Glad midsommar

Continue reading

Retreat, qigong, meditation och tystnad på Tjärö

RETREAT, QIGONG, MEDITATION & TYSTNAD

En reträtt i daoistisk anda, 25-30 juli på Tjärnö i Bohuslän
Stillhet är temat för denna reträtt och metoderna är meditation, främst daoistisk och qigong.

Tystnad. Vi tillbringar veckan i tystnad för att behålla stillheten och få en djupare förståelse av hur övningarna påverkar oss.

Qigong är stillhet i rörelser, som ger flöde, som är förutsättning för hälsa. Vi kommer öva Emei Qigong och ev Wudang Qigong, övningarna är upplagda så att vana utövare kan fördjupa sig ytterligare och nya utövare kan få en bra grund i qigong.

Tystnaden fördjupar stillheten, rörelserna stödjer meditationen och meditationen underlättar för rörelserna osv

Reträtten ger återhämtning och stärker psykiskt såväl som fysiskt.

Kosten är vegetarisk

Platsen är fina Gullnäsgården på Tjärnö. Vi kommer få tillfälle för helande salta bad från gårdens egen brygga eller på någon av öns stränder eller klippor dit man kan cykla.

Läs mer på www.gullnasgarden.org

Kursen kostar 3000 kr. Mat och logi i delat rum 3550, i enkelrum 4100 kr.

Betala in för mat och logi senast den 22 juni, och kursavgiften senast 18 juli till odlalivets plusgiro: 116 38 10-3.

www.odlalivet.se

När du tar leken på för stort allvar

Minns ni när ni lekte som barn? Röda och vita rosen? Burken? Kull? Kurra gömma? Gömma nyckel?

Ibland hör man människor säga att det är viktigt att leka även som vuxen. Och det kanske det är? Men när människor tar leken på för stort allvar och leken övergår till någon slags vuxenmobbning, är det inte roligt längre.

Visst har jag också varit med och arrangerat ett och annat ”practical  joke” ibland som att klistra orange lappar med bokstäverna HJÄLP under skorna på en brudgum, luftat cykeldäck, som barn slängt ettöres smällare in genom ett tvättstugefönster eller sätta plastfolie över toaletten. Men att år in och år ut utsätta människor för sånt är sjukt och borde vara straffbart.

Oftast vet man inte vem som står bakom ”lustigheten” eftersom arrangören föredrar att vara anonym. Det säger ju en hel del om dem och vilka de är; fega, osäkra (oftast män, men även en del kvinnor) och med låg självkänsla. MOD måste ju ändå vara att göra gott i en ond värld.

Om man som jag i många års tid blivit utsatt för att folk lägger uppiggande medel i mat och dryck så att sömn blir otänkbart, ändrar min cykelsadel, gömmer prov som jag rättat, gömmer laddare till mobilen, pajar min dammsugare femtioelva gånger plus en mängd arrangerade elevproblem som är så fåniga och uppenbart arrangerade att man nästan dör är man ganska less och undrar hur det står till med mänskligheten egentligen? Vem har något nöje av att jag inte kan sova och är sömnig dagen efter? Inte mina elever i alla fall. De får en trött lärare. Och när cykelsadeln ändrades var det ju jag som fick cykla på en sne sadel. För att inte tala om dammsugaren som pajade hur många gånger som helst. Varför gör någon så här? Vad försiggår egentligen i människors sjuka hjärnor? Tänk om alla la ner lika mycket energi på att förbättra världen istället?

Ofta håller människor som sabbar för andra ihop som i en klubb för inbördes beundran. De hyllar varandra i sina korkade dåd och beundrar varandra. Jag känner bara förakt.

Tillhör du dem som tror att du är rolig när du pyser luften ur någons cykeldäck utan att hen ser dig eller att du ska bli upphöjd på något sätt när du preparerar någons drink så att personen inte kan sova på flera dygn? Jag kan då upplysa dig om att du är en liten skit som inte alls fattat vad livet går ut på. Gå och släng dig i väggen om du ens klarar av det.

Och du som tyst ser på kan dra något gammalt över dig och sitta så resten av livet och skämmas.




 

Var är tjejerna?

