Petade i mig en stor härlig dos av sobril igår efter att ha pratat med idioten Rob. Om jag har känslomässiga problem va fan har han då? Samtalet avslutades med att han sa att vi inte ska ses mer. HA once again. Nu ska jag fan inte visa att jag bryr mig längre, leder ändå ingenstans. Sitter i aspudden men ska åka hem ikväll. Börjar dock fundera på att stanna längre. Har inget att hämta hemma just nu. Syrran & Vicky har inte kommit hem igen, jag undrar vart dom tagit vägen. Trodde dom skulle varit hemma nu.. Ja ja för lr senare kommer dom väl. Mådde verkligen skit igår, mår väl egentligen inte mye bättre nu men jag lever..

Hela mitt liv känns som ett enda stort stressmoment för tillfället. Inget går som det ska.. Orkar inte var stark när jag känner mig som den svagaste människan i världen. Vill ha enkelhet och kontroll. Vill veta vad som ska hända, så jag vet vad jag har att vänta. Rob har inte hört av sig på typ 3 dar. Tänkte att om inte jag hör av mig så gör väl han det men icke. Träffade min underbara vän Håkan O häromdagen, hade inte setts på evigheter så det jätte kul att se honom. Fick följa med honom hem till hans ”slott” ute i årsta. Tog en kaffe där med han och hans söta flickvän. Annars har jag hälsat på Jennie & lillT ute i rågsved, varit på leksaksjakt med dom inne i stan, lekt med katterna, städat & mått skit till och från. Tog en 5a sobril imorse så jag hade ångest. Blää bli 100 nån gång dumma ego! Ja fick btw Håkans struts, foto kommer när jag är hemma igen.

Då är man tillbaka i sthlm för några dagar. Är kattvakt åt syrran & Vickys katter medans dom är på bröllopsresa i New York. Sitter just nu & glor på Hem till gården, tjoho loving it!! Har absolut ingen aning vad jag ska sysselsätta mig med tills på måndag då jag åker hem.. Är fortfarande sjukskriven. Medicinen verkar fungera ganska bra men jag tar fortfarande sobril lite då & då.. Har btw fått över 500kr i löneök TJOHO! Nån i sthlm som vill leka??

Sitter ute i skogen hos mamma. Har hittills idag varit utan sobril , tjoho första dagen på, hmmm jag vet inte hur länge.. Hoppas bara att det håller i sig. Lånade mammas bil igår och körde till härnta då jag hade massa av ärenden. Typ hämta ut medicin och lämna in sjukintyg på jobbet. Tog en fika med Matti och tvingade stackarn att skjutsa runt mig. Hälsade även på Rob en stund innan jag tog en sväng förbi Molly& Daniel innan hemresan. Går nu på 20mg cipralex & 75mg Lyrica. Concertan har jag slutat med då den uppenbarligen inte gav så mye resultat. Får väl se vad min framtida utredning av bipoläritet ger för svar/mediciner. Vill vara frisk i huvudet. Inge kul att sitta hemma hos mamma när man är 27år och mår så dåligt att man inte kan vara själv.

Vafan då festen var ju nästa helg.. Man är ju som en senil tant.. Ghaaaa

Jaha lördag igen. Dock uppbokad typ hela dagen. Först tantfika hos Bella som fyllde 32 i torsdags. Också fyller ju Matti år idag oxå.. Sen ikväll ska jag på födelsedagsfest*2 hos Molly, lr i Mollys mammas hus. Vet inte om jag vågar dricka, idag var ingen bra dag att vakna upp på.. Fast det är ju ingen nu för tiden. Saknar min syster,Vicky,Danny & Aladdin.. Synd att jag inte har pengar till att åka ner till dom. Fast jag vet inte om jag skulle pallat heller.. Har så satans mye ångest nu för tiden som inte ens sobrilen verkar kunna ta bort. Pratade med pappa innan.. Han är fin han.. Önskar att han hade bott närmare. Men men thats life.. Ska träffa Rob imorgon om allt går enligt planerna.. Men man vet aldrig med honom, helt plötsligt har han lovat bort sig åt någon annan och kan träffa mig sent sent på kvällen. Tack för den du. Tycker om honom hur som helst, fast han är kort och plattfotad.. Ghaaa vad jag hatar mitt huvud, varför fungerar det inte som det ska? Och varför kan ingen reparera det? Orka känna sig som jag känner mig.. Försöker trampa vidare.. Btw så är Danny opererad nu tjoho

