Tiden går verkligen bara för fort. Under våren har det varit fullt upp… jobbmässigt har det inneburit ett planerat jobb-byte med avslut och överlämning och med pricken över i:et en presentation för FDA inspektionen som resulterade i beröm från högsta chefen. Det nya jobbet som processingenjör har varit en prövning hittills… det känns ju sådär att vara ny på jobbet, inte kunna prestera något direkt och samtidigt lära sig nytt när ingen har tid för en… dessutom i en grupp där man är missnöjd med chefen och med sitationen. Nåja, nu har det strulat till sig lite, vilket i mitt fall innebär LÄRDOMAR. Så med tanke på en pressad leveranssituation är det inte speciellt bra men för mig personligen en chans att visa vad jag går för och kunna varva praktik med teori, positivt med andra ord.

För familjens räkning får man väl ändå säga att Isac har stått för den största prestationen! Talet blir bättre och bättre för varje dag. Nu i kväll höll jag inte på att få stopp på honom för att varva ner för att sova ens. Men dessutom har han i Kristi Himmelsfärds helgen bytt nappar mot inlines och ett par veckor senare slutat med välling med anledning av att vi eller snarare jag misstänker att även han är laktosintolerant samt slutat med blöjor dagtid i ungefär samma veva. Själv bestämde han sig för att på Måns 8-års dag att stödhjulen skulle bort och efter att ha grinat en halvtimme på gruset för att inte få bort dom så tänkte jag att han får väl slå sig då. En timme senare efter lite assistans från Måns och Victor så cyklade han, på den lilla cykeln… SJÄLV! Vår egen lilla Lotta på Bråkmakargatan alltså, med en envishet och vilja utan guds nåde…

Kanske blev kombinationen jag och Peter inte så lyckad vad det gäller just envisheten. Som exempel, så har vi under våren genomfört Göteborgsvarvet båda två!! Jag med ont i vaden hela 21km och Peter på vippen att pressa sig för mycket i värmen (+26grader) för att uppnå tidsambitionen. Till följd av detta tyder det mesta på att jag har ischias nerven i kläm pga diskbrock. Med stretch, styrketräning och smärtstillande hoppas jag att kunna slippa värken snart. Innan loppet hade jag ju inte kunnat sova eller sitta på grund av min ömmande rygg. Nu kan jag istället inte gå och stå, allra helst inte springa. Men jag slipper i alla fall vakna på nätterna av det onda.

Månsan har fyllt 8, vilket firades i många dagar… i vanlig ordning. På Kolsta hatt med morfar, mormor, Calle och kusin Victor 21/5. Med kompisarna på bowlinghallen 28/5och sen med gudföräldrar och farfar med familj den 29/5. I går premiärade Måns på golfträning och fick lära sig grunderna i chipning och puttning. Kanske kan han lära mamma lite fix och trix snart… Dessvärre hade han sedan nästan fyrtio grader i feber på kvällen sedan så det blev till att vara hemma för Peter med honom idag. I morgon och på onsdag blir det min tur. Planen för i morgon blir att svettas lite genom att cykla med Isac till Söra och sen försöka montera mörkläggningsgardiner i Måns rum. Ibland kan det ju faktiskt vara lite bra att behöva VABba trots allt, även om jag så klart skulle önska att barnen inte var sjuka…

Nä, en hel roman blev ju det där. Ska försöka att skriva ner tankarna lite oftare istället framöver. Tjillevipp!

Julen och ledigheten hittills har varit på topp. Stressigt som vanligt inför den stora dagen, dvs min födelsedag, vem bryr sig egentligen om julafton?? Födelsedagen blev en trevlig tillställning med nybakat bröd, jansson, skinka, köttbullar, prinskorv och så pepparkakstårta och grädde till kaffet. Ett jättefint halssmycke fick jag av Peter och barnen, blommor, choklad, presentkort och pengar.. När väl den 23/12 var över så tog vi en tur till kyrkogården innan vi begav oss till Eskilstuna och till barnens stora förtjusning så hittade tomten efter mycket om och men till Kolsta hatt och lyckan var enorm.