Vem kunde tro att jag skulle bli fotbollssupporter? Jag som mest gillar individuella idrotter och inte alls varit något fan av lagsport. Men vem kan tacka nej när kära Bosse bjuder med mig på Bajenmatcher? Inte jag i alla fall. Bajen har ju alltid varit mitt lag, uppväxt söder om stan som jag är. Än har laget inte vunnit när jag har varit med, men det kommer. Förutom själva fotbollsmatchen, som är världens bästa mindfullnessövning (här och nu gäller varje sekund) fascineras jag av vilken mansdominerad värld fotbollsmatcher är. Alla spelare och tränare är såklart män och alla funktionärer runt omkring. Och det är ganska många. Finns det inga kvinnor som jobbar i fotbollens värld? Var är alla tjejer som spelade fotboll som barn? Varför engageras inte de när det är match? Är det ens möjligt att tänka tanken att en tjej kan vara fotbollsdomare, tränare, massör, linjekvinna eller funktionär? Att det nästan bara är män i publiken är också intressant, särskilt om man är singelkvinna som jag.

Läs den!

imageEn mycket bra bok!

Om män som vill få kvinnor att böla (fast det gör vi inte)

”Jag lovar dig att det bara är män som varit involverade i den där filmen. Misogyn smörja! Men sån är världen! Och männen! Det enda de vill är att få starka kvinnor att böla, bara så kan de få evigt liv. Eller en känsla av det, i alla fall. [……] ”En perfekt avbild av verkligheten, så som den är. Den här världen skapades för män, inte för oss.”

Ur boken ”Allt det där jag sa till dig var sant ”av Amanda Svensson

 

 

Halt an und denk nach

”Halt an und denk  nach”, sa Hannah Arendt i filmen om hennes liv. Det bör man göra, ofta, tänker jag. Men sen säger Eichmann  och flera andra nazister att människan har en officiell själ och en privat själ och som lärare känner jag igen det. Man kan tycka något privat, men som officiell person gör man det man är ålagd. Med det försvarar jag absolut inte nazisterna utan jag tänker att vi alla måste tänka efter när vi ska ta ett beslut. Kan man göra detta på ett annat sätt?

Jag skulle så gärna vilja diskutera filmen om Hannah Arendt med någon. Helst med mina morföräldrar som var födda 1900 och 1904. Som unga bodde de i Berlin och umgicks  med intellektuella. Kanske kände de till och med Hannah Arendt.

I filmen om Hannah Arendt på SVT ( Se den om du inte sett den. Den finns på SVT-play.) berättas också om att hon aldrig kritiserade Heidigger som stödde nazismen. När jag ser det tänker jag: ” Ni fattar ju ingenting.” Heidigger var hennes första kärlek. Han var hennes lärare och hon var hans elev. Det är svårt att kritisera någon som man har älskat och någon som betytt så mycket. Det vet nog de flesta. Om inte? ” Halt und denk nach.”

Vi har något gemensamt prinsparet och jag.

För snart 29 år sedan blev jag mamma för första gången. När sonen bars in till mig på rummet bar han en liten prinskrona av papp på huvudet. Min förstfödde var född samma dag som prins Carl -Philip.

Namnet på min lille prins blev Alexander. ”Ja, ja man vänjer sig nog,” var mormors kommentar. Hon hade flytt undan ryssarna, hamnat i DDR efter kriget och upplevt rysk ockupation på nära håll. Namnet Alexander förknippade hon med ryssar. Det första barnbarnet blev dock ganska snart hennes favorit och Oma och Opa stod absolut överst på listan för Alexander.

Numera är han en proffsfotograf som har fotograferat de tre senaste kungliga bröllopen.  Man kan ju undra om han gjorde så stort intryck på prins Carl-Philip och prinsessan Sofia när han fotograferade dem så att de döpte sin förstfödde efter honom?

Han och hon

Han sa: ”Fel, fel, fel.”

Hon sa: ”Rätt, rätt rätt.”

Han sa:”Du fattar inte.”

Hon sa ingenting, men visste precis vad hon skulle göra när hon blev fri.

 

Susanne Gunnarsson i tidningen Nära

Läs intervjun med OS-medaljören Susanne Gunnarsson i tidningen Nära, nr 4 2016. Text: Monika Thormann Bild: Alexander Donka

image