutläger i vårt svenska hem ett tag framöver. Jag kommer att fortsätta att blogga här ibland då jag vet att jag kommer att ha kontakt med folk i Tianjin men också för att blicka tillbaka och kanske göra lite jämförelser med Kina ibland. Vad ska jag ägna sista tiden åt i Kina? Jag ska, förutom umgås med de vi känner, äta mig igenom alla provinsers kök för sådan är ju jag. För det är ju det jag vet att de flesta ändå minns mest med min blogg, alla mina matbilder. Jag älskar mat och älskar att laga mat, busenkel och avancerad. Kineser älskar att äta och jag kommer för alltid att ha den riktiga Kinamaten,  och sättet de äter på, som en klar favorit bland världens kök. Hoppas att ni haft en kul tid med mig, KinaLouise, och att ni vill följa mig när jag nu, likt kineser som byter namn när de byter jobb, känner att SverigeLouise är mer passande.

Nedan följer lite bilder som ska påminna er, om det nu behövs, hur fantastiskt vackert Sverige är. Minns nu dessa bilder när höstmörkret gör oss trötta, vi kämpar mot blåsten och regnet och vi längtar bort till något varmare…jag älskar verkligen att resa men jag älskar Sverige också!

Mitt älskade Pålsjö skog i Helsingborg, den plats jag saknat mest av allt under tiden i Kina.

Pålsjö paviljong där jag otaliga gånger fikat och njutit av lugnet

Danmark en kristallklar kväll, Kronborgs slott syns väl

Pålsjö badhytter…här badas det naket året runt av modiga människor

Havet…

Fasta solstolar som ger njutning under stor del av året…

Stranden…tänker på mina kollegor i Kina som aldrig badat i havet…om våra kinesiska vänner hälsar på så ska de få hoppa i början den blå

Från storstad till detta…längs strandpromenaden i Helsingborg

Norra hamnen i Helsingborg

By night…wow!

Mellan Landskrona och Helsingborg, ön Ven i bakgrunden

Koloniområdet i Landskrona, dessa söta små sommarhem

mmm…

Alla gamla byggnader som Sverige kan stoltsera med…citadellet i Landskrona ska man absolut besöka som turist, fint och mycket intressant historia.

Vallgraven vid citadellet i Landskrona

Sigtuna utanför Stockholm…fika hos Tant Brun i detta fina gamla hus med lågt i tak.

Och så givetvis lite matbilder…det har blivit mycket husmanskost under dessa veckor. Nu gäller det att passa på att äta kinesiskt…

Fisksoppa…

Plankstek…

Himmalaogat som vi säger i Skåne

Spätta…

Givetvis köttbullar på Hjalmars kök i Helsingborg…

Och grillkvällar…

Och inte minst fika som vi svenskar är oerhört bra på…

lika bra som kineserna är på att laga mat, lika dåliga är de på att baka kakor som faller oss i smaken. Ebbas fik i Helsingborg är nog bästa fiket i världen…haha. Allt bakar de själva, riktig grädde och kvalitet på grejorna.

Visst kan detta sammanfatta en bra svensk sommar!?

Louise

Jag vill med dessa bilder från Xi An i Kina önska er en trevlig sommar! Jag återkommer när jag befinner mig i vardagen igen men nu väntar semester :)

Terrakottaarmén måste man ju ha sett om man varit i Kina

Att se dessa lersoldater i verkligheten var verkligen så fantastiskt om jag hade hoppats.

Alla soldater ser olika ut, kanske blev de stöpta personligen efter varje soldat. I varje fall var det det vår guide sa.

Men varför är de så långa, kineser är ju inte så långa. De längsta och spänstigaste männen blev utvalda, så klart.

Alla ansikten är olika, verkligen precis som om de vore gjutna individuellt.

Heta källor i närheten av Terrakottaarmén

Vackert verkligen och varmt som tusan denna dag

Jag tyckte att det var värt ett besök till detta ”Spa” med sina varma källor.

Även fast det var rackans varmt så var det ändå skönt att blöta fötterna lite efter all gång

Otroligt fint.

Blå himmel, det är inte vi så vana vid i Tianjin inte.

Jag älskar solrosor

Inne i Xi An stad. Xi An är inte alls så modernt som Tianjin. Inte alls särskilt många höga hus utan mycket är fortfarande lågt och mycket av det som byggs är inte det särskilt högt heller.

