Nu känns det bra att livet lugnar sig massor då jag kan vila mer, slipper läxor och kan jobba med företaget och dessutom träna, umgås me vänner/familj och skriva klart min nya bok. Jag har ju en del saker jag vill bli klar med innan bebisen kommer, så jag kan fokusera 100% på bebisen och låta allt annat gå i 2:a hand ett bra tag framöver.

The Zone på jazzhuset var lyckat igår, känns skoj att klubben går bra och fick höra mycket positiv respons från gästerna vilket också var väldigt roligt! Alltid kul när folk tycker man fixar bra klubbar med tanke på att man sliter så med det och inte alls får någon bra lön för det, men det är ju även en hobby, en slags livsstil, att arrangera klubbar. Speciellt om man gör det vitt och fixar klubbar med musik som inte är så kommersiell och inte har så stor publik.

Ska försöka få klart en restuppgift idag & sen ska jag börja med bokföringen. Hu, min första bokföring och den har gjort mig stressad länge så ska bli så skönt att få klarhet i alla siffror och utgifter osv så man vet hur mycket man kan plocka ut i lön och vad som krävs osv.

Ikväll blir det myskväll med nån film och popcorn med älsklingen, som belöning om jag är duktig med läxan

19 veckan (18+2)

Sitter här med en växande mage, ja jag är ju i 4:e månaden om 1 vecka. Bebis på g! Det är helt overkligt fortfarande, men det börjar smälta in mer i mig och min mans huvud. Eller får jag säga man? Vi gifte oss i Las Vegas den 11 juni, och vi lämnade in papper när vi kom hem och fick veta att vi var lagligt gifta även i Sverige tills för ett tag sen då skattemyndigheten plötsligt ville ha fler intyg och sa att vi ännu inte är gifta i Sverige. Och sedan har det bara strulat med myndigheten i Nevada, så vi väntar lite men skall snart ta ork till att fixa med intygen så vi är gifta i Sverige med. Sedan planerar vi ju bröllop för nästa höst/vinter när bebisen har hunnit bli några månader och jag förhoppningsvis hunnit få tillbaka mina gamla former, känns i lovande haha!

Skolan är snart slut, tar examen om 1 månad och är därmed utbildad fritidsledare. Känns väldigt spännande och väldigt skönt att jag fixat en utbildning efter gymnasiet som säkrar både min och bebisens framtid. Att mamma kan få jobb är ju alltid ett plus så inte bara pappa måste jobba.Sen har jag ju mitt nystartade företag, min egna lilla firma, som jag driver nattklubbarna med. Har för nuvarande två nattklubbar som jag själv driver huvudsakligen ihop med medarrangörer. Känns jättekul att äntligen driva större klubbar där jag faktisk tjänar en lön, inte mycket pengar, men alltid något! Förut när jag hade mindre klubbar så gick jag nästan minus på att driva klubb. Och det är verkligen arbete bakom att driva nattklubb, men tycker man att det är skoj så blir det som en livsstil och både hobby och jobb i ett. Självklart innebär bebisen ett hinder i mitt sätt att leva och jobba eftersom jag alltid haft hundra bollar i luften, pluggat samtidigt som jag jobbat och ränt omkring. Nu måste jag prioritera om och måste dra ner på stressen, be andra om hjälp och helt enkelt lägga band på mitt hetsiga liv. Det är en utmaning i sig när man dessutom ”lider av” överenergi och ad/hd. Jag blir ju så förbannat rastlös av att inte göra nånting, jag behöver att ha nånting på gång! det som tröstar mig är att nu när skolan tar slut så kommer jag få mer tid för klubbarna, för min familj, för mina vänner och även för att SKRIVA! Jag måste säga att jag känner mig inte riktigt hel när jag inte skrivit på länge. Det är som att gömma penseln för en konstnär eller hindra en musiker från att spela på sin gitarr. Jag måste ha min kick från att skriva, mitt livs knark. Jag saknar att sjunka in i fantasins värld, min egen värld, där jag styr och ställer och skapar nya världar.

