Måndag igen och med en skön tillbakablick på helgen kan jag konstatera följande:
FAN VAD MAN SAKNAR SINA BARN NÄR MAN ÄR BORTA!! Vi hann inte mer än komma till hotellet i fredagskväll förräns man var lite saknig… är vi borta från dem för sällan eller är det bara för att de så tryggt bor i våra hjärtan?
Helgen i text….
Efter att ha gått från jobbet lite tidigare så kom Masse och hämtade oss m sin Königgsägg. Hmm nästan iaf.. vissa likheter såsom 4 däck och ratt fanns.. 
Trippen kunde börja, matstopp i Norrköping m lite mackedånken, aldrig fel. Snabb incheckning på hotellgloben, där vi fick uppgradera så vi fick bastu på rummet, eller mnja, iaf i anslutning till badrummet. Perfekt för två pers! Startade bastun å sen snabbt ner till bilen igen för att Masse skulle kunna lämna oss på Söder vid bästa Sushihaket, Akki Sushi. En skön promenad tillbaka till hotellet och sen avnjöt vi denna fantastiska mat följt av lite skumpa och jordgubbar och bastubad! Efter en lång dag och en sen kväll så somnade vi som klubbade sälar! Efter lördagens hotellfrukost (fan va mkt folk) så åkte vi till Naturhistoriska museét och Cosmonova, en liten färd i Grand Canyon fick oss att bli smått illamående så efter en snabb överblick på naturhistoriska så åkte vi tillbaka till hotellet… Ett bad i relaxen var tvunget innan bastun tog emot sina gäster , efter att ha gjort oss i ordning med ett par stadiga i varje ben så käkade vi middag på hotellet, t-bana till Stadion med biljettet i högsta hugg. Åsa fick till vakterna lämna ifrån sig en oöppnad flaska med Loka, själv smusslade jag in en plunta med tysklandsjäger… Ha ha snacka om oflyt vs flyt..
Väl inne på Stadion så fick vi ”avnjuta” kanske världens i särklass sämsta (för)band. White Lies, det var ta mig fan ingen vit lögn att säga att de var askassa, tråkiga och livrädda för att stå på scen! Snarare dagens största sanning!
Efter en alltför lång väntan så exploderar scenen i musikorgasmer, show och underhållning! En kväll av klass hade börjat! Jag kan inte med ord beskriva hur jäkla grymma Coldplay är på scen, har aldrig varit jätteimpad av dem, men shit, de kan ta mig fan leverera när de bestiger scenen! Dock använder de sig av fjollig, rentav lite gayig rekvisita såsom jättelika gula konfettifyllda ballonger som kom från ingenstans, sprutande konfetti i form av pappersfjärilar följt av hejjarramsor hämtat från senaste fotbollsmatchen. Men Coldplay- det GÖR inget, utan detta så hade inte konserten varit er, ni hade inte ägt scenen som ni gjorde! De är inte på ngt vis diviga, utan spelar som om de spelar sin sista konsert, varje gång kan det tyckas. River av låt efter låt med inlevelse och kärlek till sin musik som få andra kan göra på ett så glädjefyllt sätt. Grymt bra! 2 av 3 recensenter kan inte ha fel- Thomas Anderberg, var du ens där???!!
Efter konserten så hjälpte vi till att fylla t-banan så gott vi kunde, resultatet blev sjukt bra.
Dagen efter, hemresedagen innebar start med hotellfrukost och sen träff på stan med vännen och forna kollegan Jane. Hoppas vi ses snart igen! Bilfärd hemåt och äntligen fick vi träffa våra små skitungar igen…
Tack underbara älskade Åsa för en mysig helg i kärlekens tecken!
….och i bilder…
Fantastisk sushi…
Underbara kärlek…
Billig men god skumpa
Bloggförfattaren testar på att vara med i the A-Team för en kort stund..
Tom scen som väntar på…
..en puss??
…näe, men ett uselt White Lies… sämsta 45 minuter i musikhistorien
Så small det till och Coldplay intog scenen och Stockholm Stadion
Chris Martin ser ljuset i tunneln
Vi var inte de enda som fotade under kvällen…
När C Martin inte spinner loss på sin gitarr eller leker duracell-kanin, så är han grymt bra bakom sitt piano..
Han passade även på att ösa bland sina pappersfjärilar!
Coldplay tackar för sig…
…och fortsätter med kvällens bästa och nästsista låt- The Scientist
Och Jane då? Ja hon var som vanligt glad, mest för att Mark Levengood satt bak till vänster, han verkade öm i en viss kroppsdel när han gick?









.jpg)
.jpg)
.jpg)