Vackra byggnader i Xi An

Klocktornet i Xi An

En av många typiska marknadsgator i Kina

Gata mitt i Xi An

Muslimgatan i Xi An, eller Muslim Night Market som den egentligen heter. Här kan man äta lamm och annat och köpa torkad frukt och annat gott.

Det kryllar av lokalbor och givetvis turister som vi som vill handla kläder och annat.

Här hittade vi flertalet restauranger där vi provade på lite av varje av det muslimska köket.

Lammgryta med grönsaker, inte så dumt alls. Oerhört billigt är det att äta på muslimska gatan i Xi An och därför kan man lätt beställa in flera rätter och prova. Man äter sig mätt för 20-30 svenska kronor.

Det ser inte alltid så gott ut men är det allt som oftast väl tillagat.

Söta och med smak av en blandning av äpple och dadel, kineserna älskar dessa även hemma i Tianjin.

Stadsmuren i Xi An, här kan man traska, cykla eller bli körd i cykelkärra. Vi tog en promenad en tidig morgon.

Utsikt från stadsmuren

Nybygge i gammal stil

March på stadsmuren i Xi An

Den stora moskén i Xi An. Då vi redan har en hel moskéer i Tianjin tyckte vi kanske inte att det var värt ett besök men för den oinvigde så är det absolut värt ett besök. En ensam liten muslim sitter och ber…

Om inte annat är det vackert på gården till den stora moskén, en kontrast till bullret utanför.

Om man ska resa till Kina och vill se så mycket som möjligt, res till Xi An 2 max 3 dagar då det räcker mer än väl att se både Terrakottaarmén, besöka de heta källorna, muslimska gatan, klocktornet, moskén mm.

Vill man bo bra kan jag rekommendera ett av hotellen innanför stadsmuren. Vi bodde på Sofitel som var klart prisvärt, mycket bra.

Annars brukar vi bo mer kinesiskt men vi ville bo innanför stadsmuren därav mer västerländskt hotellval.

Har du sett filmen Mitt stora feta grekiska bröllop? I så fall minns du säkert pappan som har en tendens att alltid lyfta fram allting som grekiskt. Namn, maträtter eller saker kommer har alltid sin historia från Grekland, enligt denna urgrekiska pappa. Det är faktiskt lite så med kineser också. Många gånger upplever jag att kineser påstår att saker är lokala specialiteter eller uppfunna av kineser för länge sedan. Det kan vara allt från läkemedel och hälsoaspekter, maträtter och olika uppfinningar som jag inte alls ser som kinesiskt. Om vi talar om pasta och spagetti så var nog ändå de kinesiska nudlarna först här på jorden. Det var de kanske också men det är mest det att de verkar så oerhört säkra på sin sak. Men det absolut roligaste, och kanske är jag helt dum nu, var häromdagens kommentar att pizzan ursprungligen skulle komma från Kina. Då frågar jag denne kines; ”Men varför tror du att pizza stavas med dubbla z?”. Vet du vad han svarar? Jomen, vi stavar det med dubbla s, inte med z. Det heter pissa, säger han säker på sin sak. Jag vet knappt var jag ska bli av utan håller på att bubbla över av skratt. Min man som älskar italiensk mat, kaffe och avec tycker givetvis att detta är jättekul också. Det som vi ser som det mest italienska av allt, nämligen pizza, skulle helt plötsligt komma från de gamla kineserna och stavas pissa. Vad tror du?

Jag har haft besök av två av min bästa väninnor, rättare sagt i slutet av maj. Vi har alltid, oavsett var vi bott och hur livet sett ut, hållit kontakten och träffats så fort det har getts möjlighet. När jag bodde i Hong Kong kom de även dit och hälsade på. Så vad gör man då under en vecka när vännerna är på besök? Man vill ju hinna visa så mycket som möjligt men också bara få lov att ses och bara prata strunt. Dessa är tips för er som bara har en vecka men som vill få ut mesta möjliga av er resa. Sova får ni göra hemma…haha.

Lördag: Vi ses efter nästan ett år, hurra!

Vi checkar in på Lu Song Yuan, mysigt hutonghotell i centrala Beijing. Givetvis har vi bokat ett rum där vi alla tre kan bo tillsammans.