Hockeyträningar för Månsan, löpning för Peter och lite stavgång har det allt lyckats bli under ledigheten OCH den största händelsen av alla var att Peter och Frelle under glöggtillställningen på juldagen beslutade sig för att sluta snusa den 11 januari och därmed lovade Lena och jag att vi skulle sympatisluta med godis och kakor… Hmmmm, jag som är sockerberoende, hur ska det gå?! Nåja, belöningen blir en kortvecka tillsammans till Sardinien i september 2010, så det måste det ju vara värt samt för att komma i form till Gbgs varvet så är det ett nödvändigt ont. Nej, nu är det dax att hoppa ner i sängen… Imorgon har jag och grabbarna stämt träff med Anna och Co, skojigt!!

Tjillevipp!

I övrigt har höstledigheten varit uppskattad av barnen, intensiv för en annan med besök på busfabriken i torsdags, bowling med barnen och min pappa på fredagen, lite shopping för mig och mamma när barnen och morfar var och fiskade, middag med Sören och Nettan på lördags kvällen och premiärbio med Isac på söndagen när Månsan var på kalas i Släbroskolans gympasal. Sen hann jag ju med en och annan hundpromenad, två joggingturer á 7,1km och så skruvade Peter och jag upp fönsterbrädor, gardinstänger och monterade mörkläggningsgardiner i Isacs blivande rum. Listor, lampor och kanske lite mer inredning sen blir det invigning med kompisar och tårta tror jag…

Tjolahopp, tjolahej! Dax att ta sitt ansvar och fokusera på arbetet…

I morgon och på fredag har jag tagit semester för att ha höstlov med barnen, men misstänker att det som vanligt inte blir som man tänkt sig. ”Aj, aj i munnen” sa Isac och Peter tempade honom direkt, 38 grader stod den på när mätningen var klar. Får se hur det blir med temp höjningen och om besöket på busfabriken får skjutas på framtiden eller inte…

I dag skulle jag ha gått till sjukgymnasten eftersom jag börjat känna av mina ryggbesvär lite smått och tänkte att det kanske är bättre att korrigera INNAN det gör så ont som det gjorde i slutet av september, men vad händer? Jo, jag är inbokad men inte på den anläggning som vi enats om… så det får visst bli sjukgympnastbesök nästa vecka istället.

Väl hemma efter jobbet kunde jag således passa på att ta en joggingtur runt Oxbacken, Gullans, lasarettsbacken och förbi Ica Oppeby och hem igen. Jag hade Peters I-Phone med och kunde konstatera att sträckan var 7,12km, alltid bra att veta och lite glad blir man ju när tiden är nästan 1,5 minut snabbare än i förrgår… fast om sanningen ska fram så känns det där Göteborgsvarvet i maj väldigt avlägset med tanke på hur jobbigt 7 km löpning upplevs. Fast med en schyst kosthållning och träning (både styrketräning för rygg och mage och löpning) kanske det funkar.

Dax att återgå till mitt andra kvällsnöje, nämligen FB… Tjillevipp!

Förra veckan var vi till High Chaparral, vilket var ett lyckat drag eftersom det regnade betydligt mindre där än hemma. Det pang-pangades ordentligt och barnen var nöjda med knallpulver och pickadoller. Papporna fick egen tid och kollade in can-can showen, vilken enligt ryktet ska ha varit fantastiskt bra… Fast vad blir inte otroligt bra när man får ordentligt innanför västen.

Dagarna flyter i hop när man har semester och det som varit mest anmärkningsvärt de senaste dagarna var när Isac försvann… Jag trodde han var med Peter (som bara befann sig hos närmaste grannen) och Peter trodde han var med mig… Det blev poliseskort hem för Isac som var på väg mot Oppeby (och troligen till Lilla Släbrovägen för att hälsa på Mattias och Lisa) när polisen fick larm. Som tur hade inte namn och telefonnr som Åsa skrivit på High Chaparral suddats ut och polistjejerna kunde konstatera att pojken som inte kunde säga vad han hette annat än att han letade efter pappa och att mamma hette Linda faktiskt hette Isac och bodde i Krikonbacken… Puh, gissa om man känner sig rutten att man inte har koll på sitt barn och polisen ringer och säger att dom hittat honom… Och vi som inte hade ”saknat” honom i mer än ett par minuter trots att han hade varit ute och traskat rätt länge.

Nej, nu är det dags att ta en dusch och fundera igenom vad jag ska företa mig på min lediga tid tills familjen kommer hem igen i morgon em… Golf? Jogging? Olja altaner? Eller kanske rent utav ingenting? Fast det där sista brukar jag ju ha lite svårt för förståss.

Tjillevipp!