Min senaste bok är dock inte som andra jag skrivit, det är en värld som funnits och liv som finns. Det är svårt och hårt att ta sig tillbaka till tiden då ovissheten ägde rum och då man själv inte visste att tiden hade ett slut. Tiden då Pelle levde och man aldrig kunde föreställa sig något annat. Tiden då livet var oövervinnerligt, då man var odödlig, då alla ens vänner var odödliga och man nästan lekte med döden genom att leva ett rätt ohälsosamt liv. Dessutom mådde jag ganska dåligt under den tiden, Pelle och H var nära vänner som fick mig att se ljuset i tillvaron igen. Det är nästan som att mitt liv jag lever idag, började då. Och därför är det så svårt att tänka sig själv innan dess, hur man levde och tänkte då. Det är nästan som om jag läser om någon annan än mig själv när jag läser dagboksinlägg från den tiden då jag var fast långt nere i mörkret och inte mådde bra. Känner inte igen mig själv där. Jag är ju den glada, spralliga och positiva Mirre som jag är idag! Fylld av energi och redo att bita tag i Livets alla äventyr.

Men det är skönt att få tid att skriva klart boken, den måste bli klar. Snart. Kampen om att få den publicerad måste börja snart, jag kan inte vänta mer. Jag vill kämpa för att visa Pelle för världen, och det hemska öde som han fick, visa upp det brutala våldet som sker i vårt samhälle, skapa debatt och öppna folks ögon. Nu vill jag ha förändring!

Som sagt, finns så mycket att säga. Orkar dock inte skriva om allt, men skall försöka logga in lite oftare och skriva om vad som sker i mitt liv., Men jag mår bra, livet rusar iväg och det är så spännande! Sker så mycket förändringar hela tiden.

Men livet är även orättvist för många, och har flera vänner som sörjer djupt nu. Själv stod jag inte nära Frida, men hon var en bekant jag träffat på många gången., Och en härlig, glad och snäll tjej som alltid var lika glad över att träffa mig. Hon förtjänade att få ett bättre liv och att må bra, men det blev inte så. Hon blev bara 19 år. Hennes hjärta slutade slå, och det känns otroligt tragiskt och orättvist. Hade jag vetat att det var sista gången hon skulle krama om mig för 1 vecka sen, så hade jag kramat henne ännu mer och givit mer tid åt vårt samtal. Man tror alltid att det finns mer tid…

Ta hand om er där ute! Livet är alldeles för kort, njut av det så gott det går! <3

Puss på er!

När jag tänker på alla bollar jag har i luften just nu så är jag väldigt tacksam att mitt psyke mår bra och att livet för övrigt känns helt okej. Jag har ju mått bättre och bättre hela tiden och kom ur min svåra depression för snart 1 år sedan. Det känns kul att leva & jag strålar av kreativitet och livslust! Jag hade dock aldrig klarat detta tempo som jag har ifall jag hade mått dåligt som jag gjorde förr. Jag skyller på min mamma och pappa som har gett mig det där kreativa och ”många bollar i luften”-behovet

Jag pluggar på heltid, 40 timmar i veckan, + har läxor och uppgifter och böcker som måste läsas efter skoltid. Dessutom har jag ju egen firma numera och försöka lära mig helt hur allt funkar, har massa post-it lappar och anteckningar sedan min fina mamma hjälpte mig gå igenom hur allt fungerar med moms, skatt och dylikt. Det är ju inte så svårt ändå, men jag och siffror har alltid varit ett krig och kaos. Men så länge man lär sig hur det går till och gör likadant hela tiden så blir det ju en vana och något som med tiden bara flyter på dvs.

Dessutom har jag ju klubben, The Zone, som jag arrangerar ensam fast får hjälp av flera DJ:s som kommer & spelar på klubben, vänner som hjälper till med ljud och ljus och en underbar fästman som hjälper mig att göra flyers/affischer!

Vid sidan av detta, när det finns tid, så går jag ju numera som läring under en utbildad och professionell makeup-artist vilket känns skitskoj! Får använda proffsigt smink och första lektionen hade vi igår då jag fick lära mig grunderna i skönhetssmink. Jag har ju lärt mig själv att sminka extrem-smink och extremsmink och jag har förmågan att bli en grym makeup-artist eftersom jag tycker det är kul, spännande och jag kan hålla på med det i timmar! Jag har experimenterat med smink på mig själv och sedan börjat sminka andra. Men jag har aldrig riktigt lärt mig grunderna, skönhetssmink, och vissa saker gör jag på ett sätt men är övertygad om att det finns smidigare sätt som jag inte lärt mig. Jag använder dessutom sällan foundation, mest puder, och det lägger jag bara på direkt och inget mer, jag har ju aldrig finnar och sådant och har alltid haft fin hy så jag använder sällan dessa produkter och sätt som jag fick lära mig igår. Men lägger man en skönhetsmake så måste man såklart lära sig blanda till färg till foundationen som passar kunden och man måste leka med ansiktet, ta fram skuggor, framhäva vackra drag osv. Det är verkligen knepigt i början och tog mig mycket längre tid än jag trodde, men i början blir det så. Man är osäker och behöver testa sig fram helt enkelt!

