BitterBloggen

Alkemisten måste vara en av världens mest överskattade böcker. Jag har inte läst klart den, så jag borde inte säga någonting än. Men lusten att läsa vidare ligger på två. (På en skala från 0-10). Vad är det jag missar, vad är det som är så speciellt? Jag tycker att dröm-snacket är så självklart.

Fast det är alltid så här. Jag gillar inte storsäljare, jag brukar gå till bibblan och hitta den mest dammiga boken som ingen någonsin läst och tycka att den har förändrat mitt liv.

Jag har (medan jag läste Alkemisten, försök nr 2) kommit på ett mönster angående mitt kärleksliv!

Det finns verkligen ett jättejättetydligt mönster. Det måste vara jag som har skapat det, jag kan inte skylla på olika killar som inte ens vet om varandras existens.

Och mönster är ju till för att brytas eller hur? Nu jävlar håll i er.

Jag har blivit så sjukt dålig på att läsa att jag borde stänga av internet i 3 månader som straff. Det fanns en tid då jag orkade läsa saker. Jag läste böcker. Hur mycket som helst. Nu har jag inte läst en enda bok sen jag startade bloggen, och det var 20 april. En hel sommar utan bok. Det är sjukt mina vänner, det är sjukt.

Det fanns en tid då jag läste 1-2 böcker per dag. Jag skolkade från skolan för att få läsa. (Jag är en nörd, jag vet). Jag har sjukanmält mig för att få läsa. Jag har ljugit för folk för att få vara ifred och läsa. Jag ville utvecklas och det gjorde jag. I skolan lär man ju inte sig ett skit, det vet alla. Jag orkar inte sitta på en tretimmars mattelektion för att göra ett tal, det är inte min grej. Under tre timmar kan man läsa ut en hel bok och få insikter som hade tagit sju år att upptäcka på egen hand.

Så idag var det sånt där mysig stämning. Halvdåligt väder, ensam hemma. Jag lägger mig med Alkemisten och tänker nu jävlar. Nu jävlar kommer jag slukas in i bokvärlden. Jag kommer komma tillbaka till den vanliga världen om ett par timmar. Boken kommer vara färdigläst, jag kommer bli klokare och erfarnare och lyckligare.

Tror ni att jag kunde koncentrera mig? Nej Lindas ögon är vana vid att läsa ett blogginlägg i taget. Efter varje mening så hakade jag upp mig och undrade om jag fått något sms, om något hänt på bloggen, om jag orkar hitta på nåt ikväll med någon. Sen börjar jag undra varför jag hakar upp mig och inte läser. Läser inte jag på bloggen varje dag? Nej vet ni jag gör inte det. Jag sitter och klickar på slumpaknappen hela tiden. Jag läser inte alls. Och nu klarar inte mina ögon bokstäver längre.

Jag somnade i alla fall efter 17 sidor. Vaknar ett par timmar senare med boken i ena handen och mobiltelefonen i andra. Nån ringde men jag hann inte svara, så jag somnade om så där med en bok och telefon i varsin hand. Det är bara idioter som sover så, kom inte och säg något annat.

När jag var 14 läste jag som fan, jag utvecklades. Jag började ifrågasätta Bibeln och allt jag lärt mig därifrån. Sakta men säkert lämnade jag kristendomen. Sånt gör bara folk som läser böcker.  

Jag var en smart jävel, men nu har jag bloggat bort smartheten. Jag är inte nöjd.

Jag har blivit kullad (hoppas jag skrev rätt nu) av Ister. Hon som påstår att hon är meningslös, ni vet, vilket är ren bull. Här ska det lekas kull! (Sorry ibland kan jag inte hejda mig själv).

1) One book that changed your life?
Som jag sa tidigare idag: Befriad från ångest av Lucinda Basett. Så skönt när man äntligen fattar vad som är felet. Så man slipper gå och undra. Det är inte kul när det spekuleras om en hjärntumör för att man jämt är yr, när det sen visar sig vara lite (?) ångest bara.

2) One book you have read more than once?

Jag läser aldrig om böcker. Det finns för mycket att läsa för att jag ska slösa tid på gammalt tjafs. Däremot spar jag vissa stycken, dikter, meningar som jag läser om och om igen. Men aldrig hela böcker.

3) One book you would want on a desert island?

Någon tjock diktbok. Dikter kan läsas om många gånger. Man tolkar de olika beroende på vilket stadie i sitt liv man befinner sig i. Jag föredrar korta, täta, mångtydiga dikter. Hjärnan måste matas med jobb!

4) One book that made you laugh?