På Lu Song Yuan är det perfekt att bo om man vill bo mitt i Beijing men ändå vill ha det lugnt. Man kan t ex sitta här ute på balkongen på kvällen och dricka vin och se råttor springa på taken oh bli jagade av huskatten (helt sant, haha)

Första turistgrejen man måste göra är att se Den förbjudna staden och Himmelska fridens torg. Bästa tiden att springa på turisitattraktioner är i maj och september då det är lagom varmt att traska runt i denna fantastiska stad.

Det är lite av en oas att vistas i bakre delarna av den förbjudna staden, grönt och härligt.

Söndag: På morgonen åker vi till Temple of Heaven Park. Även det är ett måste när man är i Beijing.

Överallt i Temple of Heaven park sjungs det, utövasThai Chi, dansas, spelas kort och umgås

Söndag eftermiddag ett besök på 798 Beijings konstdistrikt, enligt mig ett måste eftersom det symboliserar så mycket det nya Kina. Jag vill slå ett slag för detta nya område i Beijing.

I detta jätteområde finner man massor av konstnärliga själar som uttrycker sin konst på olika sätt

Många märkliga ting på 798

Måndag: Hem till Tianjin.

På besök i närheten av Fu Li Cheng där vi bodde första året i Tianjin.

Här ser man verkligen hur lokalborna har bott i många år.

Vi bodde i en ny skyskrapa och på ena sidan vägen låg Tianjins dyraste villor och lägenheter medan på den andra sidan möttes man av detta.

Kineserna älskar verkligen grillspett, i detta området kryllar det av små grillvagnar

Det säljs allt möjligt ätbart på denna jordgatan

Jag ville visa detta området eftersom det symboliserar det gamla Kina och, med största sannolikhet, inte finns kvar om några år.

Vi hinner även med en tur på Ancient Culture Street, ett nytt område byggt i gammal stil. Här kan man köpa sig en Chi Pao (Kinaklänning), ätpinnar, souvenirer och tavlor.

Tisdag:

Vi spenderar dagen ute på Tianjins del av den kinesiska muren. Denna del heter Huang Ya Guan Great Wall och är väldigt fint. Tyst, stilla, lite turister och härlig luft. Det bästa är att ta med sig matsäck och massor av vatten. På vägen hem kan man stanna i staden Ji Xian och äta på någon av de lokala små restaurangerna.

Bästa tiden att åka till muren är i maj och september. I slutet av maj var det ganska svettigt att röra sig ute på muren under den ca 2 timmar långa promenaden.

Det går upp och det går ner. De flesta får nog träningsvärk efter en tur på muren. Men med tanke på hur många maträtter jag vill att väninnorna ska prova på så sitter det fint med lite motion för oss alla.

Murens struktur skiljer sig åt, det är härligt att traska på muren.

Denna dag var vädret helt perfekt

Onsdag: Jag tänker mig att tjejerna nog uppskattar lite massage sådär dagen efter promenad på kinesiska muren och jag har bokat in oss alla tre på 2 timmar kropp- och ansikts massage på Forest Massage i Tianjin.

Eftermiddagen spenderar tjejerna på det knasigaste sättet man nog kan göra i Kina. Då jag måste jobba skickar jag iväg dem på ett lokalt kinesiskt badhus. Detta välkända badhus i Tianjin heter Bao li Jin och är en mycket speciell upplevelse. Man duschar och iklär sig en pyjamas. Sedan går man in i ett stort poolrum där man sätter ner fötterna i ett bad av små små fiskar. Dessa fiskar äter sedan av hård hud och för de som har psoriasis ska detta vara extra bra. Tjejerna tyckte givetvis att detta var helt knäppt men kul.

Efter badet besökte de ett lokalt tehus där de fick se hur man brygger te på kinesiskt vis.

Torsdag: Vi tar morgontåget in till Beijing igen. Detta snabbtåg tar 30 minuter och har en toppfart på 350 km/h. Trots hastigheten känns det ingenting alls utan är bara ett oerhört modernt och snabbt sätt att transportera sig mellan Tianjin och Beijing.

Denna dag spenderar vi i det moderna området San Li Tun dit medel- och rika kineser shoppar. Vi besöker även den lokala kopiemarkanden Ya Show.

