NÅGOT ATT SE FRAM EMOT
Något ska man väl ha att se fram emot på ålderns höst?!
Ja, jag tänker på att åka hänglift asså…
Jiiii-haaaa!!!!
PEPP MOT DEPP
Igår eftermiddag fick jag ett mail av finaste vännen.
Hon var lite nere, av olika anledningar.
Jag hann inte svara henne där på eftermiddagen,
och fick lite dåligt samvete.
I morse, innan jag stack till jobb, kilade jag ut i butiken och fixade en liten present.
En pepp-present.
2 praliner – och hon blev glad igen! ;o)
Tänk, 20:- för att få finaste vännen på banan igen!
Det var det definitivt värt!
Är så glad att du finns, Angélique!
Puss å kram – Skumbanan!
SÅDAN MOR, SÅDAN DOTTER
Eller…äpplet faller inte långt, skulle man oxå kunna säga.
Jo, såhär då va.
Att i helgen TOKSTÄDADE jag ungdomarnas rum.
Tyckte det kunde va min VÄLKOMMEN HEM TILL SVÄRRJE-PRESENT till dom.
Snällt eller korkat, det är frågan. 
Jag ville göra det i alla fall.
Bådas rum var på gränsen till sanitär olägenhet, men blev sååå fina!!
Ja. Så idag ringde en hysterisk Olivia.
(Mitt i frukosten på jobb, till råga på allt!)
Hon hade hamnat i Stångby! Avslängd av tåget!
Hon började 11, och hade missat bussen kl 9.
Istället skulle hon ta vägen om Lund, och vidare till Eslöv.
Så som hon gör ibland när där inte går några bra bussar Hörby-Eslöv.
På tågen Lund-Eslöv skulle hon visa biljett, och hade ingen!
För hennes mamma är VÄLDIGT noga när hon städar,
så mamman städade även i plånboken (!).
Och där låg en liten plastficka med jojokort och andra kort.
Jojo lät jag ligga kvar, men övriga kort stack jag in så fint i de
olika facken i plånboken.
Bara det att dottern har aldrig plånboken med sig,
utan hade bara tagit plastfickan. Där hon BRUKAR ha busskort,
terminskort, visakort osv. När inte mamman städat, vill säga.
Antingen fick hon böta 800 spänn – eller hoppa av på nästa station.
Ja.
Så DÄRFÖR stod hon i Stångby kl 10.18 i förmiddags.
Och glad var hon då rakt inte.
Jag fick ringa min livlina och käraste vän.
Mannen.
Frågade lite försynt vad han hade för sig idag.
Jo, han hade tänkt vaxa bilen…
”Hinner du köra en liten runda till Stångby först”, frågade jag lite sådär kärvänligt.
Och se, det hann han!
Vilken tur, va?!
Ja, för Olivia alltså…
(Och mej förmodligen!)
HAR DU LOPPOR I KÄLLAREN??
Vi tänker fixa en LOPPIS härhemma!
26:e maj, kl 10-14
Vi har 20 bord att erbjuda i trädgården/på uppfarten,
till dej som har lite saker du vill bli av med.
Vad som helst!
Kläder, böcker, prydnadssaker, smycken, möbler, skivor…
Hem å rota i källaren!
Bord bokar ni för 50:- senast den 20:e maj.
Frukost ingår i priset!
HAPPY SHOPPING LOPPING!! 
Obs!
Butik Älva kommer givetvis att ha öppet,
och kommer att ha 15% på allt i butiken.
SUGEN PÅ SEX??
På Kvantum (i lilla Hörby) kan man just nu köpa SEX för ynka 10:-
Inte ofta man ser det.
Ja, sex marabou choklad, alltså!
Men hallå??
VAD TRODDE NI????
JAG ÄR JU INTE RIKTIGT KLOK!
Det där var väl ingen nyhet, tänker många av er…
Men ändå.
Ibland överträffar jag till och med mej själv!
Som idag.
Min käre sambo har ju förstått – allt eftersom tiden gått -
att det är en väldigt slarvig blivande han träffat.
Eller slarvig…det är inte heller riktigt rättvist.
För visst, jag städar ju definitivt inte ihjäl mej,
men OM jag vet vi ska få besök - så städar jag satan i gatan!
När jag väl tar tag i saker och ting, då är jag NITISKT noggrann.
Men däremellan…
Jag vill ändå inte kalla det slarvig, utan mer…kroniskt förvirrad.
Som att jag skulle ringa och sjukanmäla Olivia varje dag denna veckan.
Jo, för i gymnasiet får man inte ledigt för semestertripp mitt i terminen sådär.