Tärningsspelaren av Luke Rhinehart. Herrejösses vad roligt! Jag satt och smygläste den i skolan, på jobbet, i tunnelbanan. Folk tittade för att jag skrattade så mycket. Jag var så lycklig under de två dagarna jag läste den. Jag ler varje gång jag ser framsidan. Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari är också sjukt skön. Handlar om kulturkrockar mellan svenskar och invandrare. Bör absolut läsas av alla förortsintresserade människor!

5) One book that made you cry?

I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell. Halvt självbiografisk bok om en tonåring som förlorar sin mamma. Jag läste den kanske en månad efter min pappas bortgång. Kanske inte så smart, men ändå lite skönt.

6) One book you wish had been written?

Älskade du av Barbara Voors. Eller eventuellt Akvarium. Kanske t.o.m. Tillit till dig. Den kvinnan skriver precis så som jag vill skriva. Den förstnämnda har en speciell plats i mitt hjärta. Har upplevt allt det där. (Insåg i efterhand att jag svarat på vad jag önskar jag hade skrivit, men det får va).

7) One book you wish had never had been written?

Spökflickan av Torey Hayden. Jag älskar Torey Hayden och hennes sanna berättelser om ”hopplösa barn” som hon hjälper. Jag vill också hjälpa människor. Men just den boken har ett par hemska scener om sexuella övergrepp som jag fortfarande tänker på ibland. Jag önskar att den aldrig hade behövts skrivas.

One book you are currently reading?

En blogg jag fullkomligt älskar är… eller vänta nu står det bok? Nä det har jag slutat med sen bloggen tog över mitt liv. Håller fortfarande på med Vad jag älskade av Siri Hustvedt. Om någon vet hur den slutar, please let me know! Jag hatar att inte läsa ut böcker… men you know. Bloggen, jag måste passa bloggen.

9) One book you have been meaning to read?

Douglas Couplands senaste har jag inte hunnit med. Han är helt sjuk i huvudet men jag älskar hans existensiella jidder. Alkemisten snackar alla om. Den skulle säkert förändra mitt liv.

Och allt som MoBetterBlues snackar om måste jag läsa… nån dag. Den mannens bibliotek är inte att leka med! Och just därför kullar jag (hoppas verkligen, verkligen jag skrev rätt nu) honom! 

Han får min tillåtelse att svara från vilken blogg han vill. Vågar han? 

Jag vet att det är rätt många på bloggen som lider av ångest. Själv har jag haft panikångest i ett par år, men det blir bättre och bättre. (Man totalflippar lite då och då utan att själv fatta varför). Enbart för att jag har bestämt att den inte ska ta över mitt liv. Så back off panikångest!

Det har gått ganska exakt 2 år sen jag fick min senaste riktiga attack. Efter den gången bestämde jag att det var den sista, och mycket riktigt så har det inte kommit några fler attacker, även om panikkänslorna är kvar. Även de kommer alltmer sällan. Och jag är sjukt stolt över att det har gått så bra. Bara man verkligen vill, så klarar man vadsomhelst. (Pappas ord igen…)

Vill rekommendera en bok som har hjälpt mig otroligt mycket. Den heter Befriad från ångest- Så övervinner du oro och panikkänslor och tar makten över ditt liv, skriven av Lucinda Basett.

Köp eller låna nu!

Jag har just blivit begraven i jobb. Vill någon mig något? Boka in en tid 2008.

Nej, men jag ska inte klaga. Jag ska korrekturläsa en bok, vilket är ett hästjobb.

Och så ska jag skriva en till bok (min andra) under hösten. Jag har någon som ska finansiera den. Det är visst bra med kontakter.

Kommer bloggen förstöra allting för mig? Eller kommer bloggen bli förstörd av mitt författarskap?

Spännigen är olidlig. Tur att man har sparad semester, jag kommer behöva den. Till att göra annat jobb så klart. Jag kan chilla när jag är död.

Jag har skrivit en bok. Men ingen vill ge ut den, så klart. Den ligger i skrivbordslådan.

Har jag riktigt tur kommer det bli intresse för den när jag dött. Passar mig utmärkt, jag gillar inte uppmärksamhet. Deal?

Nu ska jag gå och läsa en bok som inte är skriven av någon jobbig kändis. Den heter Vad jag älskade av Siri Hustvedt.

Jag har kommit igenom 90 sidor och vet fortfarande inte om jag tycker bra om boken eller inte. Den är intressant, men jag orkar liksom inte sträckläsa den. Åh, jag som älskar att sträckläsa.