är det att flytta med gravidmage och en unge i vildaste treårstrotset samt en liten minitonåring i 6-årskris och trots….
ååhh vad jag längtar efter att dagis ska börja!!!
Här kan jag inte ens packa upp en tesked utan att storbråk uppstår…
Jag är såååååååååååå trött!!!
ursäkta gnället, men jag lever ju iallafall…..
Säger som Sill-Britt, och jag har fått höra det många gånger också: gilla läget. Men, det är inte alltid så kul att inse att det bara är att gilla läget, ibland vill man inte ens gå upp ur sängen :/
Hohoo..
Gnäll du, det behöver vi alla emellanåt.
Skönt att se ett livstecken i från dig och att det efter omständigheterna är bra.
Dagis borde vara i gång snart, eller?
*kramelikram* En liten update..så man vet att du är ok?
Har inte läst alla inlägg erkänner jag men undrar hur långt du e gången? Själv är de v 25-26 och jag börjar bli sjukt tung redan -skulle smälla av om jag skulle flytta nu-stor eloge!
Mm, vissa perioder i livet känner man verkligen ”att man lever”. Bit ihop!