Nu åker hon med sin pappa + familj, men det var jag som fick uppdraget att sjukanmäla.
Idag är det torsdag. Man måste ringa dag för dag.
Jag skulle alltså ha ringt FYRA gånger/dagar vid detta laget.
Har jag skött mitt uppdrag?
Nä!! I tisdags ringde jag.
Övriga dagar har jag helt glömt bort det.
Och när jag väl kommit på det – då har klockan varit över 12 = försent.
Det är sååå himla typiskt mej!
Jag fokuserar så på vad jag än ska göra, att jag glömmer allt annat!
Igår fick jag en ”pengapåse” från butiken med mej, som skulle stoppas i serviceboxen på banken.
7 680:-
Vi har Handelsbanken & det är i grannkommunen, så jag skulle fixa det idag när jag ändå jobbade.
Bara det, att idag är en annan dag.
Och då är det som hände igår alldeles bortblåst.
För jag är VÄLDIGT bra på att…CARPE DIEM…
Idag har det varit KAOS på jobb.
Vi är ju MÅNGA personal i min verksamhet (100 anställda),
och idag skulle alla byta rum!!
Jag & min jobbesambo skulle flytta till vars ett rum, en trappa upp
och övriga grupper skulle byta rum lite hejsan svejsan.
Ja, det har varit en helt galen röra hela da´n.
Vi har sprungit upp och ner med grejer. Kånkat & slitit.
Hela eftermidda´n har jag suttit i möte, och min väska låg kvar i mitt gamla rum.
På golvet.
När jag kom ner från mötet, hade redan en grupp installerat sig i ”mitt” gamla rum.
Med 1000 grejer precis överallt.
Där i röran hittade jag min skrivbordsstol, väska och papperskorg.
Tryckte ner väskan lite sådär i papperskorgen & slängde ut det i korridoren.
Jag hade lite brådis, eftersom vi hade öppet i butiken i eftermiddag.
Så jag slängde in mina grejer på chefernas rum, och hastade ut till bilen.
Hade precis startat när jag kom på: Väskan!
Äh, skit samma! Tänkte jag.
Det ösregnade och jag var inte ett dugg sugen på att springa in igen.
Men så blev jag osäker…lät jag väskan ligga i all röran i korridoren?
Eller slängde jag in den till cheferna?
Ville inte chansa, så jag fick snällt parkera igen och gå tillbaks.
Jodå, den låg så fint i papperskorgen…
Så gick färden hemåt.
Och halvvägs fick jag en isande ilning i magen!
Pengapåsen!!
Visst fan, jag hade ju mer än sju och ett halvt tusen spänn i väskan!!
I den väskan som bara legat slängd lite vind för våg hela da´n!
ÅÅÅ MAJJ GADD!!
Jag var tvungen att köra in till vägkanten för att rota i väskan…
I huvudet malde försvarstalet till sambon…
Och där! Där fanns pengapåsen! Oöppnad!
TJOHOOOO!!
När sambon läser det här, kommer han förmodligen att idiotförklara mej.
Men å andra sidan…man kan väl inte bli arg för något som inte hänt, eller hur?!
Verkar ju helt galet, att springa runt och bli arg för
en massa saker som INTE hänt, liksom…
Eller…??
VAD HAR HÄNT?
Plötsligt…
…är inte hallen översållad med skor, som man snubblar över det första man gör då man kommer hem…
…finns där både mjölk och juice kvar i kylen, trots att det gått en hel dag sedan man köpte hem det…
…är det inget spring genom huset hela kvällarna, av minst 8 gängliga & skräniga tonåringar…
…sitter korken på tandkrämstuben på! Varje morgon!
…ligger där inte kläder och väskor utspridda i hallen…
…ligger laddaren till i-phonen där jag la den senast…
…ekar det i tvättkorgen…
…varar schampoflaskan i mer än 3 dagar…
…kan vi äta vad VI vill till middag…(Igår blev det spagetti & köttfärssås, idag blir det korv med mos…)
Så, nu är frågan:
VAD HAR HÄNT??
Svar: Tonåringarna åkte till Turkiet i lördags!!
Och det känns som rena semestern!
För oss!
Har via fejjan förstått att sonen redan har nackspärr
(efter att ha vänt sig om efter alla snygga brudar…?),
Och att dottern bränt det bleka svenska skinnet!
Hoppas ni har en underbar vecka i solen, mina älskade ungar!!
I Tunisien – för 2 år sedan
DAGENS BÄSTA
Kenth satt och skrev handle-lapp här i soffan igår.
När det närmade sig att vi skulle åka & handla, kunde han icke hitta lappen!
Han snodde runt som en iller!
