Vi leker extra länge den här kvällen. Kastar oss runt i sängen och provar alla nya lekar vi lärt oss den här veckan. Redan klockan sju slokar ögonen men du håller ångan uppe ändå. Ibland tar tröttheten över och då ligger du still en halv minut. Sen fullt ös igen. Du stångar pappa och biter mig i käken och så ligger där en stund och ljudar innan du klättrar vidare. Ibland upptäcker du någon leksak och vrider och vänder på den, utforskar, klämmer och biter och ibland kastar du iväg den som för att prova om den kommer tillbaka. Det gör den. För pappa går runt och plockar tillbaka alla grejer som hamnar på golvet. Vi rullar runt till halv åtta och vällingen och sen sjunger jag ”Det gåtfulla folket” medan du slokar i armarna och jag hinner inte ens till tredje versen innan du vrider på dig och vill att jag ska lägga dig så att du kan sova. Du har börjat med det nu. Säger med kroppen att nu är det faktiskt dags. Bär inte omkring mig och fåna dig nu pappa. Jag vill lägga mig. Sen blir det ändå ett kort pip när du ligger där men inget mer. Du kravlar dig tillrätta och somnar som en pärla även denna kväll. Denna sista kväll. I morgon Melina kan jag lova en mycket spännande och lycklig dag. Då kommer vår älskade mamma tillbaka.