Fredag: Vi går upp tidigt och åker till Sommarpalatset i nordvästra hörnet av Beijing.

Sommarpalatset är även det ett måste när man är i Beijing, tycker jag.

En sagolik pergola vid Sommarpalatset

Marmorbåten, fast egentligen är det gjord utav trä och målad så att den ska se ut som den är i marmor.

Från Sommarpalatset och förbi en snabb sväng för att se Bird´s nest och den olympiska stadion och bassängen där simningen ägde rum under OS 2008.

Fredag eftermiddag spenderar vi på Silk Street för lite mer shopping av presenter att ta med hem till Sverige igen.

Lördag: Denna dag bara umgås vi, fikar och äter och gör sista shoppingen. Vi besöker även ett annat massageställe, denna gång i Beijing, för att få masserat promenadtrötta fötter. Det slutar med att vi fick gjort både fotmassage och så kallad Fire Cupping. Detta ska främja cirkulationen i huden och jag har gjort detta många gånger. Jätteskönt på vintern när man behöver får upp värmen i kroppen. Detta tyckte givetvis tjejerna var ytterligare en knasig grej som de sent kommer att glömma. Det ser ont ut men det gör det inte. Däremot ser man hemsk ut på huden i flera dagar, ibland upp till en vecka, efteråt.

Mellan alla turistattraktioner och shopping har tjejerna även hunnit med att prova på en massa lokal mat. Lördag kväll, och sista kvällen, gick vi givetvis på Dadong och åt Pekinganka. Detta ska absolut upplevas på plats.

Vi brukar beställa ett antal smårätter och så delar vi en anka på fyra personer.

Kinas ”husman” är ett måste att prova. Gong Bao Ji Ding, kycklinggryta på kinesiskt vis.

Sötpotatis i sirap, klibbigt och sött. Jag tycker väl kanske att detta passar bättre som efterrätt men kineserna äter detta lite när som helst, även som förrätt.

Lamm i Kina är fantastiskt tycker jag. Med alla muslimer som verkligen kan konsten att laga lammrätter äter vi det flera gånger under veckan.

Bland Hankineserna är nog fläskkött ändå populärast, många goda grytor gör de.

Tofu (eller Dåofoo som kineserna säger) är mycket populärt och det ska man absolut också prova på när man är i Kina.

Kineserna är, enligt mig, mästare på att laga till grönsaksrätter. Denna en typisk aubergine- chili och bönmix.

Man ska även prova på lite konstiga saker, som denna rätten som består av manet och grönsaker.

Om man sedan befinner sig i Tianjin så måste man besöka muslimska restaurangen Mu Ka Mu i Nankai District. Detta har från början när vi flyttade till Tianjin varit en av våra absoluta favoriter. De serverar de mest fantastiska lammrätter i de mest oglamorösa lokalerna. På helgerna festar muslimkineserna, äter och dricker sprit och dansar tillsammans.

Tjejerna provade även på mat från Sichuanprovinsen. Starkt javisst, men oerhört gott om du gillar kryddig mat.

Sist men inte minst så måste man ju prova på många sorters dumplings (Jiao Zi) på någon eller några av Tianjins eller Beijings många restauranger som serverar just jiao zi. Fyllningen kan bestå av alla möjliga blandningar som lamm och koriander, fläsk med räkor, grönsaksröra, fisk och med många sorters kryddningar. Min närmsta kollega ville självklart träffa mina svenska väninnor och bjöd således ut oss alla på en av Tianjins mest fantastiska dumplingrestauranger. Deras meny består av 100 olika sorters dumplings.

Eftersom mina väninnor även gillar sushi så besökte vi den japanska Hatsune i Beijing. Sushiställen, och japaner, finns det gott om i både Tianjin och Beijing. Kineserna har även alternativ sushi utan fisk där man istället använder grönsaker och t ex skinka. Personligen är inte jag så förtjust i det utan vill ha riktig sushi.

En vecka går vansinnigt fort när man har roligt. Väninnorna kom och åkte snabbt som ögat. Men nu när jag tänker tillbaka tycker jag ändå att de hann med att se mycket och att vi ändå fick tid att bara umgås över ett glas vin och att sitta och njuta av god  mat tillsammans.

Att resa är livet, tycker jag. Att får visa upp vår vardag och uppleva olika platser i sällskap med de man håller kär, det är alldeles speciellt för mig.

