För en vecka sedan var jag på en körworkshop. P.g.a. att jag är ljudöverkänslig var jag osäker på om jag skulle klara av det, men jag ville inte missa tillfället att få sjunga den här musiken av och med en mycket speciell artist. Kan inte avslöja vem än eftersom detta är en del av ett kommande överraskningsmoment. Men det var helt underbart att sjunga i kör igen! Min höst är ännu oviss på många sätt, men nu hoppas jag hitta en pop / folk / soulkör i Stockholm att få sjunga med i höst om tiden tillåter. Jag kan även tänka mig vara bakgrundskör åt en etablerad (kanske nyligen etablerad) artist. Många har ju börjat karriären just så. Men var lugna – jag ger aldrig upp min soloartistkarriärdröm!

---

A week ago I attended a choir workshop. Since I’m sound sensitive, I was unsure whether or not I’d be able to handle it, but I didn’t want to miss the opportunity to sing this music by and with a very special artist. I can’t reveal whom yet since this is part of a forthcoming surprise moment. But it was really wonderful to sing in a choir again! My autumn is still unsure in many ways, but now I hope to find a pop / folk / soul choir in Stockholm to sing with this autumn if time allows. I can also imagine being a background choir for an established (maybe newly established) artist. Many have started their careers that way. But rest assured – I will never give up my solo artist career dream!

Upp och ner, ner och upp – sjunger Emil i filmen Emil i Lönneberga efter Astrid Lindgrens bok. Och det är så mitt liv känns på många sätt nu – även musikaliskt.

Det var länge sedan jag höll på med skalor så mycket som nu. Ja, jag hade tänkt hålla det hemligt tills kursen i Lendas i sommar, men det kommer nog läcka ut ändå så jag avslöjar att jag gör ett nytt försök nu med vanlig 6-strängad gitarr. Och för att verkligen få kontakt med instrumentet och lära känna det, är det skalor som gäller i början. Som sagt, det var länge sedan och det känns frustrerande att ännu inte kunna spela allt jag vill på gitarren, jag måste ha tålamod och fokus och jag måste hitta dessa egenskaper själv. Men jag skall inte ge mig!

För jag vet hur jag skulle känna mig om jag gav upp. Jag vet också hur jag skulle känna mig om jag skulle ge upp musiken helt och hållet. Skulle inte vilja leva utan musiken, jag inser det nu! Violinisten Itzhak Perlman sade en gång: ”Sometimes it is the artist’s task to find out how much music you can still make with what you have left”. Jag har bl.a. problem med koordinationen. Min underbara gitarrlärare frågade om det satte någon gräns för vad jag kunde uppnå – svaret är givetvis nej, jag kan göra det allra mesta men en del saker innebär större utmaningar. Men jag antar utmaningarna!

En annan sak jag märkt i samband med att jag börjat med vanlig gitarr, är att det var så länge sedan jag sjöng enkla sånger typ barnvisor, att min röst förändrats så jag måste tänka om lite när jag väljer tonart på dem. Jag behöver välja mörkare tonarter nu än tidigare. Men det gör mig inte så mycket, eftersom jag ju låter mognare när jag sjunger mörkt.

Fortsättning följer…

---

Up and down, down and up – Emil in the movie Emil in Lönneberga after Astrid Lindgren’s book sings. And that’s the way my life feels in many ways now – also musically.

It was a long time since I was doing scales as much as now. Yes, I was going to keep it secret until the course in Lendas this summer, but it will probably leak out anyway so I reveal that I’m doing a new try now with a common 6-string guitar. And in order to really get in touch with your instrument and get to know it, it’s all about scales in the beginning. Like I said, it was a long time ago and it feels frustrating not yet to be able to play all that I want to on the guitar, I have to have patience and focus and I have to find these qualities myself. But I won’t give up!

