Denna vackra bukett väntade när jag kom hem i fredags…

Sorry alla ni som läser mina inlägg. Jag förstår att en del har blivit oroliga och undrat. Jag har inte skrivit på en vecka för jag har varit upptagen, bortrest. Jag hade skaffat mobilt bredbandmed kontantkort för att jag skulle kunna ta med mig datorn, men min skitdator (ursäkta språket!) funkade inte med det så jag lämnade den hemma. Det var nog i och för sig lika bra, det har varit skönt att vara utan ett tag. Det behöver man ibland.

Mycket har alltså hänt sen sist. Allt kommer jag inte skriva om idag, för det orkar jag inte med, men jag kan i alla fall berätta var jag varit. Först åkte jag på fredagen till Isaberg utanför Hestra i Småland. Där träffade jag ett gäng trevliga tjejer för en helg som BRO anordnat för yngre kvinnor med bröstcancer. Där var jag till söndagen då jag fortsatte med tåget till Höör för fem dagar på Lydiagården. Ytterligare kvinnor med bröstcancer, men både yngre och äldre, alla lika trevliga dock! Detta berättar jag mer om senare.

Hur har jag då mått? Tja, inte så jättebra direkt. I början av Xelodaperioden kände jag inte så mycket (onsdag-fredag) förutom diarré (som lika gärna kunde bero på antibiotika och smärtstillande)men sen framåt lördag/söndag började jag må illa också och bli mer trött, tappade aptiten. När jag kom till Lydiagården tog jag upp det med läkaren så jag fick tabletter mot illamåendet och det blev i alla fall bättre. Ganska trött har jag nog varit hela veckan men trots allt kunde jag faktiskt vara med på alla aktiviteter och det tyckte jag var viktigast inte att jag ska kunna vara uppe sent på kvällen… Nu är jag som ni ser lite piggare! Så här sent har jag inte varit uppe på länge! Men nu är det nog dags…

…och idag började jag min nya cytostatikabehandling. I morse tog jag femton tabletter! Fyra Xeloda (cellgift), fem Tyverb/Lapatinib (antikropp), antibiotika, Panodil, Diklofenak, Omeprazol (mot magkatarr som jag får av de andra tabletterna) snart ska jag ta några till och i kväll blir det ytterligare åtta! Några ska tas före maten, några i samband med maten och några efter, hur ska man hålla reda på allt?! Dessutom ska jag smörja, smörja och smörja fötter och händer flera gånger om dagen för att motverka hand- och fotsyndrom som man kan få av Xelodan, händerna är väl inget problem men hur ska man komma åt att smörja fötterna under dagen om man är nån annan stans än hemma? 

Jag har varit och hälsat på en stund på jobbet. Det är alltid skönt att ha lite kontakt när man ska vara borta ett tag. Stackars vikarier som ska försöka ha mina lektioner! Ja, ja, har lämnat lite instruktioner så får de göra sitt bästa…

Har också inhandlat ett par nya Gore-Tex-skor så jag kan promenera i höstvädret här hemma och nästa vecka när jag ska till Lydiagården. De gamla är så välanvända att det är hål i dem så det var väl dags…

Nu är jag rätt slut så resten av dagen blir det soffläge.

Nu är jag hemma igen, kom hem igår eftermiddag med en hel påse full av mediciner. Som tur är ska de flesta tas tre gånger om dagen alltså kan jag ta dem samtidigt, men vissa bör tas i samband med måltid och vissa före måltid. Vad är det för skillnad?

Är lite piggare än förra veckan så jag försöker plocka lite i röran här hemma. Har varit iväg och tagit prover på morgonen, ska jag få mina cellgifter i eftermiddag? Ska också gå på min kvällskurs i kväll. Men jag MÅSTE verkligen vila, ligga på soffan emellanåt… Så det gör jag nu.

Igår skulle jag ju få mina nya cellgifter och träffa läkaren för att få veta hur röntgen såg ut. Hade fixat med skjuts eftersom jag mådde rätt dåligt. På förmiddagen ringde en sköterska för att kolla om någon sagt åt mig att ta prover innan. Så jag var ju tvungen att säga som det var att jag hade feber och ont i kroppen, då blev hon tveksam till att jag skulle komma överhuvudtaget. Men det sa jag att jag ville ändå. Främst för att få veta om de kunde göra nåt åt mina symtom.

Det var tur det, för det visade sig att det var lunginflammation och nu är jag inlagd på onkologens vårdavdelning. Skönt! Jag mår mycket bättre redan, får både antibiotika och smärtlindring och dessutom färdiglagad mat på regelbundna tider! Så skönt! Jag har en skön säng och datorn, böcker att läsa, egen TV/DVD, korsord, Mp3. Det jag saknar är väl katterna…

Vad röntgen visade? Jo, det var väl som vi trodde (i och med att jag får ny cyto och värken… kan ju bero på det) att det blivit värre. Jag tror läkarna är förvånade över att jag inte har mer ont, eller mår sämre. Jag sätter mitt hopp till nästa cyto, det förra funkade ju tydligen inte alls.

Mamma blev orolig förstås igår när jag sa att jag fått feber igen. ”Du måste ringa till onkologen” sa hon förstås. Och det kanske jag borde ha gjort men jag va ju där förra veckan och läkaren verkade inte så oroad då. Så tänkte jag igår sen vaknade jag hur många gånger som helst i natt feberyrig och ont i kroppen och då tänkte jag: i morgon ringer jag, så här kan jag inte fortsätta, satte klockan på väckning så jag skulle hinna på telefontiden. Vid ca 4.30 vaknar jag igen och känner att nu har jag ingen feber längre… vad konstigt det känns! Sover sen som en stock till sjutiden, vaknar inte ens av att sambon går upp (det gör jag alltid annars). Tar tempen och mycket riktigt ingen feber! Har dock fortfarande ont i kroppen, svårt att göra vissa rörelser. Så jag ropar inte hej! Idag har jag tagit det riktigt lugnt och jag kommer inte gå ut, trots det finfina vädret! 

Igår kväll när jag kom hem från min fotokurs började jag känna mig febrig igen. Och mycket riktigt: 38,5 så nu blir det sängläge igen och proppa mig full med panodil.  

Idag tar jag ingen kortisontablett, för första gången sedan 12 juni. Jag minns den dagen…jag visste inte då om jag senare på kvällen skulle få åka på min två veckors semester till Mallorca och var så orolig. Då fick jag börja med kortison OCH resa, det var en bra deal då. Men nu vill jag sluta! Har varit lite orolig för värken i skuldran, att det ska bli värre nu när jag slutar helt med kortisonet. Men dels så kollade jag med läkaren, han höll med om min teori och föreslog sjukgymnastik i stället. Dels så har det blivit så mycket  bättre redan nu, känns bara vid vissa rörelser och inte alls lika mycket. Andra biverkningar när man slutar med kortison har jag förstått är t.ex. trötthet och det känns bra om vi kan ta det nu innan jag börjar med ny cyto så jag vet vad som är vad för biverkning…

37,0 visade termometern i morse. Nu räknar jag mig absolut som frisk från denna konstiga influensa/förkylning

det går neråt och framåt… Har inte gjort många knop idag, en tipspromenad och sen mest TV och fika… I morgon: LOV! Vad ska jag hitta på då?!

var min status på febertermometern i morse… Jämfört med de 38,9 jag hade förra lördagen är det ju jättebra, men kan jag räkna mig som frisk? Tur att jag har höstlov hela nästa vecka så jag slipper fundera på om jag orkar gå till jobbet eller inte. Det värsta är att jag ju tänkt göra så mycket…