Hampus & Dexter

Sjukskriven en månad, känns sådär.. Fick träffa dansk doktor i tisdags. Skulle inte gråta men bröt ihop totalt. Han säger att jag är djupt deprimerad och behöver cipralexen. Så han satte mig på 10mg i 3dagar sen 20mg framöver. På det skrev han ut både 5 & 15mgs sobril som jag ska ta morgon, vid behov och till natten. Ska träffa dom igen imorgon för att se hur jag klarar mig. Mår verkligen skit, fast sobrilen tar bort dom värsta känslorna. Hade Rob här i natt, känns skönt att ha honom nära. Speciellt när jag ska sova. Känner mig lugnare med någon vid min sida. Annars har min ekonomi gått åt helvete. Vet inte vart jag gjort med mina pengar men borta är dom. Måste hålla hårt i dom jag har kvar då jag ska till sthlm den 22a och vara kattvakt ju. Sen blir det väl inte mycket lön framöver då jag kommer att ha varit sjuk från jobbet typ 5veckor.. Hatar att må dåligt för ingen anledning alls. Saknar dessutom Jojja!!!!!!!

Sugit satans liv man typ försöker överleva.. Ska få träffa Marianne på psyk imorgon som varit gullig och fixat tid åt mig med en överläkare som hon tycker är bra. Hatar läkare speciellt dom på psyk. Jojja flyttade igår, var där och hjälpte henne packa och blev utfodrad av hennes mamma. Grina ihop när jag skulle gå därifrån. Rob var här igår och pratade på dagen. Kändes bra men när han gick bröt jag ihop igen.. Han kom dock tillbaka hem till mig runt 4 på morgonen. Så natten har varit aktiv, ja dagen för den delen oxå. Vet inte vad jag håller på med, försöker hålla kvar vid minsta lilla lyckokänsla för att inte gå under. Möte med jobbet imorgon.. Blää orka sitta och lyssna på massa babbel då jag inte har någon som helst lust att jobba kvar.. Ge mig ett givande jobb!!! Ge mig vilja och ork att kämpa vidare..

Fick skjuts hem av min styvpappa imorse. Trodde jag skulle klara av att åka hem men tji vad fel jag hade.. Har sån där ångest som bara gnager i brösten och får en att vilja stoppa huvet i toastolen och dränka sig själv.. Lr supa sig redlöst jävla packad, har 3liter rödtjut hemma men vem vet vad jag skulle ta mig till när dimman kommer.. Ha ha har redan smsat Rob 2ggr idag fast jag lovat mig själv att inte höra av mig.. Och naj inte fan har jag fått nå svar tbxs heller.. Städar maniskt i typ 30sekunders återkommande intervaller och bölar vartannat. Hatar verkligen att leva just nu. Vad är meningen? Blir alltid så här. Är så satans less på att jag aldrig kan ändra mina självskadebeteenden. HORA!!! Fan fan fan sen flyttar Johanna till malmö på måndag. Kul? NÄÄÄÄ vem ska jag nu umgås med när allt skiter sig? Vem ska nu fråga vart pincetten är? Vem ska nu låna mina kläder och aldrig tacka nej till en bag in box med rödvin? Vem ska jag nu snacka skit om jobbet med? Fan, känner mig så satans ensam.. Happiness come to me!!

Tillbaka på ruta ett.. Mår så in i helvetes dåligt, tvångsmässiga anfall av galet gråt.. Vet inte hur jag ska ta mig igenom dessa känslor nu igen.. Orkar inte fler bakslag. Vet att jag sabbade det igen men för helvete, varför kan jag inte betyda mer för honom än ett – dont call or text me ever again.. Vet att jag kan flippa på fyllan och skriva dumma saker men jag menar dom ju egentligen inte. Vill bara ha bekräftelse samtidigt som jag skulle vilja stå för det jag skriver. Jag går sönder, vet att det för lr senare skulle vara över men inte trodde jag någonsin att det skulle sluta med att han aldrig skulle vilja se/höra från mig igen. Varför gick jag ens ut? Fan vad man kan ångra saker i efterhand. Fan vad man inser vad man hade när det är borta.. Vill inte känna såhär, vill inte sitta hemma hos min mamma men jag vet att jag inte skulle klara av ensamheten och ångesten utan att göra något dumt. Hur länge ska jag må såhär denna gång? Fan gör mig duglig. Gör mig älskvärd. Gör mig klar i huvudet och låt mig kunna kontrollera mig själv. Tycker ju om honom, kände bara sån panik över att veta att det skulle vara över när han äntligen skulle hitta ett jobb i en annan stad. Självförakt utan dess like..