Midsommaraftonen firade vi med familjen Larsson-Sidén, först med dans kring midsommarstången i Anderslund. Fast Isac sov så det blev inte något dansande för min del tyvärr! Måns hade fullt sjå att leka med bröderna Bartos nämligen. Lunch med färsk potatis, nubbe, sill, räkor, hemmagjorda köttbullar, kantarellpaj och prinskorv i Krikonbacken och sen grillat i Oppeby hos Mattias och Lisa, så en heldag med otrolig tur med vädret. Lunchen kunde vi äta på altanen och regnsskuren kom först när Mattias hade grillat klart.

I går fick jag och barnen lite Kolsta hatt längtan så vi åkte dit och blev halvt om halvt oplanerat kvar över natten. Men vi hann med mycket där, en roddtur i ekan på Mälaren, 2 hundpromenader varav den ena resulterade i metningskaos när Isac gjorde värsta trasslet på barnens metspö, rabarberpaj och en god middag. Måns kunde leka med grannpojken och Isac hjälpte morfar att rensa ogräs, fast om det var mer att förstöra eller hjälpa kan väl diskuteras.

Morgonen började med en trevlig frukost på altanen med utsikt över Mälaren och båda barnen höll sig vakna på vägen hem. Sen blev det leka krig direkt med alla områdets ungar i princip. Efter en pratstund med Carina och Maria gick jag ut för att jogga för första gången på nästan 14 dagar… och gissa om jag blev blöt. Hela himlen öppnade sig och jag såg och kände mig som en dränkt katt när jag kom hem. Efter att ha utmanat mitt eget tålamod så åkte jag och Isac till godisbron och köpte godis. Turligt nog blev det ingen favorit i repris utan han var jätteduktig och plockade godis och nöjde sig med att smaka efter att vi hade betalt.

En stund på altanen i solskenet och sedan en tur till Krikon för att se Hargs damerna krossa motståndet med nästan tvåsiffrigt och nu sitter man här igen… Resten av familjen har somnat och jag tänkte som om jag kunde få se någon väderprognos för att kunna lista ut vad man ska ha på sig till jobbet i morgon.

Tjillevipp!

I går var jag på projektmöte i Mölndal, kanske inte så effektivt och givande som jag hoppats på, speciellt inte med tanke på alla telefonsamtal och allt bråkande om att få åka… 4 chefer skulle attestera resebegäran, byråkrati på hög nivå, för en förbannad ToR biljett med SJ till Göteborg för 1500kr… Med tanke på nästa års nedskärningar så känns det ju som om viss byråkrati kunde skäras bort istället för att lägga ner tid och energi på att jaga en signatur för en inrikesresa…

Nu är det i alla fall bara sex arbetsdagar kvar denna vecka eftersom jag tagit mig lite midsommarledigt på torsdag. Problemet är väl bara hur jag ska få alla ”måsten” klara bara på 6 dagar, speciellt eftersom det tycks hopa sig med nya oväntade uppgifter som bara måste åtgärdas. Som vanligt blir det väl till att trolla med knäna. Dessutom verkade Månsan tjock i halsen så har jag riktig otur så blir det VAB någon eller några dagar dom närmase veckorna.

Midsommar firar vi i år hemma med blandade känslor. I tanken är vi med familjerna Stridh på Vikbolandet men vi ska göra vad vi kan för att få en trevlig midsommar med Mattias,Lisa & barnen istället. Sill-lunch i Krikon, midsommarfirande i Anderslund och grillning i Oppeby känns som ett bra upplägg. Nu är det bara tiden och orken som ska räcka till för förberedelserna (handla, laga mat och städa) också.

Tjillevipp!

I går var det dags för att frisera grabbarna, allihopa. Sommarfrilla för alla men maken fick allt den kortaste frisyren. En tur på stan för att införskaffa lite skolavslutningskläder, snygga Sverige-pyjamaser och ett par nya solbrillor till mig. Vi var en sväng till ankorna och gav dom lite mat Isac och jag på eftermiddagen och på hemvägen fick vi ta omvägen och leta efter ”mumme” i skogen, om det är ett troll vilket som helst eller mumintrollet specifikt det vet jag inte om jag kommer få veta någonsin. Men skogar förknippas i alla fall med ”mumme”. Peter åkte till Mattias för att titta på fotbollen, Isac somnade redan fem över sju till följd av att han slutat sova på dagarna och Måns och jag bunkrade upp… 

En halvlek orkade Måns se på fotbollen och sen slocknade även han och jag fick lite egen tid, skönt.

