BitterBloggen

Insåg just att polisförhöret inte är nu på fredag, utan nästa fredag. Men shit, hur länge ska man gå runt och tänka på det här?

Men det är bra, mamma hinner komma hem från Tunisien. Eller bra vet jag inte om det är. Hon kommer smälla av när hon hör vad mina ”jag mår bra, det är ganska varmt här också” -sms hade för info mellan raderna.

Polisförhör, plötslig jättelång semester, uppsägningstankar som verkligen är på allvar den här gången, kärleksförklaringar till kompisar (som kommer bli en galen diss), ett visst brev på bloggen, stalkers, idioter som ringer kl 10-samtal (fast även vid 19:30, 11, och alla andra tänkbara tider).

Vilket härligt liv jag har!

Det är i såna här stunder man skulle behöva råd från mamma eller pappa.

Jag visste att nåt skulle hända bara för att mamma åkte, det är jämt så här.

Det finns verkligen ingen vuxen att ringa till. Men man ska väl klara sig själv när man är 21?

Fuck, jag somnade så klart. Vaknade med världens jäkla ryck och fick inte ihop att klockan var 21:30. Har jag sovit i över ett dygn? Nej det har jag väl inte, men förmodligen skulle ingen märkt om jag gjorde det…

Måste ringa mamma innan hon åker. Hon åker ju inatt. Separationsångesten smyger sig på.

Snälla lämna mig inte.

Det är kul att prata med min mamma, som förresten bara dök upp hemma hos oss ikväll.

-Jag pratade med X (min bror) i telefon för någon dag sen och jag var jääätteirriterad…

-Vänta lite! Var du arg på X??? (säger jag överdrivet glatt)

-Nej, verkligen inte. Jag var irriterad på något annat. X kan man aaaaldrig bli arg på.

Jag lät bli att fråga om det går att bli arg på mig.

Det finns väl inget bättre sätt att börja dagen med än ett gott skratt? Dessutom är det bäst att passa på innan mamma kommer.

Oj, sa jag det där högt?

Hjälp! Min mamma kommer hem till mig imorgon. Ytterligare en kaktus har avlidit. Den måste jag städa undan, samt den där buketten jag fick för tre veckor sen som är hur död som helst. Imorgon ska jag dammsuga också.

Hon ska få titta på Jabba och se om hon kan rädda honom. Jag kan liksom inte kasta honom. Växter älskar mamma, de känner hennes växt-kärlek. Hon behöver bara titta på dem så vaknar de till liv.

Det är lite synd om mamma. Hon bodde i den här lägenheten innan vi kom hit och kastade ut henne. Det gör henne ont att se att det som en gång var så rent och fint och städat numera ser ut som Överskottsbolaget.  

Jag är på mammas jobb. När jag kom in sa hon: ”Vänta lite, jag måste läsa klart en sak” och jag förutsätter att det är nåt viktigt, och försöker hålla mig i bakgrunden. Jag sneglar på skärmen… 

Det hon sitter och läser är min blogg!

Det här är förmodligen ganska känsligt. Men jag tycker att det är rätt att mamman får vara med på Bobbys begravning. Jag ser inte det som en belöning för hennes del.

Låt henne se vad hon har gjort.

Sahlene har blivit mamma. Hon är verkligen jättevacker.

Grattis!

Nu har jag panerat pangesiusfilé (eller vad det heter, någon vit firre i alla fall). Imorgon ska jag steka potatis och göra våfflor. Har även införskaffat italiensk chokladtårta.

Till och med den nya hårfärgen kommer mamma tycka om.  (Kolla Förberedelser inför morgondagen)

Jag skulle verkligen trivas som hemmafru. Laga mat, ta hand om barn, städa lite. Nån som vill försörja mig?

Det verkar som om alla bloggar om barn och hur det är att vara mamma eller pappa.

Men mest är det mammor som bloggar. Så klart.

Sitter på mammas jobb och håller på och visar min blogg. Hon säger att jag måste skriva ett inlägg nu när vi är här för hon vill vara med och se när jag skriver. Så där ja, nu har jag skrivit ett inlägg om det. Jag försöker henne att det heter blogg och inte plog.

Vi ska gå och äta asiatisk mat nu. Jag försöker lära mig att äta sushi. Har bara gjort det en gång, men det smakade ingenting. Ville varken fortsätta eller sluta. Jag ska banne mig lära mig att äta sushi. Jag är en typiskt sushimänniska.