Because I know how I’d feel if I gave up. I also know how I’d feel if I gave up music totally. I wouldn’t want to live without music, I realize it now! The violinist Itzhak Perlman once said, ”Sometimes it is the artist’s task to find out how much music you can still make with what you have left”. I have among other things problems with coordination. My wonderful guitar teacher asked if that put any limit to what I could achieve – the answer is of course no, I can do most anything but some things mean greater challenges. But I accept the challenges!

Another thing I’ve noticed when I’ve started to play the guitar, is that it was so long since I sang simple songs like children’s songs, that my voice has changed so I have to rethink a little when I choose keys on them. I need to choose darker keys now than before But that doesn’t bother me much, as I do sound more mature when I sing dark.

To be continued…

Härmed ansöker jag ödmjukt om att få underhålla er…. Tänk om man skulle börja ett säljbrev till ett gigställe på det sättet. Hur skulle de reagera, tro? Det gäller ju att sticka ut från mängden. Om du gjort något särskilt för att sticka ut och bli vald, så kommentera gärna här och berätta!

När man får ett nej är det så lätt att tänka att det beror på att man inte är tillräckligt bra. Jag själv har VÄLDIGT lätt för att tänka så. Tills jag börjar spela och sjunga, då brukar jag ofta komma ihåg varför jag gör det. Men nog vill jag slå igenom!!

Så jag får ta mig tid och energi att skriva ansökningar om att få underhålla…

---

I hereby humbly apply to entertain you…. What if one should start a sales letter to a gig place that way. How might they react? It’s all about standing out from the crowd. If you’ve done something specific in order to stand out and get selected, then please do comment here and tell us!

When you get a no, it’s so easy to think that it’s because you’re not good enough. I myself VERY easily think that way. Until I start to play and sing, then I often remember why I do it. But I do want to break through!!

So I’ll have to take time and energy to write applications to entertain…

För drygt någon vecka sedan fick jag ett e-mail från en vän till mig. Ville jag spela viola med honom på öppen scen på Tellus? Ja visst! Det ville jag så klart. Problemet var bara att jag trodde han menade den öppna scen som är i februari, inte den som var i dag (söndag 16 januari)! Vilket stod klart när jag fick mail igen i fredags. Som tur var kunde vi repa i går och det gick bra, och vårt framträdande i dag gick också bra. Önskar jag hade mer tid för violan, detta ljuvliga instrument! Men sedan jag började med tenorgitarr har den tagit över rätt mycket av min musiktid.

Den här helgen träffade jag också en ny bekantskap som håller på med musik – och jag fick höra en av hennes låtar som var helt underbar! Jag tipsade henne om både Tellus och sommarkurserna på Kreta (vad jag längtar dit!!), hoppas få se henne där.

För att återgå till öppna scenen i dag, spelade jag också två egna låtar. Fick bra respons och flera sjöng med i refrängerna på i alla fall den ena. Kul!

Men nu måste jag verkligen sova!

---

A little over a week ago I got an e-mail from a friend of mine. Did I want to play the viola with him on open stage at Tellus? Yes sure! Of course I wanted to do that. The problem was only that I thought he meant the open stage held in February, not the one held today (Sunday, January 16)! Which was clear when I got an e-mail again this past Friday. Luckily we could rehearse yesterday and that went well, and our performance today went well too. I wish I had more time for the viola, this lovely instrument! But since I started with the tenor guitar, it has taken over quite a lot of my music time.

This weekend I also met a new acquaintance who does musicDen här helgen träffade jag också en ny bekantskap som håller på med musik – and I got to hear one of her songs which was totally wonderful! I tipped her about both Tellus and the summer courses in Crete (how I long there!!), hope to see her there.

To return to the open stage today, I also played two own songs. Got good reponse, and several people sang along in the choruses in at least one of them. Fun!

But now I really have to sleep!

