Den här dagen kommer vara en sån där dag jag kommer tänka på när jag framöver kommer minnas hösten 2006. Man behöver helt klart ha jacka på sig när man går ut, men jag har faktiskt sett en och annan geting. De surrar svagt och lär få totalt motorstopp snart. Rönnbären är läppstiftsröda och det blåser på ett behagligt sätt.
Jag har hunnit med att sova ut, ta en joggingtur, skriva en text som jag fått i uppdrag, långpromenad med lunch på fin restaurang. Resten av dagens schema består av ytterligare en promenad med businessplanering, en snabbvisit på ett 60-årskalas och sedan utgång på ett ställe som ska ha bra musik. Han har lovat att jag ska slippa höra The Voice-hits, det ska bara vara sköna jamz. Jag förtjänar vodka efter allt mitt hårda slit, men samtidigt så älskar jag att ha mycket att göra. Det mesta är ju roligt just nu, så jag klagar inte!
Nästa helg blir det Tallinn hela helgen. Vi blir tydligen typ 30 pers. Det kan liksom inte bli fel, eller är det just det det kan bli? Kryssningar brukar ju spåra ur på ett eller annat sätt. Imorgon ska jag gå på teater, och snart har Lisa Nilsson konsert. Mycket att se framemot helt klart.
Jag har upptäckt en ny författare som är helt ultramegafantastisk. Theodor Kallifatides. Jag läser långsamt, som om det vore poesi, vill inte att det ska ta slut. Jag har upptäckt att jag hade fler böcker med honom i bokhyllan som jag inte har läst, vilket gjorde mig lycklig. På senare tid har jag märkt att jag föredrar manliga författare. När de är bra, är de riktigt bra. Jag bjuckar på citat från Herakles:
Sömnen fann honom lycklig trots ensamheten eller tack vare den och en bessynerlig tanke tog form i hans hjärna: man mår som bäst antingen då man har allt eller då man har inget alls.
