Fredag morgon klockan e halv fyra och jag har inte somnat ännu. I soffan ligger Diezel och sover, vår hund som växer så det knakar…..hur stor ska han bli. Han e fortfarande en valp i sinnet…..men Gud va stor han e redan…..är ju bara fem månader. Sommaren går mot sitt slut och jag kan bara sammanfatta denna sommaren med att det varit kanonväder…..det har hänt en del under sommaren, både på gott och ont…..fast mest positivt. Nu när hösten närmar sig med stormsteg så ska det bli spännande att se vad som livet har att bjuda på. Och vad jag ska bjuda livet på också…..det har på många sätt varit en annorlunda sommar…..har fan ta mig inte varit på stranden en ända dag, har inte badat i havet heller för den delen. Märkligt med tanke på att jag bor i en stad som har en massa stränder att bjuda på i nära anslutning till boendet, men det har inte tilltalat mig alls att lägga mig på stranden och svettas. För svettas gör jag ändå som en tok…..och inte har jag varit utomlands heller…..eller bortsett från Danmark då…..för där har jag varit. Ja, ja…..sånt e livet, inget e självklart och inget e uteslutet. Kanske kan jag ta igen det till hösten, för om ekonomin tillåter så kan jag tänka mig en resa till varmare breddgrader, antingen till hösten eller vintern. Det får visa sig……annars så går livet vidare i den anda som jag valt att ha…..nämligen i ett lugnt tempo, ingen stress och inga höga förväntningar eller krav på mig själv. Tids nog så får jag höja ribban och ta tag i antingen arbete eller någon form av sysselsättning…..så sommaren har varit en lång, lång, lång start sträcka och uppladdningsperiod. Där hunden har varit i fokus och upptagit en hel del tid, men det har det varit värt och är det fortfarande. Det bästa vi gjort på länge är att ha införskaffat Diezel, så har man fullt upp att göra och behöver inte tänka så mycket på eventuella egna problem. Hunden e helt underbar och det är en fröjd att se hur han växer både fysiskt och i sitt sätt att vara…..han e rena balsamet för själen. Det räcker att jag varit borta i en halvtimma så välkomnar han som om man varit borta i evigheter. Det e ren och pur kärlek som hunden ger…..villkorslös kärlek….han e helt underbar. Tja, tja…..nog tjatat om livet…..dags för handling kanske……hahahaha……………CIAO