Ibland frågar jag mig varför jag håller på med musik. Det kommer ju inte att göra mig rik (det är bara några få som verkligen kan leva på musiken)! I dag var dock en sådan dag när jag inte behövde tvivla på att jag måste spela och sjunga. Kom till studion nedstämd, energilös och med spända axlar. När jag började sjunga upp mig, lossnade något inom mig, tårar kom fram, och sedan kändes det mycket bättre. Så jag vet varför jag gör det. För att må bra. Om jag sedan kunde tjäna lite pengar på det också vore ju toppen. Jag intalar mig själv att jag gör bra musik, och när det gäller mina notskrivningstjänster måste jag bara hitta rätt marknadsföringskanaler…

Här nedan är ett utdrag från en text till en låt jag inte spelat in än…

---

Sometimes I ask myself why I do music. It won’t make me rich (there are only a few who can really make a living on music)! Today however was a day when I didn’t have to doubt that I have to play and sing. Came to the studio down, energyless and with tense shoulders. When I started to warm up my voice, something loosened up within me, tears came up, and then it felt much better. So I know why I’m doing it. To feel good. If I then could earn some money on it too would be great. I tell myself I do good music, and when it comes to my sheet music transcription services I just have to find the right marketing channels…

Here below is an excerpt from the lyrics of a song of mine that I haven’t recorded yet…

---

Why do I humbly apply to entertain you?

It’s because it’s what I love and I know I can do

and because both you and I know you need it too

Please, see my motivation

and consider my application

(”Application”, (c) Marianne Milde 2010)

Så har 2010 blivit 2011! Vart har året tagit vägen? 2010 har varit ett år av förändringar och hårt arbete. Men det har också gjort mig mer beslutsam än någonsin. Jag skall stanna på Frihetens väg!

Och för det krävs att jag sätter upp mål och föresatser. Vilket låter tråkigt, men jag vet att det kommer att ge resultat. Ni kommer nog märka vilka mina mål och föresatser är så småningom här. Jag kommer kalla detta ”Operation Fri Fågel” och den är nu officiellt startad!

Nu under 2011 har jag också en del roliga projekt på gång. Ett par nya samarbeten, som jag skall berätta om när de kommit igång, och det närmaste gigget som är en konsert i min gamla hemstad Kristinehamn den 12 februari. Det blir på ett mysigt ställe som heter Café Broäng. Det skall bli SÅ kul, och jag hoppas alla mina vänner i Kristinehamn kommer!

Det ser också ut som att jag får två festivalspelningar och en bröllopsspelning i sommar, så jag hoppas 2011 blir året då allt händer, då mina drömmar slår in….

Och givetvis kommer jag att åka till underbara Lendas i år också!

2011, här kommer jag!

---

Well, 2010 has become 2011! Where has the year gone? 2010 has been a year of changes and hard work. But it has also made me more decisive than ever. I will remain on the road of Freedom!

And for that, it’s required that I put up goals and resolutions. Which sounds boring, but I know that it will give results. I’m sure you’ll notice what my goals and resolutions are as time goes by here. I will call this ”Operation Free Bird” and it is now officially started!

Now during 2011 I also have some fun projects going. A couple of new cooperations, which I’ll tell you about when they’re started, and the next upcoming gig which is a concert in my old home town Kristinehamn on February 12. It will take place in a cosy place called Café Broäng. That will be SO fun, and I hope all my friends in Kristinehamn will come!

It also looks like I’ll be getting two festival gigs and a wedding gig this summer, so I hope 2011 will be the year when everything happens, when my dreams come true….

And of course I’ll go to wonderful Lendas this year too!

2011, here I come!

”Let me tell you ’bout hard work, hard work…” Så lyder en textrad i en låt som heter ”Dear Mr. President”, jag tror originalartisten är Pink. Och hårt arbete lönar sig!

