Trots att jag inte har behövt gå upp kl 6 på länge så är jag ändå ganska pigg!

Så länge jag slipper gå upp innan 6 så är det lugnt för mig. Jag har halvt förträngda minnen om att gå upp kl 4 för att pallra mig bort till ett kallt lager och i jämförelse med det har jag det underbart bra  

Dags att gå till jobbet!

Nu sitter jag och försöker hitta på massa vettiga saker att göra som inte innebär matte..

Jobbet verkar passa bra och det är lagom mycket som händer. Mycket gå runt och pilla lite här, lite där och personerna jag jobbar med är top-notch! =) 

Jag tror att det kommer passa väldigt bra med träningen och det kommer framför allt bli skönt att dra in lite deg.

Hur gärna jag än skulle vilja och skriva mer (trooo mig….) så är det dags att börja plugga!

Idag börjar jag jobba som vaktmästare, vilket kan vara bra i jämförelse med andra jobb när det kommer till träningen. Relativt långsamt jobb med en viss fysisk ansträgning men inte alls som att jobba på lager.

Jag kommer jobba 70% också så det kommer finnas ganska gott om tid till annat vettigt! (typ att blogga )

Jag har sökt en drömlägenhet i Landala (2 minuter från Fighter Centre) och kommer få besked om hur det blir med den de närmsta dagarna, håll tummarna!

Nu är det dags att gå till jobbet, ha det gött!

Dennis kör om mig på väg ner till Värnamo (Mjölk is the shit, viktigare att ha ögonen på den än på vägen!):

Det här är en kille som redan när vi var små kaxiga sketungar hittade sin passion i musiken. Han rappade ihop låtar som vi spelade på fester och när vi satt ute och chillade på sommarloven och han har alltid varit väldigt bra på det han gör!

Det finns faktiskt flera som är värda att nämna med samma presentation men idag fokuserar jag på Parham pga att han är aktuelll med en proffsig musikvideo!

.

För mig personligen betyder det mycket att se det här. Både för att det är en polare till mig men även för att jag har sett hur han har gått hela vägen från början när vi var små sketungar och alla ville kunna rappa till vart han är idag. Det är riktigt inspirerande och jag hoppas att det kommer fortsätta gå bra för honom!

.

Kör hårt Parham, hela Högsbo står bakom dig det vet du! 

.

Här har ni musikvideon och glöm inte att spana in www.parham.nu!

Måste avsluta dagen med ett lite lättare inlägg än det förra känner jag, för er som inte är så sugna på att spendera halva dagen vid datorn och läsa min blogg! =)

—

Idag har det varit uppvisningar på Fighter Centre och jag var med så gott jag kunde. I slutet gjorde jag bara det jag var ”tvungen” att göra då min hals har börjat kärva igen. Snarare fortsätter kärva, den har antagligen inte varit helt hundra någon gång. Plus att jag fortfarande har ont i bröstet. Imorgon blir det en tripp till farbror doktorn!

–

Jag fick en förfrågan om en Public Enemies-recension och jag måste tyvärr säga att jag blev negativt överraskad av filmen! Jag hade höga förväntningar men den kändes tom på något sätt och fångade mig faktiskt inte riktigt. Jag är ingen expert men min personliga åsikt om filmen är att den inte är något att hurra för, tyvärr! Jag skulle kanske ge den 2-2,5 på en 5-skala. Jag borde egentligen se den någon mer gång om jag skulle kunna ge en ordentlig recension av den.

Se den gärna, men ha inte allt för höga förhoppningar!

.

Natti natt, nu är det läggdags!

Vad gör att en fighter blir sinnesjukt bra? På vilket sätt skiljer han sig från alla andra?

.

Den frågan tycker jag är väldigt intressant. Jag tror stenhårt på att ”champions are made, not born” och tror därför inom rimliga ramar att vem som helst kan bli väldigt, väldigt bra. Den stora frågan är hur går det till? Hur behöver du göra som instruktör för att din elev ska nå dit? (Du får gärna räkna dig själv som din instruktör i den här frågan!)

.

