Nej, hörre ni, vet ni vad!
Nu är det dags för förändring mina damer och herrar.
Så, jag säger tack och hej för mej här på metrobloggen.
Gråt inte av saknad nu. 
Kom istället och besök mej på min nya blogg:
www.dianahornstrom.blogspot.com
It’s gonna be…… wait for it…… legendary!
Ska försöka ta tag i det här bloggskrivandet nu.
Har blivit en sjujäkla latmask här under julen.
Vilket jag ändå kan rättfärdiga. För om det är någon gång som man gör rätt i att göra ingenting alls, så är det vid jul.
För sen efter nyår så måste man ju ”ta tag i sej själv” eller ”börja det nya livet”…. så julen måste ju få vara äckelslö för att man sen ska orka med alla måsten i januari.
Men okej.
Nyårafton då.
Jo för fanken, det var faktiskt en riktigt trevlig kväll. Jag och Elli flängde runt hela halva stan.
Fick mej en kyss vid tolvslaget!.. för första gången av någon av motsatt kön. Betyder det att jag kommer få ett bra 2011?
Fick då en bra start i alla fall.
Efter att ha surfat runt på 4 olika fester fick det vara nog. Elli gick hem till sin ”dejt” och jag själv slutade tillsist upp med en ”gammal” bekant.
Blev en trevlig liten återträff. Minst sagt(he he).
Han är en trevlig typ.. och jag känner mej rätt avslappnad i hans sällskap.
Han är inte bara trevlig.. han är, dessutom, helt fantastisk i sängen. Ja. Ingen har fått mej till samma höjder som han……. man tackar.
Och nu då.
Tja. Hänt en massa skit, som vanligt.
Men jag tror jag sparar det till någon annan gång. 
Nu ska jag se lite hockey och bara njuta av att ha hela huset för mej själv i natt.
Sleep tight!
God jul, God jul…. god jävla jul.
Sitter och tittar på, ”på rymmen med pippi långstrump”. Jisses.
Fick mej fina 4 timmar sömn i natt.
Vaknade klockan 5 och kunde omöjligen somna om. Hoppet. Istället klev jag upp. Satt igång en kanna kardemummakaffe och började pyssla med att slå in de få julklappar som det blivit i år.
07.15 steg syskonen upp och så såg vi julkalendern tillsammans.
Sen blev det ”dumma jag”. Haha, riktigt bra film. Nu sitter jag som bäst och försöker hålla mej vaken. Väntar på att Thom ska dyka upp, då, mina damer och herrar, är det dags för årets pepparkakshusbak. Undrar vem vi ska bränna upp det här året….
Blir spännande.
Nog babblat.
God jul gott folk.
Just kommit hem från jobbet.
Vilken jävla morgon!!
06.00 imorse var det äntligen dags att gå hem.
Och vad händer, bilskrället startar såklart inte.
Härliga -21 grader, så det kanske inte var så konstigt.
Förbannelse!
Tack gode gud för mina underbara arbetskamrater som inte lämnade mej och Julia(kusinen) i sticket utan stannade kvar och gjorde allt i sin makt för att vi skulle få igång bilen.!
Först provade vi med startkablar och sen, när inte det funkade, sprang vi och knuffade på bilen för att starta den på det viset.
Märk väl: -21 grader och vi springer runt utan mössa och vantar och försöker få igång en bil.!
Som såklart är stendöd.
Än dock! Så sjukt tacksam för allas hjälp, verkligen, hur snällt som helst.! 
När vi sedan konstaterat att det var kört var Cecilia snäll nog att erbjuda oss skjuts till hem till Julia. Pappa kom till undsättning. Men innan vi for iväg för att dra igång bilen så bjöds det på morgonfika. Kaffe och lussebullar.
Jag, Alex, Jula, Gunilla och pappa. Väldigt mysigt. Så det dåliga med död bil förde ju ändå något gott med sej, skulle man kunna säga.
Sista kvällen på posten ikväll. Om jag inte skriver upp mej på något extra pass. Får se… ska klura lite på den ett tag.
Nu. Ska jag dricka ytterligare lite kaffe och se om jag kanske kan få liv mina fötter…. de är förnuvarande två isklumpar.
Hm… näe men.. jul var det ja.
Sista natten innan helg.
Fan vad gött.!
