Som ni kanske har märkt har inte metrobloggen.se/lisanorden varit särskilt aktiv pa sisitone. Istället har det blivit manga fler och frekventa poster pa www.lisanorden.se. Anledningen är att sidans administrativa sida ar lattare att jobba med. Samt sa slipper jag som tidigare papekats i kommentarerna, metrobloggens egen reklam.

Jag har nu bade www.lisanorden.se och www.lisanorden.com

Layoten ar valdigt lik men innehallet givetvis pa olika sprak for att tillfredsställa samtliga läsare.

Hoppas ni fortsatter att läsa och kommentera trots sidbytet!!!

Tyvärr är det så att metrobloggen inte funkar så bra med vårt wirelessa modem. Istället går det mycket lättare att ladda upp bilder och liknande på www.lisanorden.se . Så snälla håll utkik där istället för uppdateringar!!

Sista uppdatering här: http://www.lisanorden.se/kenyansk-backtraning/

Nu har vi flyttat upp till Iten och Lorna Kiplagats träningscentre en ytterligare 300m över havet. Rutinerna med rum och mat är liknande Kipkeino campen men här finns dessutom ett topp modernt gym och en 25m pool(!!!). Klimatet är lite kallare och löparna några fler. Häftigt att möta grupper med 50+ kenyaner på morgonpassen. Träningen rullar på och igår fick vi gjort strax under 4h träning… Konstant hungrig och ganska trött alltså.

Idag träffade jag en av de större legenderna inom löparvälden; Wilson Kipketer.

Kenyan, numera dansk och världsrekordhållare på 800m.

En mycket trevlig man som tog sig tid till småprat om Skandinavien, triathlon och löpning.

Jag fick också se Asbel Kiprop in action, han körde upp farten i två av de åtta varven men valde sedan att jogga ner istället. I efterhand fick jag höra att också Isabella Andersson hade varit på plats och sprungit, och jag antar att detta var Hässelby toppen jag skymtade i seniorfärltet. Tyvärr fick jag aldrig en chans att prata med henne men kanske jag springer på henne någonstans under kommande vecka.

Dagens terrängtävling vart alltså något alldeles speciellt.

Och jag var väldigt väldigt glad att jag stod vi sidan om som åskådare och inte med tävlingsdojorna på i startfållan. Bara tanken att försöka springa 8km max på 2100möh gör mig lätt svimfärdig. För egen del blev det istället 1,5h på sängen efter lunch följt av en timmes löpning innan eftermiddags te. Lagom löpfart ger en puls kring de 150 och jag kände mig lagom mör när jag kom tillbaka. Mina vader har haft det tungt de sista två dagarna med dubbla pass med mycket teknik och spänstövningar. Alla dessa höga knän och diverse hopp i olika riktningar har satt sina spår. Vicky har precis samma problem och vi har en 5mins stretch att göra innan vi över huvud taget kan komma upp ur sängen.

Igår var vi också bjudna till Kipkeino’s sons BBQ party och vi fick ett trevligt avbrott från lägrets rutin middag på pasta med linssås. Istället vart det musik, lyktor och grillad kyckling i trädgården. Stämningen släppte äntligen och vi kom ett steg närmare våra kenyanska lägerkamrater. Det visade sig vara mer blyghet än bristande språkkunskaper som varit hindret i kommunikationen. Det kommer faktiskt att bli lite sorgligt att lämna Kipkeino lägret för Lorna Kiplagat’s nästa vecka.

Har insett att ett av mina sista blogginlägg inte blev publicerat. Tur var kanske det då det beskrev en mindre lyckad födelsedag med sjukhusbesök och sängläge. Åkte på en rejäl dos av vad doktorn trodde var en kombinerad matförgiftning och malaria. Blev pigg ganska snabbt efter lite sprutor och rosa(!) piller men har fått ta det lugnt större delen av veckan.

Kunde hänga på första passet idag vilket var ett mycket intressant teknik pass i kohagen bredvid huset. Ni skall veta hur jobbigt det är att springa på 2100m… En lätt jogg innebär en puls kring 140. Och då skall vi inte ens tala om att voltvända i stadens 20m bassäng. Det blev mycket kippande efter luft.

Eftersom jag har ordinerad vila har jag ganska tråkigt nu. Många timmars halvslummer och läsning på sängen där timmarna tickar på ganska snabbt. Det mest produktiva jag har haft för mig var att tvätta smutskläder. Något man gör med hjälp av två större spannar i duschen. Huset är som tvättningen, basic men effektiv. Viktigaste av allt är nog friden och rutinen som omger anläggningen. Matklockan som pinglar vid samma tid 4 gånger om dagen. Avsaknaden av trafik eller yttre lockelser. Lägret ligger i princip i slutet på en grusväg mitt ute ibland åkrar och snårskog. Jag kan förstå att det är en plats där många idrottare har kunnat utvecklats till absoluta världsklass. I förmiddags satt jag och pratade med ”coach”, tränaren för de fyra kenyanerna och hans syn på löpning. Mycket inspirerande och givande. ”the secret is in the ground” var hans bästa tips. Något jag kanske kan utveckla mer här under de kommande veckorna.

