Då tror jag att jag börja blogga igen! Va ett tag sen, mycket har hänt sedan jag skrev sist! min (vår) son Leon har blivit stora killen, 3,5 månad. Helt fantastiskt att vara pappa, mycket  härligare och roligare än vad jag någonsin hade kunnat ana!! Att se alla framsteg Leon gör för varje dag, gör en helt lycklig. Man kan inte bli annat än glad när man får se alla dessa leénden, skratten och de nyfikna ögonen på den stora världen..  Annars så börjar min semester idag faktiskt, riktigt härligt! 5(fem) veckor vication!!! Så Jävla gött!!! och bytt bil har vi gjort också, det blev lite otippat en Nissan Primera kombi, riktigt skön bil måste jag säga, även om jag trodde att jag för alltid skulle vara volvo trogen!

Träningen har jag också hunnit med, även att det inte blir lika många pass som tidigare, skurit ner från 5 till 3 pass! Men det räcker gott och väl!

Ha det göttttt! Så hörs vi!

Nu har jag tid att sätta mig lite och berätta och visa lite bilder på världens sötaste och finaste lilla Bebis-Vår Leon..

Det var ju tisdags allt började, kl 13:15. Jag hade precis börjat jobba efter lunch, då jag fick ett meddelande på telefonen: RING MIG NU!! PUSS. Då hade jag pratat med Sofie en kvart tidigare och frågat: känner du inte nån värk?? Har vattnet gått?? Då vi va inne på 4:e övertidsdagen, så kände jag att nu får vårt barn verkligen komma ut, orkar inte vänta en minut till, ungefär! 40 veckorna som gick framtills övertiden gick jävligt fort! Men övertidesdagarna var en riktigt lång väntan..

Men hur som helst så ringde jag upp Sofie och då berättade hon att hon hade precis badat och att det hade gurglat till i magen. Hon tänkte väl att det var lille Leon som rörde sig där inne, men när hon reser sig upp och börjar traska mot köket,så känner hon att det rinner längs benen..

Jag blev direkt hemskickad av chefen, och väl hemma står Sofie i badkaret  och det rinner fortfarande.  Precis innan så hade Sofie pratat med förlossningen och vi fick en tid kl 19:00, så till vida att inte värkarna satte igång på allvar, då fick vi givetvis åka in tidigare.

Men Sofie kände ingenting, så då tänkte vi att att det kanske va en mega flytning, men efter lite prat med mamma , så sa att när jag och min bror kom, så gick vattnet och värkarna kom ungefär 3 timmar senare.

Och mycket riktigt 3 timmar ungefär, vid kl 16:00, då kom de första värkarna.

KL 17:50 ungefär så var värkarna väldigt starka och regelbundna, med ungefär 5 minuters mellanrum och då var det dags att åka till förlossningen.

Kommer dit vid kl 18:30 ungefär och då hade  Sofie väldans ont och när vi kommer in så börjar de med att ta lite prover och sätta på mätare på sofies mage, dels för att mäta Leons hjärtslag och för att se hur ofta värkarna kom.

Ungefär vid Kl 20:00, så Sofie riktigt ont, mest i ryggen och får då rispåsar, men de hjälper knappt, så det blir Massage och in-ut andning.

Kl 21:00 ca, så har hon ännu ondare och får då Tens apparat på mage och rygg, (elektriska stötar), hjälper sisådär, när hon står där på ett gå bord.

Men det är inte dags att föda än, då hon inte är tillräckligt öppen..

Vid kl 21:30, så är värken brutal och då är det dags att lägga sig och få lustgas. Och den där lustgasen användes flitigt. Nånstans där runt 22-tiden så har hon så ont i ryggen att hon inte ens tittar längre, utan hon ligger på sidan och andas-in ut med lutgasen i princip hela tiden, och hon får även flitigt med massage. Hon får även fram riktigt konstiga ljud, iallfall ljud jag inte hört tidigare..

Vid 22:20 tiden, så är smärtan riktigt hemsk och brutal, att man kommer överns om att få den ”kända epidralbedövningen i ryggen, även kallad: den stora sprutan..

Men läkaren tar lång tid på sig, då han håller på med kejsarsnitt och då det bara fanns en narkosläkare tillgänglig, så var det bara att vänta..

Kl 23:15, så kommer äntligen läkaren och Sofie får sin bedövning i ryggen och allt ser riktigt bra ut med bebisens hjärtslag och sofie har öppnat sig mycket, bara lite grann kvar.

Nu är det nära, tänker jag, helt uppjagad, förväntasfull och riktigt, riktigt lycklig.

Sofie har öppnat sina ögon och känner att hon är i himmelriket, ingen smärta alls.