Natten som förflutit var ganska okej ändå. Gick ganska snabbt. Två timmars påsrivning och sedan 3,5 timmes arbete vid FSM:en.
Den maskinen är helt jävla otrolig! Får lite ont i huvudet när jag försöker fatta hur nån kom på den. Genialiskt.
En massa, massa, massa fack.. och en massa post som kommer åkandes… kan inte ens förklara hur den ser ut.. hahaha.
Saken är att man hela tiden står och bevakar den och tömmer fack som blir fulla. Sätter gumminsnodd runt brevbunten och lägger i rätt blålåda.
Låter ju inte så jobbigt men idag vaknade jag med träningsvärk i höger hand. Har ni hört något så fånigt? Träningsvärk i handen, det var något nytt för min del.
Sjukt trött idag. Kommer nog bli en ganska dryg natt…. En sån där natt när man kollar på klockan alldeles för ofta.
Ber en liten bön att jag slipper FSMen i natt. Tror inte mina händer pallar det.. lite hederlig julkortssortering, ja tack.
Fan.. vilket törrt liv jag har.
Bara jobb.
Men.. till helgen väntar julbak. Får se hur det går.
Rockyroad och lakritskola står på schemat.
Kan ju bli spännande.
Hmf.. näe.. vem försöker jag lura.. det är inte ett dugg spännande…
Vaknade med ångest. Hade väl drömt någon jobbig dröm. Låg kvar med den där otäcka känslan i några minuter innan jag masade mej ur sängen och tog mej ner till ett gäng hungriga katter. Tre stycken för att vara exakt.
Svårt att ta sej fram när man har tre fullvuxna katter som ska stryka sej mot ens ben.
Men för i helvete…. vill ni ha mat idag så flytta på er!
Skönt med ledig kväll. Syrran kommer hem så det blir ju mysigt.
Sen väntar 6 timmar på posten. 12 timmar ledigt och sedan 12 timmars arbete till innan det blir långhelg! Från fredag morgon till söndagkväll. Fasen vad nice.
Musikhjälpen. Härligt att det är tillbaka.
Ja. Näe. Annars händer det ju inte så mycket just nu. Mest bara jobb, sova, äta….
Spännande, spännande.
But there are things you need to know about me
I’m weak right now, so weak right now
I need proof before I dare to open this heart
So I’ve prepared a quiz for you
Would you freak out if I said I liked you?
Do you walk the line?
Is you IQ higher than your neighbours?
And is it very much higher than mine?
Can you sleep when I grind my teeth?
Do you look away if I slob when I eat?
Will you let me be mysel?
Can you at all times wear socks? Because I’m still scared of feet
And if I’d fall, would you pick me up?
If I’d fall, would you pick me up?
Den där VM-finalen gick ju inte riktigt som jag hade velat. Egentligen är det ju bra att inte bara Sverige vinner… men om den är något annat land som ska vinna så kan det gärna få vara något annat land än just Finland.
Men… det är väl bara att lyfta på hatten. Finland var det bättre laget och förtjänade guldpengen(eller vad de nu får). De spelar en snabb och imponerande innebandy och sverige hade svårt att få tag på finnarna, dessutom skapade de inte tillräckligt med farliga lägen..och så har ju finnarna den där nedrans kohonen(inget emot honom när han spelar i storvreta, men när han spelar för finland är han inte alls lika trevlig).
Aja. Sverige kan ju inte alltid vinna, men det är ju roligast när de får göra det.
I övrigt så säger jag bara en sak:
Mattias Samuelsson……… han är inte helt ful han.
Tack, ja tack, som man kan säga.
Efter en tuff kväll med polkagrisbak(svettigt som bara den) ska jag nu dra mej tillbaka till soffan och bara ligga och glo…möjligtvis på en het Johnny Depp som kapten Jack Sparrow.
Mmmaaah. Tack, ja tack.
Sista dagen i friheten innan juljobbet drar igång.
Den ska spenderas på Kungsgatan tillsammans med mina fina flickor.
Ska bakas polkagrisar och skorpor.
Och så får vi ju inte glömma VM-finalen i innebandy. Måste ju ses! Sverige måste verkligen skärpa till sej om de inte ska bli helt överkörda av Finland.
Igår var Bella och Magnus här på middag.