Väldigt glad över att gå som läring, jag har ju inte råd med makeup-artistutbildningen som kostar 50-60.000 kr. Skitdyrt! Men jag skulle ändå vilja gå den kursen i framtiden, eftersom jag vill bli bättre och bättre och som läring kommer jag inte kunna lära mig allt och jag vettefan hur jag ska få råd med allt smink som behövs köpas in – smink är dyrt och dessutom en färskvara.

Men men, vid sidan om detta är jag ju dessutom DJ och fixar med musik och spelar för nuvarande bara på min egen klubb,The Zone, men har planer på att söka jobb som DJ på andra klubbar inom kort. Dessutom ska jag och en vän gå ihop och lira musik tillsammans under ett gemensamt DJ-namn! Ska bli skitskoj!

Vid sidan av allt detta så föreläser jag ibland om mina böcker och om extrema livsstilar och hatbrott mot alternativa människor/klädstilar. Det händer dock inte så ofta, precis som att det händer sällan att jag skriver på min nya bok som jag verkligen verkligen vill få klar innan vi åker till Los Angeles i maj!

Haha, inte nog med det har jag köpt gymkort och försöker hinna med att träna kroppen. Visst kan det verka galet att jag försöker hinna med det, men jag behöver det som mest just för att jag stressar en hel del och har det rörigt. Jag och min ad/hd behöver få ut energi och röra på mig så jag mår bättre och orkar med press och stress bättre. Eftersom jag inte har råd med min ad/hd-medicin för tillfället eftersom jag sparar inför L.A, så får träningen vara min räddning för att orka med allt.

Jag är rätt skoltrött nu och jag längtar verkligen till skolan är slut så jag kan fixa med företaget och göra det jag vill och jobba! Jag är verkligen inte och har aldrig varit, en pluggmänniska! Jag vill jobba, göra saker, göra det jag gillar. Plugga är intressant men inte min grej. Jag gillar att läsa och plugga i min egen takt och när jag känner för att lära nytt. Skola är helt enkelt inte min grej även om fritidsledarutbildningen på Göteborgs folkhögskola är en grym utbildning med grymma lärare.

Jag har dock svårt att se mig själv nöja mig med ett yrke som fritidsledare… Till och med min lärare frågade mig ”Mirre, du har ju tusen bollar i luften och gör så mycket annat, varför valde du denna utbildningen?”

Dels för att det är bra att ha en utbildning i botten oavsett vad man satsar på, och det är intressant att läsa sociologi, psykologi, genus, pedagogik – jag har lärt mig sjukt mycket! Och sen ser det bra ut i ens CV att man pluggat vidare. Och även om jag är less och vill strunta i skolan nu och göra annat, så är det bara ett halvår kvar av utbildningen och det känns ju sjukt dumt att hoppa av precis i slutspurten och tagit CSN-lån i onödan. Icke!

Nu ska jag skriva på min bok och få klart slutet så jag kan ge den till vänner som ska läsa igenom den och hjälpa mig bygga på den osv.

Tur att man har AD/HD och mår bra, så man hinner med allt haha!

Over and out! /Mirre

Jag & Jonka är fortfarande galet kära i varandra & bor numera i en 2a tillsammans. Första gången jag bor sambo med en partner, även om jag är van vid att bo kollektivt och ha andra runtomkring mig. Jag har aldrig trivts med att bo själv, aldrig varit en ensamvarg, så jag trivs väldigt bra med J som både hjälper till i hemmet, är romantisk & lagar god mat. Score!

Nyligen bokade jag & J en resa till Los Angeles!! Jag vill verkligen tillbaka – har velat det sedan jag kom hem senast efter en månad i drömmarnas stad. Vill visa Hollywood för Jonka också, åka till Las Vegas igen och ha det underbart! Det var ju trots allt den bästa månaden i hela mitt liv! Dessutom vet jag också om att jag måste krydda de kontakter jag fick sist i Hollywood. Jag vet även att detta kan bli sista resan till L.A på lång tid eftersom när jag är klar med skolan om ca 10 månader så är ju planen att jobba på heltid och det är svårt att komma iväg då. Om vi dessutom skaffar barn som vi både drömmer om att få göra, så är det ju också svårt att komma iväg. Så känns underbart skoj att vi bokade biljetter och tar oss dit en månad nu och hälsar på mina underbara vänner där och njuter av livet där!