Läkaren bedömmer att det är dags att krysta om ungefär 2 timmar, för då släpper bedövningen.

jag bedömmer vid det tillfället att jag är kaffe sugen och vetskapen att Sofie är lugn och Leon mår bra, så går jag in i dagrummet med Lyriska ögon och sätter mig och pratar en snabbis med en annan nybliven pappa.

Efter några minuter går jag tillbaka till rummet, med ett stort leende på mina läppar. Men synen när jag kommer in är inte riktigt lika rolig..

3 barnmorskor, 2 läkare och en Sofie som ligger där och skakar.(Skakningen är dock inte onormal, när man får epidralen)

Hur som helst så har Leons Hjärtslag sjunkit markant, från 130 och ner till 68..

Det tar bara en minut från att jag kommer in efter kaffet, tills läkarna bedömer att det måste göras-ETT KEJSARSNITT OCH det är akut.

Sofie läggs på en ny britts och dem springer med henne till hissen, medans jag är kvar med en annan barnmorska som ger mig ”kirurg kläder” och vi åker ner till operationen. Jag är inte med under operationen utan jag väntar i rummer bredvid tillsammans med ett gäng barnläkare och barnmorskor, som är redo om inte Leon mår bra. Herregud vad jag grät där under väntan , kände mig riktigt maktlös och orolig över vad som skulle hända härnäst.

Efter 3 minuter ungefär, så är Leon ute och kommer ut till Barnläkarna/undersköterskorna och till pappa och han skriker och mår jätte bra och pappas tårar rinner fortfarande,men nu av lycka..

Det vi fick höra då när hjärtljuden var nere på 68, var att det brukar vara normalt att det sjunker när man fått Eda(epidralen), men efter 5 minuter så ska det börja slå snabbare, speciellt om man retar honom lite, vilket dem gjorde, men hjärtljuden var fortfarande låga efter 10 minuter , så det var aldrig något snack, det blev kejsarsnitt och det gick snabbt.

Antagligen så började hjärtat redan att slå fortare/normalare redan under hissfärden.

Men bra mådde han som sagt, så jag fick honom i min famn nästan direkt. Efter det så gick jag och Leon och barnmorskan Åsa tillbaka till vårt rum och vägde och mätte och myste tillsammans- Far och son, medans mamma var på uppvaket och vaknade upp efter nedsövningen.

Efter det så åkte vi till special BB, där vi fick lite mer hjälp än på vanligt BB och lite mer koll på oss, då sofie varit med om Kejsarsnitt och Såklart även på vår underbara Son. Men för att förtydliga så har Leon mått bra från allra första stund, och han är världens finaste sötaste underbaraste lilla Bebis.

Nej, nu hinner jag inte skriva så mycket mer, jag har en son att ta hand om..

Skriver lite mer senare.. Tja

Natten till idag, kl 23:54 föddes då vår underbara son:Leon Fredrik Bolander. Helt fantastikt och Ofattbart. Man förstår inte att det är min och Sofies son som ligger där, känns som en dröm..

Leon vägde när han föddes 3720 g och 51cm lång.

Kommer att lägga ut mer bilder såklart och berätta lite mer om förlossningen senare sen.

Tja

Sitter här och lyssnar lite på musik, samtidigt som jag checkar lite på bodybuilder filmer på youtube. Ska strax röra lite påmig till affären och ikväll väntar veckans sista pass-AXLAR.

Ska bli nice, för mycket axlar kan det aldrig bli.

Många brukar fråga mig- vilken som är min favorit muskelgrupp och då blir mitt svar: ALLA.

För jag känner verkligen inte att någon musklegrupp är roligare att köra än någon annan och inte tråkigare heller.

För några år sedan, var det anoorlunda. Då var axlar min favorit, medans bröst sög. Såg aldrig fram emot det.

Så en tanke som slog mig då, var att jag ville göra bröst till min favorit också, precis som axlarna var då. Började köra dem 2 ggr i veckan, pushade mig extra hårt innan passet osv och simsalabim så blev bröstet en favorit också, när det var avklarat så var det likadant med benen osv. Och idag är alla mina muskelgrupper en enda stor favoit!!

Halleluja

Peace

Har inte riktigt orkat blogga! Men nu har jag tänkt att börja igen. Jaha, vad har hänt dess? Jobbat, jobbat, jobbat, tränat lite grann, trott jag skulle bli pappa, inväntat att det ska bli dags och nu sitter jag här och vänat på att dra iväg och träna. Ja, som ni läste så har det inte blivit riktigt dags än, även att det är beräknad födelse idag..

Men, men, bebisen tittar ut när h*n känner sig redo.