Personligen tänker jag mycket på det här när det kommer till min egen träning men även när jag instruerar. Jag tror att det finns några steg du kan jobba på som instruktör:

1. Kreativitet med övningar som utmanar, stimulerar och kan visa på både brister och styrkor.

2a. Förmågan eller tillräcklig kunskap för att kunna läsa av brister och styrkor.

2b. Förstå om eleven behöver lära sig någon annan grundbit innan denne kan bemästra det du vill lära ut/förändra?

3. Ha övningar i olika steg där det kan börja med att instruktören går igenom det som är i fokus och utövaren ”bara gör det” för att senare gå vidare med utmanande och varierande övningar.

4. Låta eleven utföra en annan övning där det aktuella involveras men inte är i fokus. Därmed kan det komma fram om det ”sitter i ryggraden” eller om utövaren fortfarnde gör fel när han/hon inte tänker på det.

Det kan låta väldigt simpelt men om vi jämför det med matte:

Nr. 2 i listan kan verka väldigt simpel och visst, när det handlar om 1+1 och eleven svarar 5 så är det lätt att se felet. Däremot när någon slänger fram en MVG-fråga från matte-E till en person som hoppade av gymnasiet kanske det inte är så lätt att se vad som behöver förändras för att svaret ska bli rätt.

Nr.3 Vad blir svaret? Kan du inte det kan du inte lära ut det. Kan du det behöver du kunna berätta det och även få personen att verkligen förstå det. Annars kommer han bara göra samma fel på nästa tal med samma princip, även om han utan riktig förståelse kom fram till svaret på föregående fråga.

.

Jag tycker om att se det ”konstnärligt” eller hur jag nu ska förklara det. Som en krukmakare har en lerklump framför sig som denne kan forma hur han/hon vill har du en elev. Med rätt kunskap kan krukan bli fin och värdefull. Eleven kan bli kunnig och kompetent.

Ni som lär ut någonting, vad det än handlar om, testa att tänka så här någon gång. Se eleven som ett konstverk som är din uppgift att forma/måla/bygga. (beroende på vilket konstnärligt område ni vill referera till)

.

Jag vill kunna forma fighters så att de blir bra och framgångsrika och ser det som en spännande utmaning att göra detta. Därför ser jag verkligen fram emot att instruera i höst, och kanske t.o.m kommer börja hålla privatlektioner i lite högre kvantitet än tidigare…

.

Har ni andra som instruerar några tankar kring det här? Låter det jag skriver vettigt eller tycker ni något helt annat? Skriv! =)

Igår kunde jag plötsligt inte stå rakt när jag kokade gröt på morgonen och fick sätta mig och andas kontrollerat ett tag. Det försvann mer eller mindre succesivt och senare på dagen var det inga problem.

Nu är det inte så illa som igår men fortfarande en väldigt störande smärta som känns ”under” eller kanske runtom revbenen innanför vänstra bröstmusklen.  Lite diffus smärta men ibland sticker det till på en punkt, som igår.

Jag är övertygad om att det här inte är något farligt eller så men fortfarande så ger det en känsla av att om något i kroppen skulle skita sig så har vi kanske inte så mycket att säga till om?

.

(För övrigt så beskyller jag gårdagens godis för dagens bröstsmärtor. Ät inte godis!)

Godis. Usch, jag mår dåligt av att bara höra ordet.

Igår tänkte jag unna mig ”lite” godis och annat gott. När jag tänker efter så åt jag i princip godis, kakor  eller jordnötsringar från kl 16 tills efter bion, runt 23-snåret. Konstigt nog så var det framför allt gott mellan 16-17, sen började det gå utför. Varför fortsätter jag (liksom så många andra) då äta all den där skiten? Whhhyyy maaan?

Idag känner jag mig hängig med en äcklig smak i munnen. Jag är inte sugen på något. Eventuellt ett stort glas samarin i så fall. Som sagt, why man?

Men. Om vi nu ska ta fram den lilla optimisten så är det ju trots allt så att jag nu kommer ha en låååång period framöver då jag inte ens skulle tänka tanken på att äta onyttigt. Jag skulle betala för att slippa!

Det kanske rent av är nyttigt i längden att ibland ha en rejäl godis-bakfylla? Då har jag precis gjort ett utomordentligt jobb!

Jag börjar få långt hår på skallen (nästan två centimeter tror jag), ska jag raka av det eller spara till längre?