marifa
En blogg om glädje
Älskade – går att säga på alla språk.
Och så kom dom hit och lärde sig svenska och vårt levnadssätt. Så dagen på SFI kan blev rena ramaschocken och som satt spår i all framtida kontakt med det svenska. Jag såg själv vilka böcker de skulle läsa som kurslitteratur. Om udda liv, om udda existenser och humor ända in i sängkammaren. Vad ska dom tro.
älskade son
Här är en film som SFI-elverna fick se. Gärna för mig men som fortsättningskurs och inte som grundinformation. Det här var på 90-talet och de är dom som nu är långtidsarbetslösa – och som biter sig fast i sitt eget för att slippa det som de inte förstår.
filmen
Till tonerna av ett smittande popsoundtrack får vi följa Jarle som verkar ha tonårslivet under kontroll. Året är 1989 och han är tillsammans med söta Katrine, spelar i band och hänger med polarna. Men så kommer Yngve ny till klassen. Om identitetssökande i tiden kring murens fall.
Så handlade det om identiteten- sökandet – som ville visa för våra nya svenskar/och barn – att allt ska förstås. Men jag lovar ingen av dem har förstått hur det kan komma sig att ordet älskade är något som gäller alla. Jag förstår det. Men innan man förstår det så är man utlämnad till en skum ochh otäck värld. Det är inte konstigt att ” den blomstertid nu kommer” har blivit så misstänkliggjord. När man inte förstår identitetens eget sökeri.
När bara otukten sticker fram sitt fula tryne. Stackars jäklar som kom hit på nittiotalet.
Tags: film