Glad midsommar på er kära bloggläsare!

Det är faktiskt inte helt sällan som Sverige diskuteras i kinesisk media. Senaste tiden har det handlat om Volvo-affären, det kungliga bröllopet men även om den entreprenösanda som färgat Sverige i många år. Min ena kollega brukar meddela mig om när det varit något om Sverige på de lokala kanalerna. Nu senast säger han att det minsann varit en  svensk kvinnlig toppolitiker i Kina och som i CCTV 2 talat om Sverige och alla dess entreprenörer. Det visar sig att självaste Maud Olofsson besökt Kina i samband med Shanghai Expo och därför även passat på att medverka i Kinesisk TV. Kineserna är imponerade över hur ett litet land som Sverige lyckats skapa en sådan välfärd och så många företag. Maud lyfter fram hur viktigt det är att kunna göra misstag och att våga ta steget till eget företag och att Sverige ger människor många möjligheter. Hon säger också, och som jag tror att många kineser har svårt att tro, att vi i Sverige varit tvungna att vara innovativa. Förr var anledningen fattigdom, idag handlar det mer om globaliseringen som gör att vi är mer utsatta för konkurrens. Jag tänker minsann att det finns många modiga människor i vår lilla avlånga land. Närmare bestämt 900 000 företag, vilket betyder att var 10:e svensk driver någon slags företag. Sedan är jag självklart medveten om att en hel del är deltidsföretag/hobbyföretag. Jag tycker dock att kineser är oerhört entreprenöriella också, de ser ju en affärsmöjlighet i allt, brukar jag säga. Utanför skolorna efter dagens slut står det ett gäng och säljer allt från vatten på flaska, godis och leksaker och det lagas mat i små bås runt omkring alla byggarbetsplatser. Men självklart kan jag se att Sverige kan lära ut hur man sedan växer som företag, det har vi ju trots allt gjort många gånger. Det vi däremot kan lära oss av kineserna är att det måste komma in pengar i ett företag för att kunna betala ut löner, vilket det inte alltid gör i Svenska företag idag. Men även om jag är skeptisk till hur stora företag i Sverige ska klara framtidens krav på höga löner och låga utpriser till kund så är jag trots allt optimistisk när jag ser mina vänners olika små företag hemma i Sverige. Dessa människor jobbar nämligen lite som småföretagar-kineser, de arbetar när arbete finns och ofta under ganska tuffa förhållanden.  

Vill du se debatten (Engelska) så klicka på följande länk:

jingji.cntv.cn/20100621/100081.shtml

Idag är  jag svenskare än svensk, tjohoo och grattis till vårt vackra och fantastiska brudpar hemma i Sverige!