De är så söta tillsammans. Får mej att känna mej att känna mej väldans eländig.
Lonely, I’m so lonely….. aah buhuhu..
Ensamhet är nog min grej så det är väl lika bra att försöka förlika sej med den… antar jag.
Men, det gör mej lite ledsen. Tanken på att aldrig få uppleva det där som alla runt om mej verkar uppleva just nu.
Näe… jag e int bitter.
Jag får ju skylla mej själv lite också. Om jag bara hade vett nog att nöja mej med mindre kanske jag inte skulle behöva vara ensam.
Någonstans i min skalle verkar jag ändå ha svårt för att inse att jag är rätt ful.. eftersom jag inte verkar kunna nöja mej med att träffa en kille som ligger på samma utseendemässiga nivå som jag själv..
Men jag är ju inte ful.. egentligen.. Det är det som är så sjukt frustrerande. Ja jag är fläckig och äcklig just nu… men samtidigt kan jag ju se att ansiktet under de där fläckarna och äcklet inte är fult….. inte jätte fult åtminstone.
Jag är bara fången i den här fulheten.. och kan som inte komma bort från den…. det suger.
Less på det. Vet inte riktigt hur länge det är meningen att jag ska orka…
urgh.. varför började jag nu tänka på detta?
nu blev jag ju än mer eländig än vad jag redan var.
Nu var det länge sen sist.Har ingen riktigt bra ursäkt till varför, men förmodligen är det en blandning av lathet och det faktum att min dator börjar gå mej på nerverna. När som helst kommer den, förmodligen, att antingen sprängas eller bara slockna(det vore ju lite dramatiskt och häftigt om den faktiskt sprängdes.. kanske inte just när jag sitter med den i knät men).
Enda orsaken till att jag skriver just nu är för att jag sitter med föräldrarnas dator(min nya vän).
Hemma i Umeå igen. Det är, i vanlig ordning, dags för juljobb på posten.
I söndags var det första övningspasset, för att komma upp lite i fart. Både Kim och Johanna jobbar i år igen, så det kommer nog kunna bli helt okej ändå. Helt jättespännande är det ju inte att jobba på posten, men med bra arbetskamrater så blir det rätt kul.
Kommer bli 11 slitiga nätter mellan den 12e och 23e. But im up for it. Sen om rygg och knän håller med återstår väl att se.
För övrigt trodde jag att jag skulle dö när jag flög i söndags. Ja, jag är lite flygrädd.
Innan avgången satt jag i gaten och läste expressen. Däri fanns en arikel om ett plan som hade störtat i ryssland. Började småläsa men sen blev jag nojig; fan det här ska jag inte läsa just innan jag ska flyga. Dumt. Så jag vände blad och läste vidare.
Väl på planet satt kvinnan snett framför mej och läste just expressen. Satt och nojade mej. Ville inte snegla över om hon skulle vika upp sidan med flygkraschen.. sneglar ändå lite då och då mot henne och tidningen.
Och vad händer.!? Just som vi ska till att lyfta byter hon blad och vilken artikel kommer upp om inte den med flygkraschen. På en halvsekund går jag från smått flygrädd till helt galet flygrädd. Jag blir alldeles kallsvettig och känner hur hjärtat rusar. Oh herre gud!
NOT A GOOD SIGN!…
Återkallar med ens samtalet som jag hade haft med tjejerna kvällen innan. När vi pratat om att man ändå har rätt mycket kvar av livet.
”Det vet man ju aldrig. Jag kan ju dö imorgon”, säger jag då.
HERRE GUD. This is it.. Nu kommer jag dö.. Planet kommer krascha och jag kommer att dö… !!! Panik. Herre gud. Hur tar jag mej ut ur planet… jag vill inte dö!.
Försöker lugna mej genom att tänka att planet kanske kommer krascha men att jag inte nödvändigtvis behöver dö i kraschen.
Upp i luften for vi… Hela flygresan sitter jag med händerna hårt knäppta, stirrandes rakt fram.. inväntar döden.
Men det gick vägen(uppenbarligen). Innan jag visste ordet av det var vi säkert nere på marken igen och jag kunde med stor lättnad lämna planet.
Fy farao.. Blir bussen hem efter jul tror jag.
Nu ska jag in till stan för en liten fika hemma hos Malin.
So long..