Jag kom nyss hem efter att ha spelat på öppen scen på Tellus café i Midsommarkransen, Stockholm. Som vanligt trevligt och mysig stämning! I dag hade jag valt ”Quiet One” från nya EPn och en ny låt, ”House for Sale”. Efteråt fick jag beröm för mina fina melodier, men trots det kände jag ett osagt ”men” i luften – nämligen ”men du kan inte sjunga”. Därför blev jag väldigt glad och upplyft när en kille kom fram och köpte ett ex. av min nya EP!  (Den går för övrigt att köpa via min hemsida www.cultureadmin.se.) När jag skulle gå, blev jag ännu mer upplyft. En singer-songwriterkollega som jag vet har hört mig många gånger de senaste åren, sade: ”Du har verkligen gått framåt, med spelandet och sången… och att kombinera dem… du håller på mycket va”. Jo, jag övar rätt mycket… och det är jättekul när det ger resultat… så jag skall fortsätta öva – för jag bara SKALL bli en artist som vem som helst kan vara stolt att presentera!! Övning ger färdighet!

Det här fina kortet togs på Tellus i dag. Tack Irina (fick inte veta ditt efternamn…)!

---

”Let me tell you ’bout hard work, hard work…” That’s a line from a song called ”Dear Mr. President”, I think the original artist is Pink. And hard work pays off!

I just came home after having played at an open stage at Tellus café in Midsommarkransen, Stockholm. As usual, nice and cosy feeling! Today I had chosen ”Quiet One” from the new EP, and a new song, ”House for Sale”. Afterwards I got kudos for my beautiful melodies, but despite that, I felt an unsaid ”but” in the air – namely ”but you can’t sing”. Therefore I was very happy and uplifted when a guy came up to me and bought a copy of my new EP! (By the way, it’s available for sale via my website www.cultureadmin.se.)  When I was about to leave, I was even more uplifted. A singer-songwriter colleague, who I know has heard me many times during the past few years, said, ”You have really made progress, with the playing and singing… and combining them… you play a lot, don’t you”. Yes, I practise quite a lot… and it’s really fun when it gives results… so I intend to keep practising – because I simply WILL be an artist that anyone can be proud to present!! Practice makes mastery!

This lovely photo was taken at Tellus today. Thanks Irina (never got to know your last name…)!

Då är den äntligen klar! Min EP med nya versioner av tre äldre låtar. Hela fredagkvällen brände jag CDs och designade + skrev ut omslag för att få med mig en bunt till Samsoe i Danmark, dit jag nu är på väg för ett låtskrivarretreat.

Jag hade tänkt ta med en låt till, men kände mig ännu inte nöjd med den. Så eftersom den dessutom är på svenska, och låtarna på EPn nu är på engelska, kommer jag i stället att ge ut den låten som singel senare i höst. Har hört flera som tycker att man inte skall blanda språk på en och samma skiva. Vad tycker du som läser detta? Kommentera gärna!

---

Then it’s finally finished! My EP with new versions of three older songs. All Friday evening I burned CDs and designed + printed covers in order to take a bunch with me to Samsoe in Denmark, where I’m now heading for a songwriter retreat.

I was going to take in one more song, but didn’t feel happy with it yet. So since moreover it’s in Swedish, and the songs on the EP now are in English, I will instead release that song as a single later on this autumn. I’ve heard several who think that you shouldn’t  mix languages on one and the same album. What do you who are reading this think? Please do comment!

Vilken vecka!

Man skall ju börja med en glad nyhet, och för min del kom den i tisdags då jag fick veta att jag fått en större lägenhet som jag sökt! Nu blir det lättare för mig att jobba hemifrån! Jag flyttar 1 oktober.

Men sedan blev veckan ledsnare. Jag har inget regelbundet sånggig längre – av ekonomiska skäl. Är det inte typiskt att det är kultur som det först sparas på. Men jag ger inte upp. Jag skall skaffa mig något annat regelbundet sånggig.

Jag ser dock ändå väldigt ljust på framtiden. Men nu måste jag sova…

---

What a week!

You should begin with a happy piece of news, and for me it came this past Tuesday when I found out I had got a larger apartment that I had applied for! Now it will be easier for me to work from home! I’m moving on October 1.

But after that, the week got sadder. I don’t have a regular singing gig anymore – for economical reasons. Isn’t it typical that it’s culture that is being saved on first. But I’m not giving up. I’m going to get some other regular singing gig.

I do look brightly on the future anyway. But now I have to sleep…