Lyfte på soffkuddar, reklam, kollade under mattan och blev mer och mer uppgiven!
Till slut insåg han att han nog helt enkelt fick skriva en ny lapp.
Handle-lappen var – och förblev – borta.
Tills vi tog fram Lunas koppel, och hon insåg att hon skulle få följa med ut på promenix!
Som vanligt blev hon alldeles till sig, hoppade & skuttade.
(För övrigt enda gången hon ”hoppar & skuttar”…)
Och DÅ såg jag den!
Handle-lappen!
I rö*en på hunden!!
Mohahaha!!
Vi skrattade så vi nästan dog!
(Men det var tur vi hittade den!
För i rumpan på Luna kunde vi läsa bl a parmesan,
och det hade han glömt skriva upp på den nya inköpslistan…)
HELKVÄLL
Vi gjorde 2 flugor på smällen idag!
Eftersom Kenth var ”tvungen” att åka till Biltema (stackars honom, liksom!),
för att fixa några grejer för att inbrottssäkra butiken -
så passade vi på att gå på bio när vi nu ändå körde in till Malmö.
Vi såg: ”Älska mej igen”.
Det såg mörkt ut ett tag.
Vi såg reklamen. Så blev det avbrott.
En bio-nisse kom in och sa att filmen i salongen intill inte gick igång,
så de besökarna skulle komma in till oss för att titta på ”vår” film.
Jaha.
Så gick tiden, och vår film ville inte heller gå igång.
Det kom in några personal och skulle underhålla oss lite,
med frågor och utlottning av godis…
Och så till slut. Äntligen.
Att det var en verklighetsbaserad film,
gjorde nog frustrationen så mycket större.
Kortfattat:
Leo och Paige är hyfsat nygifta och tokkära.
Så är de med i en bilolycka, och när Paige vaknar upp
är 5 år bortsuddade ur hennes liv.
Åren med Leo.
Ja, och se´n får ni själv föreställa er hans frustration!
Och kamp för att få sin fru att älska honom igen…
Jag tänker inte berätta om han lyckas eller ej,
utan ni får ju se den själva såklart!
Men, trots den sorgliga historien, var det ändå en varm film med massor av kärlek!
Vi hade tänkt vi skulle ut och äta,
men kombon att allt blivit så fördröjt & klockan mycket - ihop med att jag var lite halvt rödgråten,
gjorde att det blev kvällsmat på MackeDonkan.
Ceasarsallad till mej & jag tröttnar aldrig på den!
Tycker den är riktigt smarrig!
Go´kväll!
SÖNDAGSMYS
Vi har haft öppet i butiken idag, till kl 14.
Söndagar verkar rätt trögt i vår lilla byhåla…
Men skam den som ger sig.
Vi tänker fortsätta med söndagsöppet hela maj.
Vi hade i alla fall kärt besök av 2 ”bebisar” som jag fick bära omkring på lite.
Mysigt!
(”Bebisar” skriver jag, för man är väl egentligen ingen bebis när man är 1 år, eller??)
Idag hade jag bakat smarriga kladdkaksmuffins
som vi serverade i vår fikahörna.
Mums – med en klick grädde och blåbär.
Plockade med mej både vit- och gulsippor när vi gick i skogen igår
och de blev jättesöta bland alla pinalerna i butiken.
Efter stängningsdags blev det ett par timmar i solen i däckstolarna.
DET är livskvalitét.
Att sitta utomhus i solen och läsa.
Så var vi nere vid ån och gick en runda med Luna.
Där är en liten ”park” där det var alldeles, alldeles blått!
Jag trodde först det var scillor. Eller kanske pärlhyacinter.
Men det var för-gät-mig-ej!
En blomma jag tycker är så fantastiskt SÖÖÖT!!
Och så tycker jag namnet är såå vackert!
Där var även gott om både påsk- och pingstliljor.
Här har Lunisen hamnat framför ett träd, som doftade SÅ gott!
När det doftar sådär riktigt VÅR, ni vet!
Men VAD är det för träd??
Det är varken jasmin eller syrén.
Schersmin kanske? Eller hägg?
Någon som vet?
Fast jag kan inte vänta, måste googla…
Och nu ikväll har Kenth lagat sitt livs första risotto!
Det var ju VERKLIGEN på tiden!
Herregud, karln fyller ju ”snart” 50 år!!
Och det blev så gott!
Risotto med portabellosvamp & färsk sparris.
Ja, det blev så fantastiskt gott – att jag liksom önskade att portionen aldrig skulle ta slut…
Hoppas han kommer att göra om detta!
Många, många gånger!!
Go´kväll i stugorna!
Hoppas ni oxå haft en fin helg,
imorgon är det…