Känns kul att man börjat plugga igen. Har hoppat på fritidsledarutbildningen igen och har nu 1 år kvar. Det känns skoj även om plugga alltid är tungt och ångestladdat för mig. Jag kommer aldrig bli en ”pluggperson” utan jag vill jobba! Inga läxor mer än de jag själv har i jobbet tack! Jag har väldigt svårt med att gå i skolan 09-16 och sen gå hem och göra läxor. När jag var liten var det omöjligt vilket gjorde skolan väldigt svår. Hjärnan var ju helt död efter halva dagen i skolan och det ledde ofta till frustration eftersom jag ville ju visa mig duktig och klara det som alla andra klarade, men min hjärna ville inte riktigt göra som jag ville. Inte konstigt man blev arg och bråkig och kände sig misslyckad och dum.

Jag försöker hänga med i skolan så gott jag kunde och tack vare psykologer, snälla lärare och en envis mamma så klarade jag skolan. Är evigt tacksam till min mamma för att hon envisades med att vara den ”jobbiga” mamman som tjatade på skolan för att jag skulle få det stöd som jag behövde för att klara mig.

Jag har alltid varit en driven och kreativ person, vilket många med AD/HD är, men när man sticker ut från mängden och inte riktigt fungerar som ”alla andra” så skadas både ens självkänsla och självförtroende. Och visst är det en evig kamp för alla att tro på sig själva, men speciellt för de som hört att de är dumma i huvet eller misslyckade under hela sin skolgång. Det är svårt att finna orken att kämpa när varje dag är en kamp mot sin egen hjärna. En strid för att finna inspirationen, orken, tålamodet och hantera både stress, koncentration och fokus. Många gånger undrar jag vad som drivit mig så långt och vad som gjort att just Jag av så många klarade skolan och tog mig så långt som jag gjort. Många som jag träffar och som har AD/HD har också drömmar och jag ser att de skulle kunna vara kapabla att nå sina mål, men jag förstår inte alltid vad som hindrar dem, eller varför de låter sig hindras. Jag undrar liksom vad det är som skiljer mig. Är jag ett så kallt ”maskrosbarn” bland AD/HD-människor? Ibland blir jag glad när jag tänker på det och ibland blir jag frustrerad över att ha den stämpeln eller att ha det kravet på mig själv. Att alltid lyckas och vara så himla duktig. Ibland tappar jag orken att bevisa för andra att jag kan göra saker och lyckas med saker precis som andra. Man kan leva livet oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte.

Bortsett från skolan så har jag ju fullt upp med nattklubbar som jag tycker är kul att jobba med. Även om det kan bli mycket ibland och jag känner att jag inte alls tjänar så mycket som jag borde så är det ändå ett jobb som passar mig bra under tiden jag går i skolan. Jag klarar inte av att göra annat jobb ihop med studierna, även om jag ibland önskade det. Men att arrangera fester och DJ:a som jag numera har börjat göra – är himla skoj! Man träffar folk, spelar musik man gillar och som får folk att dansa och man kan t.om ta en öl eller två på jobbet

Önskar dock jag hade mer tid för att skriva, är ju snart klar med min 3e roman vilket känns skitskoj! Spännade!

Har startat eget företag, enskild firma. Ja, visst, pricken över i:et haha, så många bollar i luften! Men det var mest för att kunna ta betalt för mina klubbar, sminkjobb, föreläsningar och sälja mina böcker/dikter osv! Vill kunna marknadsföra mig själv och kunna ta betalt helt enkelt. Och även om jag fortfarande är helt snurrig i huvet av alla siffror, moms och det ena och det andra, så håller jag på och lär mig allt mer. Mamma och storebror hjälper mig eftersom de båda är egna företagare! Tur det, annars hade jag inte vågat mig på det med tanke på mitt IG i matte och hur sjukt dålig jag är på siffror och pengar. Men man kan lära sig att bli bättre såklart, får bara hitta knep som passar mig o min snurriga hjärna

Nu ska jag skriva lite på nya boken och sen äta middag med älsklingen.

Kram /Mirre

I helgen ska jag & min pojkvän, Johannes, ta bilen till Norrköping & gå på visningen av en bit av filmen ”Sex drugs & tonårstankar” som är baserad på min bok. Det visas på SF kl 21.00 i Norrköping så kom dit om ni vill se en bit av filmen

Skriver så fingrarna glöder på min nya bok, avslöjar dock inget om den ännu.