Idag åkte vi och röstade i Mariagårdens lokaler och Peter åkte till Mattias för att hjälpa till att skruva i hop nåt skåp. Isac och jag åkte och handlade och efter lunchen var det dags för mig att packa ihop och åka för att möta Lena i första Q-tee matchomgången. Med hela 2 minuter till godo var jag på plats med skorna knutna och med tanke på uppladdningen så var det ju inte konstigt att det i slutändan blev 4/3 till Lena. Nåja, man kan inte vara fokuserad jämnt. Vi hade trevligt hursomhelst. Väl hemma visade sig att alla tre grabbarna somnat redan 19:40 så nu sitter jag här vid datorn en stund och äter naturgodis.

Dags att kolla in FB, tjillevipp!

Idag har vi i alla fall arrangerat fotbollskalas för Måns som fyllde 7 år igår, jippi, jippi yey. Tänk att det var hela 7 år sedan jag vaknade och upptäckte blodbadet som slutade i akut kejsarsnitt och Månsan kom till världen. Allt detta under min/vår mest kaotiska vecka i livet hittills med svärfar Anders som fick stroke och min morfar Ingvar som gick bort. Kalaset gick bra, och inte utan att glömma några extra hjälpare med grillning, utfodring och fotbollslekar från min själsfrände Anna och grannen Henke. Tusen tack!!

I morgon är det dags för nästa uppvaktning av Månsan då åtminstone min familj kommer nerfarandes från E-tuna. Najs! Hoppas hinna med allt till kl 14 bara. Tårtbakning, städning och handling… Dessutom är det ju mors dag så en blomma till mor för att komplettera den redan inhandlade presenten har jag lovar brorsan att fixa.

På söndag är det späckat schema, zonsammandrag för HBK 01/02 på Krikon och jag misstänker att det blir natten mellan lö och sö jag kommer få stå och baka som jag lovat. Kluddekaka med kokos ska det bli i alla fall hade jag tänkt, kanske några muffinsar också, vi får se. Sen efter fotbollsmatcherna är det 7-årskalas för Albin i Stigtomta så då åker jag och grabbarna dit.

Om jag ska hinna träna i helgen eller inte känns lite tveksamt. Ryggen är i alla fall bättre sen besöket hos världens bästa kiropraktor, Björn! Men att inte träna alls denna veckan efter alla kalas känns ju som ett steg tillbaka även om jag inte varit SÅ noga med maten dom senaste veckorna…

Nä, nu ska jag kolla in FB en kortis och sen är det dags för sängen… Tjillevipp!

Helgen blev inte alls som vi tänkt oss då barnens gudmor insjuknade i tarmvred, stackars henne, och hamnade på akuten istället för att vara barnvakt till våra huliganer… som således fick följa med på Sörens överraskningsfest istället. Med mutor i form av godis och lite övertalning så lyckades jag få med även Måns hem lagom till Robinson, så det var på sitt sätt skönt. På söndagen drog jag och barnen till badhuset för att leka och simma, som alltid är lika uppskattat hos barnen. Kl 16:00 var det premiär för HBK-pojkarna (inkl Månsan) att premiära på grus mot Stigtomta. Stora siffror blev det till Hargs fördel och morsan hann med att se både fällningen då handen skrapades och målet som Månsan gjorde. Allt detta medan den riktiga fotbollsfantasten och ur-Hargaren Peter fortfarande befann sig i sängen… morr.

Idag har jag jobbat hemma för att inte slösa tid på ToR resa till Södertälje då Peter skulle på jobb över da´n till Dalarna, men det slutade med att det mesta sket sig och han blev kvar. Grabbarna och jag gick över till grannarna då Maria ville låna symaskinen och på kuppen erbjöd hon sig att hämta båda barnen i morgon, schyrre!! Själv ska jag vara jourhavande på LV-inspektionen i morgon så det blir en lång dag, fast skönt att för en gångs skull kunna åka hem när man vill och inte när bilpoolen står och stampar.

Nehe, om man ska orka med att ta barnen till dagis/fritids, vilket jag gör rätt sällan så är det dags att slagga. Väskorna är packade och de flesta kläderna framtagna så lite sovmorgon kan jag nog unna mig i morgon…

Tjillevipp!