Vi trodde för att göra en historia kort att det börjat sippra vatten igår, det såg exakt så ut, men enligt dem så var det inte. Men pappa fick iallafall se sin älskling på ultraljud igår, så det var värt att åka upp till BB iallafall. Nej, nu ska jag dricka kaffe och LAAADDDA!

Hörs

.. vilket innebar en skön och avslappnade dag.

Dagen började med sov morgon till kl halv11(riktigt skönt), sen blev det lite slappis till halv 2 ungefär, tills vi skulle göra Tornby osäkert. Behövde handla lite på ikea och givetvis köpa lite på baby proffsen och Brio, även att vi egentligen inte skulle behövt.. Men det är ju så roligt.

Sen kände jag att det behövdes lite träning också och idag tränades det Bröst/Rygg.

Bänkpress: 2 set/120 kg.

Hantelpress i Snedbänk: 2 set/50 kg

Latsdrag: 2 Set/100 kg

Rodd i Hammerstrengt Maskin: 2 set/150kg(75kg/sida)

Skönt pass såhär på lördagskvällen innan det vankades god mat och melodifestivalen.

Nej, nu ska jag fixa en protte innan det är dags för lite ultimate fighting, tror det börjar vid 00.00-tiden.

See you

till FETFREDAGEN. Har försökt att få tag på dem där j*vla semlorna ända sedan i tisdags, utan framgång.

Men i dag var det no mercy, jag var tidigt ute, laddat med en protein drink, druckit vatten hela dagen, kammat håret extra fint,så laddningen var total när jag skulle få tag på semlorna. Om jag så skulle behöva åka land och rike runt, så skulle det smältas grädde i min mun runt 21-tiden ikväll.Och i dag hade semlorna minsann ingen möjlighet att lägga benen på ryggen och springa till någon annan.Semlorna hade nog inte räknat med att jag skulle vara så tidigt ute idag, såvad händer: Jo, jag ser dem ligga i och glassa i kylen på första anhalten jag besöker och innan de ens hunnit blinka, så ligger dem i min korg. Yeeeeees, i did it. Känns underbart.

Annars så har det tränats också, blev armar igår:

2 set: Hantelcurl

2 set: stångcurl i cable

2 set:pushdown

2 set: rep över huvet i cable

Riktigt bra och tungt pass, med nice contact.

Freaky och riktigt mycket träningsvärk idag i meine small arms, vill jag lova.

Nej, nu måste jag gå och kolla till semlorna, så dem inte rymmer. Chiao 

Var bland de sämsta jag sett framtill slutet av tredje, då det hettades till och spelet började fungera, gubbarna visa iallafall lite hjärta och vi VANN! Men Södertälje ska egentligen vara ett lag som vi ska spöa riktigt, riktigt super lätt, men gubbara äro i brygga.

Men hur som helst, 3 poäng är alltid 3 poäng, hur dålig match det än var.

Nej, nu är det att se semester svenskar och och inse att det är fortfarande ganska kallt i Sweden. Hörs

Nyss hemkommen från jobbet och nu är det lite halvstressande: Göra mat, äta maten , duscha, knyta mina skosnören inom loppet av 40 min: för idag är det hockey time! Tror ni jag hinner?

klart jag gör,sofie brukar alltid säga att jag är FÖR snabb., så det ska nog gå vägen;)

Hej svejs!

Nu är förkylningen puts väck och jag måste säga: FY FAN VAD GÖÖÖÖÖÖÖTT!

Hatar verkligen att ha ont i halsen, fast det är klart: finns det nån som gillar det!?

Så nu är det dags att träna igen och i källllen bliré axlar. Ska bli nice att få mina stora meloner till axlar, till feta medicinbollar.

Helgen blev trots min förkylning, riktigt bra.

Umgicks med några vänner i lördags och i söndags blev det b la storhandling, pingis och en skräckis film.

Pingis? tänker ni säkert?? Javisst vetttu! Pingis hade jag framtill några veckor sen inte spelat sen jag var typ 12, men så var jag på ett litet källargym här i Johannelund och då såg jag det: ETT PINGIS Bord.

Så de 5 senaste söndagarna har det blivit en timmes pingis och jävlar vad jobbigt det är..

Speciellt när man möter bra motstånd! Och riktigt, riktigt kul. Känns som att man är 12 igen och man är på fritidsgården, med den skillnaden att jag har skägg nu. Haha

Idag är det också 18 dagar kvar till beräknad födelse av mitt barn och tiden skulle inte kunna gå långsammare känns det som just nu. Även om jag tycker att tiden gått fort, så känner jag att: snälla bebis: KOM INATT:

Kommer du inatt bebis, så blir pappa såhär glad:

Nej, nu är det dags att äta innan träning: Höres