Inväntar svar från Aeolan när filmen i Hollywood börjar filmatiseras, är sjukt pepp på att sminka skådisarna i filmen & det är bara en tidsfråga innan det blir verklighet wiih!

Har dessutom träffat världens finaste kille så är kär så jag spricker. Livet känns lättar & jag har börjat komma på benen igen efter all skit som hände under vintern, sorg och smärta.

Skriver mer om allt igen snart!

Kram till er alla!

Johannes & jag på Kulturkalaset i GBG<3

Helgen som har varit har varit den bästa helgen i hela mitt liv. Obeskrivligt underbart o jag är fortfarande helt uppe i varv över allt som hänt i helgen, kan knappt fatta att det faktiskt hänt!

I fredags var vi ute och åt middag och sen drog vi till miss Kittys party, en klubb i Hollywood med burslesk uppträdanden i en queer-anda Det var en sjukt skoj kväll med Aeolan, Aggi, Andrew o Jeremy! Blev erbjuden jobb som dansös på klubben eftersom ägaren älskade mitt utseende och min stil haha! Sjukt skoj!

På lördagen så åkte vi till Ozzy Osbournes hem för en välgörenhetsfest för Harvey Milk, det var sjukt skoj att hälsa på min stora idols hem och träffa alla dessa fantastiska människor! En massa kändisar! Det va sjukt skoj att träffa Daniela Sea, som spelar Max i min favoritserie The L-word! Blev helt paff när jag såg henne o vågade mig till slut fram till henne och prata. Hon kramade om mig o vi tog foton och hon va sjukt trevlig! Vi pratade en lång stund och sedan hälsade jag på fler folk där, många beundrade mitt smink och min stil.

Sedan såg jag såklart Sharon Osbourne och Kelly Osbourne och folk omringade dem hela tiden men tillslut kom jag fram till dem, och en av arrangörerna presenterade mig för dem båda. Kelly är en helt fantastiskt trevlig tjej och efter att ha pratat med henne en stund och tagit bilder, så hälsade jag även på Mrs Osbourne, Sharon Osbourne. Beundrar den kvinnan så oerhört mycket! Hon kramade glatt om mig och beundrade mitt smink. Vi tog bilder och pratade lite och jag berättade hur mycket jag beundrar henne och Ozzy Osbourne.

Deras hem var helt fantastiskt vackert och utsikten var oerhört vackert! Helt otroligt haha, jag saknar ord! Kunde stå o stirrat på utsikten i timmar om jag hade kunnat men va mest upptagen med att prata med folk! Gratis drinkar och småtugg var det med såklart! Ozzy Osbourne var hemma men höll sig inomhus tyvärr, och man fick inte ta kort i hemmet heller men det var en grym känsla av att få vara där!

En av arrangörerna bjöd sedan in mig o Aeolan att delta på privatfesten för Harvey Milk-day i Hollywood Downtown, vi tackade glatt ja och jag blev galet glad haha! Att gå på privatfest mitt i Hollywood med kändisar och få vandra på Röda mattan, jag dog nästan haha!

Efter festen hos Osbourne var över så drog jag o Aeolan hem till henne och fixade till oss och sen drog vi till Hollywood! Klubben var inhängnad och folk stod utanför och glodde på alla som gick in. Vi gick in och jag blev sjukt nervös och vi sa våra namn till vakten som kollade listorna och sedan gav oss entré-band. Vi fick sedan vandra på Röda Mattan där de tog bilder på oss och sedan intervjuade en kille från något TV-program mig. Jag va så nervös då att jag knappt hängde med när han pratade med mig så jag tyckte jag gjorde bort mig totalt men enligt Aeolan var allt helt okej o jag såg inte alls så nervös ut som jag sa jag var. Jag skakade haha! Sedan gick vi upp för trappor till klubben som var som en takvåning med utsikt över Hollywoods gator o Walk of Fame! Det va en helt obeskrivlig upplevelse! Vi minglade runt och drack gratis drinkar igen och pratade med massa trevligt folk! Träffade återigen på Daniela Sea från L-word.