Skillnaden kan inte bli större om man kommer från ett höstfruset skåne. Det är varmt, fuktigt och nonstop av liv här nere. Trots att jag bara varit iväg några dagar är huvudet redan fullt av intryck, dofter, människor och allt annat vi har stött på här nere. Det är med Vicky och Darren som jag gör den här resan. Första stoppet var mombasa med anledning av den ITU Triathlon African Cup som gick av stapeln i morse. Vi har funnits runt tävlingen, hjälpt till med marknadsföringen samt varit kring (och i!) tävlingarna under helgen. Igår vart det ett stort projekt med huvudfokus på barnen i mombasa. Ett aquathlon i en av de lokala poolenrna, distanser kring ca 200m/50m/200m så short and sweet. Vi såg en hel del långbenta kenyaner svepa runt löpbanan, om dessa slår sig på triathlon får vi nog se löpning av en liten annan nivå. De hade också en speciell klass för barn med inlärningssvårigheter vilket var helt fantastiskt att se. Stämningen var hög liksom musiken, antalet glassförsäljare och temperaturen. Axlarna blev brända och kroppens salt lager utsvettat.

Trots att vi flera gången försökt förklara att vi aldrig skulle köra tävlingen fortsatte arrangören försöka övertala oss att starta. Detta fastän varken mig själv eller Vicky hade cyklar med oss. Till slut blev vi övertalade att i alla fall starta tävlingen och genomför simmomentet. Detta visade sig vara litet av ett misstag… 15min innan start öppnade himlen sig och det var som att hälla en hink över huvudet. Tävlingsområdet blev neddränkt och en mindre flod delade växlingsområdet i två delar. 

Och allt vattnet från Mombasas old town åkte ut genom ett rör ut i floden, där vu skulle simma. Vattnet gick från korallblått till brunt och luktade som något som skulle klassas som en hälsofara. darren rynkade ögonbrynen uppe från hans lilla utkiksplats och var väldigt nära att sätta stopp för starten. Men, vi körde på och bestämde oss i stället för att ta en lång omväg kring utloppet. Vi hamnade så istället på andra sidan och fastnade i en jungel med sjögräs…innan vi rundade ankaret följt av de två kajakerna (som utgjorde nästa boj) och så småningom tillbaka mot Fort Jesus. Tack och lov…

Jobbigt var det också, men vad kan man annars förvänta sig efter 1 månad utan simträning….

Om tävlingen skulle jag kunna skiva ett helt kapitel, och det kan jag nog göra också nu när vi kommer upp i bergen. Men jag får spara det sä länge.

Ni sitter jag på flygplatsen och skall snart boarda jetlink flyget till Nairobi och sedan vidare till Eldoret. Mellan de två flighterna skall vi göra ett besök i Kipera,  ett av Kenyas största slumområden. Vi har fått möjligheten av Vincent som arbetar på ett projekt att få barn in till sport och vi kommer att vara med och få träffa hans grupp. Vincent kommer sedan att följa oss upp till Eldoret

Om det är någon hemma som har Kenyansk TV så kanske det är läge att hålla utkik i morgon bitti… Det kan hända att det blir ett litet framträdande för att promota Mombasa ITU Continental Cup på söndag. Jag kommer inte att köra själv utan endast vara vid sidan om som ambassadör.

”Dear Lisa,

We are trying to book for the breakfast show on Kenya Television Network on Thursday morning at 7am

At 10am, there will be interviews with Kiss 100 and Easy FM,

We have that in our agenda and later in the afternoon to take you back to the airport.

We are still to confirm this tomorrow morning.

As we told you, keep your ticket as it is and if the TV is finalised, we will come to the airport to pick you in the morning on your arrival. //

Have a safe journey to Kenya.”

Sitter nu på Kastrup, incheckad och klar med en kopp kaffe. Ser framemot att starta upp ”mission 2010″… låt äventyret börja!

Glöm inte Lilla Sportspegeln ikväll!! Barnkanalen klockan 18:45.

…lite sur är jag för på hemsidan står det att de ska träffa Ida Norén… Hallå, lite kolla får de väl ändå ha!!

De ringde förresten för en stund sedan, Lassi Karonen hade blivit sjuk så de undrade om jag ville komma upp och göra max tester i eftermiddag istället. Om det inte varit så att dagen varit lite fullpackad av träning, vaccinationer och packande hade det varit ett frestande erbjudande… Maxtester är ju alltid trevligt

http://svt.se/2.107397/lilla_sportspegeln lid=Lilla_Sportspegeln&from=menu

Nu skall denna återgå att ringa försäkringsbolag och packa två väskor, en för australien och en för kenya. Har ett 22timmar långt väskbyte mellan de två resorna. Tur att man har tränat mycket växlingar!! 

Hade en ganska intensiv men för mig lite spännande och annorlunda dag. I skolan… Kanske inte så exotiskt för många, men för mig var det några år sedan jag satte min fot i en högstadie aula. Eller ännu längre sedan…ett klassrum för dem under 150cm…

Jag besökte Gudmuntorps skola på morgonen där de hade en hälsodags och jag var inbjuden att prata triathlon. Efter två omgångar bar det av söderut till Dalsundskolan i Åkarp. 2x tre stycken 8:e och 9:e klasser och ett lite mer avancerat föredrag med mer träningsdetaljer och komplicerade aspekter av sporten.

Jag han med en kaffe och macka hemma innan jag skjutsade hushållet till gymmet för att sedan göra ett  återbesök i Gudmuntorp, denna gång för föräldrarna.

Så det blev mycket triathlon prat och jag hoppas att det har väckt kanske någons intresse för sporten. Om inte annat så är delar av södra sverige lite mer utbildade på ämnet 

Idag väntar lite bakläxa gällande träningen…

Nominerad till ”årets kvinnliga idrottare” på Svenska Idrottsgalan!

Detta tillsammans med Emma Johansson, Sara Sjöström och Helena Jonsson. Idrottsgalan går av stapeln i Globen den 18:e Januari.

Tänker att man kanske skulle göra en snabbvisit från australien. Fin klänning, höga klackar och middag… mm kanske. Skall börja jobba på darren…