Jag har mycket lite inblick i vad som händer i skvaller-Sverige. Jag läser till exempel inte Aftonbladet/skvallerpress utan håller mig till dagspress med enbart nyheter som känns viktiga. Däremot har jag, via hovets hemsida, hållit mig uppdaterad med bröllopet igår. Vi hade turen att, från soffan hemma i Tianjin, se hela bröllopet från en dator via SVT Play. Det var en helt fantastisk känsla att vara svensk utomlands och få uppleva denna stora dag i Sverige, tack tack SVT Play! Jag tänker på brudnäbbarna som var så enkelt men fint klädda, alla vackra människor, Victoria i sin underbara klänning som passade denna jordnära och eleganta kvinna så bra och fina Daniel som verkade så lugn. Jag är stolt över att vi har så härliga kungligheter och satt mest och log hela tiden. Jag blev väldigt gripen också av att se alla människor, vinkandes och flaggviftandes, längs gatorna i Stockhom men också av all uppmärksamhet brudparet fick via vänner på Facebook. Detta par är uppenbarligen mycket populära hemma, och det rådde en enorm bröllopsyra hemma i Sverige men även här i vårt vardagsrum. Vi är nog många som förstår vilken marknadsföring detta är för Sverige. Man känner sig oerhört svensk till själ och hjärta när man ser vårt land på håll, ska ni veta. Jag kände också att det var så äkta och naturligt på något vis, trots allt ståhej och alla juveler. Att det även fälldes en och annan tår i samband med talen från Olle Westling och Prins Daniel ska erkännas. Det påminde mig lite om när Hakon höll tal till Mette-Marit för snart 10 år sedan i Norge. Min kollega uppmärksammade mig på det svenska bröllopet häromdagen när han berättade hur det hade presenterats i kinesisk media. Han sa att hon ju minsann skulle gifta sig med en man av folket och att det var lite av en sensation här i Kina. Victoria hade ju fått välja en man själv, tillade han. Han frågade mig varför och jag svarade att vi har ett modern kungahus där kronprinsessan fick lov att välja sin make själv. Självklart har prins Daniel haft en lång resa till själva vigseln och kommer för alltid att stå i skuggan av sin fru, tillade jag. Jag är själv inte säker på om jag hade klarat av att leva så och att konstant vara bevakad av media. Men Daniel verkar ha valt med hjärtat och Victoria med så jag kan bara önska detta fina brudpar all lycka till i livet, sa jag. I Kina är det fortfarande mycket vanligt med arrangemangsäktenskap eftersom själva kärleken inte anses så viktig som relationskonstellationen mellan familjerna. Min kinesiska kollega är skild och numera omgift med en kvinna han verkligen älskar. Inget som varit särskilt lätt för varken honom, henne eller deras familjer och övriga anhöriga men som, tack vare kärleken, verkar vara värt det ändå. Så han kan förstå att Victoria och Daniel har kämpat för att få vara tillsammans. Idag känner jag mig svenskare än svensk och är mäkta stolt över vårt land med dess traditioner. Det är faktiskt lätt att glömma bort att vi har traditioner som är ursvenska, mitt i vår mångkulturella samhälle. En australiensisk vän kommenterade bröllopet igår, med att han nog skulle försöka resa i Europa. Detta då det nog kommer att se mycket annorlunda ut om några år. Han menade på att så kallade urkulturer håller på att försvinna. Tänk att jag tänker faktiskt inte alls på det viset. Jag ser att vi har ett mångkulturellt samhälle i Sverige men att vi också är noga med att ta vara på våra traditioner, igår var ett bevis så gott som något. Jag tror till och med att våra gamla traditioner kommer att bli än mer uppmärksammade med tiden. Själv är jag med i svenska kyrkan men inte av någon större religiös anledning. Jag vill dock bevara vår kulturarv och det är den största anledningen att jag valt att stanna kvar. Jag anser annars att jag är mycket öppen för andra kulturer och alla resor är ju ett bevis så gott som något. Men jag är ju även ursvensk med allt vad det nu innebär. Jag älskar mat från alla världens hörn men uppskattar också den svenska husmanskostens enkelhet av hela mitt glupska hjärta. I mitt kära Helsingborg ser jag tecken på att vi försöker hålla liv i svenska traditioner. Ett exempel är ju de otaliga restauranger som serverar typisk svensk husmanskost a la köttbullar med potatismos och lingon, pannbiff med lök och fläsk med löksås. Nu sittandes i Kina tänker jag på alla urkinesiska retauranger jag besökt och hur trist det hade varit om det bara hade funnits Amerikanska kedjor i Kina. Ett tecken på att även kineser är patriotiska är att det nu återigen blivit populärt att gifta sig i traditionella kinesiska dräkter. Under många år har det varit populärt att, på ett mycket västerländskt sätt, gifta sig i vitt lång klänning a la Dallas 1985. Men nu verkar det alltså som om unga kinesiskor gärna får uppsytt sin egen typiska Kinaklänning (Chi Pao) när hon gifter sig. Jag tycker att det är jätteviktigt att hålla fast vid traditioner som dels blickar bakåt men som också kan följa med, och passa in, i framtiden. Självklart är det dessutom ett turist-lockbete att erbjuda något som har en historia att berätta. Så även om vi i Sverige uppskattar alla influenser utifrån så har vi också en värdefull historia att berätta i form av kungligheter, kyrkor, slott, kojor och allehanda svenska maträtter precis som kineser och andra nationaliteter har sin historia att berätta för oss. Vi ska vara stolta över att vi har en historia att berätta i Sverige och den hålls vid liv genom vår kungligheter!

Kylskåpsmagnet som fått pryda vår kinesiska kyl under senaste månaderna

Lite presenter hemifrån för att förgylla dagen igår. Tepåsar, fusktatueringar och disktrasor.