När festen började ta slut runt 11tiden så drog vi vidare till Bar Sinister, en gothklubb som också ligger i Hollywood bara en liten bit bort. Jag va helt galet glad efter en helt fantastisk dag och kväll! Inne på klubben träffade jag flera jag lärt känna och vänner till Aeolan. En av dem är fotograf på klubben, Tim, och han säger plötsligt” Vill du att jag tar kort på dig o Twiggy?” Jag bara gapade och nickade glatt och sedan presenterade han mig för ännu en stor idol från Marilyn Manson, TWIGGY RAMIREZ! Han tog bilder på oss och jag pratade med Twiggy flera gånger under kvällen och han va sjukt trevlig även om jag tyckte det va illa att han skaffat skägg haha! Jag gillar ju den gamla hårdsminkade Twiggy när han fortfarande var med i Marilyn Manson. Men oavsett så är han en stor kändis och en stor idol och det va en otrolig känsla att få umgås med honom på klubben! Gaah! LYCKLIG!

Senare på kvällen såg jag några killar jag kände igen från tidigare besök på klubben så jag hälsade på dem. Råsnygga killar som spelar i ett band som heter Attack of the Mannequins! Jag sa till dem att dom måste komma till Sverige nångång och spela och de tyckte det vore skitskoj! Sedan pratade vi en massa om musik, klubbar osv och mest pratade jag med trummisen i bandet, Sebastian. En sjukt snygg och trevlig kille! När klubben började stänga så bestämde vi oss för efterfest hos Aeolan så sångaren och trummisen, Sebastian, följde med oss hihi! Det va en helt sjukt skoj dag o kväll! Jag är så sjukt lycklig över att få träffat flera av mina stora idoler och lärt känna så sjukt många trevliga människor och fått kontakter som jag aldrig trodde jag skulle få! Helt sjukt!

Trodde aldrig att detta skulle bli såhär fantastiskt! Kunde aldrig i mina vildaste drömmar tro det! Jag är så tacksam till Aeolan, Aggi o Andrew som gjort allt detta möjligt och som visat mig alla ställen här o hjälpt mig träffa alla dessa människor! Och mest tacksam är jag till Pelle, älskade vännen, det är tack vare Dig mest av allt! Tack tack tusentals gånger! Önskar du var i livet så jag kunde krama om dig så hårt och visa tacksamhet för allt du gjort för mig! <3

Nu ska jag sova, imorn ska jag med Phil o åka till Venice Beach och hänga runt i Hollywood ^^ På kvällen blir sista utekvällen i L.A denna gången o det ska vi fira på Rainbow, den kända rockklubben i Hollywood. Äta god mat och umgås!

PUSS till er alla där hemma! Snart är jag tillbaka i Sverige igen, tyvärr haha

Wiiih, sjukt glad! Aeolan, min vän o filmproducent till filmen jag ska medverka i som makeup-artist, har fixat så att vi ska hälsa på hos OZZY OSBOURNE på lördag och träffa Sharon & Kelly Osbourne! Aeolan blev erbjuden att delta på en välgörenhetsfest hos familjen Osbourne där man donerar pengar till HBT-rättigheter! Kommer att vara massa kändisar såsom producenter, skådisar, musiker o andra rika typer där! Ett gyllene tillfälle för mig att binda fler kontakter än jag redan gjort och man vet aldrig vart det kan leda.
Är sjukt nervös och vet inte vad jag ska ha på mig, men har en del finkläder med mig så det ska nog bli super! Wohooo!

Pirr i magen! Black Sabbath och Ozzy har varit en stor idol sen jag var typ 12-13 år gammal ihop med Marilyn Manson!

Jag LÄNGTAR!

Imorn (fredag) ska jag på picknick med Aggi och Andrew och hälsa på där Aggi är uppvuxen, ska bli en skoj dag! Och på kvällen ska vi ut med fler vänner i Hollywood på nåt skoj ställe, minns inte vad det hette!

PUSS från världens lyckligaste Mirre just nu!

Har haft en soft dag hemma hos Aeolan, suttit o skrivit mycket. Har startat om på nytt med en ny bok, en bok jag känner att jag bara måste skriva just nu efter alla hemskigheter som hänt. Jag har alltid varit sådan att jag måste skriva av mig om händelser som sker i mitt liv. Mer än så får ni inte veta nu.

Kom precis hem efter en nice middag på Pizzeria Mozza som är en känd resturang i Los Angeles. Sjukt god mat! (och dyr!) Blev dessutom glatt överraskad när jag såg Antonio Banderas sitta vid bordet bakom mig, haha! ;O Andra stora kändisen jag träffar på på bara 2 dagar. Så himla skoj att man ser dem lite här o där, känns väldigt skumt faktiskt.