Var med om något igår när jag och barnen körde hem från mormor. Mitt i gatan, vid en kosrning stod en kille. Ludwig ropade från baksätet, Mamma, han står och kissar! Nääää sa jag, det gör han inte! Vad gör han då? Frågade Ludwig…
Jag hade inget riktigt bra svar, för där mitt i gatan, står en man med snoppen ute och kissar. Det kom då en annan bil som skulle försöka köra om mannen, men mannen vinglar liksom ut i gatan, med snoppen hängandes utanför…
Hur ska jag nu förklara detta för Ludwig, som sitter och ser allting? 
- Mamma! Han kissar visst!
- Nej, han knäppte bara gylfen, för den var öppen… 
- Jaha, frös han om snoppen då?
- Ja, hjärtat, det gjorde han nog…

Idag har vi börjat ett grupparbete och har tittat på en film om bröstcancer. Vi skulle då diskutera detta efterråt och göra ett rollspel. En tjej i gruppen var lite bekymrad över det här med att kvinnan i filmen hade opererat bort sina bröst. 
Hon menade på att hon kanske skulle gjort två nya och satt dit i samband med operationen. Men bekymret var liskom att hon inte skulle få några bröstvårtor då. Kanske någon kunde transplantera sina!?
HALLÅ!? Vem transplanterar sina bröstvårtor? Och personligen tror jag inte att det är det första man tänker på efter man opererat bort sina bröst pga bröstcancer, att man inte får några nya bröstvårtor… Men vad vet jag!? Det kanske är det man tänker på!? 
Hoppas jag aldrig behöver tänka på det i alla fall, och om jag skulle behöva göra det, hoppas jag att det finns någon därute som vill transplantera sina bröstvårtor till mig….

Dags att krypa till kojs nu, imorgon väntar en dag med läkemedelsberäkning och pluggande till tentan som jag körde på.

Så THIS FÅR BLI THE END MY FRIEND!

Eftersom jag har barn så läser jag ganska mycket som kan förlätta ens vardag med barn. Igår hittade jag i en tidning om vad föräldrarna sa till en när man var liten. Det var en tjej som berättade, att hennes pappa hade sagt att en röd lampa lös i pannan på henne varje gång hon ljög. Det slutade med att hon höll för pannan varje gång hon skulle berätta något… Så man kan se, allt man ”lurar” sina barn med kanske inte är så bra.

För 1 ½ vecka sedan genomgick jag en ganska stor operation. När jag låg där på uppvaket sa jag till sköterskan som vårdade mig och en annan sköterska (som är min syster) att ” Åh vad skönt det är över, vad skönt att dom tagit bort livmodern nu, Nu slipper jag fler oönskade graviditeter”. För att ni ska förstå storyn, kanske jag ska berätta att jag opererades av en helt annan anledning. Var inte ens i det partiet jag opererades.
Den andra sköterkan (som inte är min syster) blev alldeles ställd, och visste inte riktigt vad hon skulle säga. Men jag är säker på att ganska många tankar flög genom hennes huvud just då…
Min syster började ju skratta, hon hängde liksom med, kanske är det inte så vanligt att folk skojar och skrattar bara en liten stund efter en operation…

Såg att det var ganska längesedan jag la in lite bilder, så det får väl bli ikväll, eller idag, eller en annandag helt enkelt. Har måååånga tentor som ska vara färdiga innan jul….

THIS IS THE END MY FRIEND!

Vi kome hem till mamma och pappa i eftermiddag och dom hade inte kommit hem från affären…. Ludwig och jag gick för att hämta nycklen när Ludwig säger:

L : Mamma, tänk om om dom hänger där inne med tyg för munnen….
J: Ludwig, varför tror du det?
L: för det kanske har varit inbrottstjuvar och tagit dem
J: Vad har du fått det ifrån?
L: SÅ hade dom gjort i Bamse en gång….

Vilka barnprogram jag låter mitt barn se, och jag som trodde Bamse var bra…

Ludwig och Mattias satt ikväll och kollade i leksakskatalogen inför jul och Mattias visade då vad han lekte med när han var liten.

L: Såna vill jag också ha! 
M: vad är det då?
L: Munkar!!
M: Nääää… det är smurfar hjärtat…

Läste en saga för Ludwig för någon vecka sedan som vi ärvt av syster. Jag hade då inte läst boken innan, men den lät kul. Den heter Knoppen. och den började bra:

”Känner du Knoppen? Inte? Då ska du få lära känna honom!”
Ja, det låte ju bra. Men ju längre boken led, desto tveksammare blev jag…

”Men istället för att gå och lägga sig smet han ut i köket. Där stod glas. Och i botten fanns det litet kvar. Litet rött och litet vitt och litet grönt. Knoppen visste vad det var som fanns i glasen. Det var sprit. Knoppen visste vad sprit var för något, för utanför dagis brukade det sitta farbröder på en bänk som hans kompisar kallade för fyllisar. Dom var glada ibland, arga ibland och ibland låg dom och sov. Dom var litet läskiga tyckte knoppen. Dom verkade inte ha tvättat sig på länge och dom hade alltid samma kläder. Och kläderna var smutsiga och trasiga. Kanske var dom sådana för att ingen tyckte om dem?”

Jo, det är sant. Och inte tusan kunde jag sluta läsa boken…För då var det någon som blev sur… Men jag hoppade över vissa rader…

Så tack syster för det arvegodset!

THIS IS THE END MY FRIEND!

En riktigt härlig slappardag… Jag och vovven ligger på en varsin soffa och bara tar det lungt. Jag får ju lite panik av att bara ligga still, men vad gör man inte!?

Igår med posten kom det ett inbjudningskort till Ludwig, att han var bjuden på kalas. Sen låg det ett kort till! Värst vad kalas det ska vara nu, tänkte jag. Men då fick jag se att det lilla kortet faktiskt var adresserat till mig…. TILL MIG!!

Det var ett kort från VÄRLDENS BÄSTA HANNA som skrev at hon saknade mig… Herremin tid! Jag blev så glad så ögonen tårades! Tack Hanna! Du gjorde verkligen min dag! OCh nu går jag och smygtittar på kortet så fort jag känner mig lite nere… Det värmde rakt in i hjärtat!

Har varit inbrott här i området i natt, och i förra veckan, och veckan innan dess… Känns inte bra alls. Ska försöka prata med grannen som drabbades här borta på gatan för att se vad som egentligen har hänt… Man hör ju så mycket rykten…=/

Nähä, dags att gå och kasta i en spik i grytan och göra sig lite soppa. Ska bli räksoppa idag tror jag allt.

THIS IS THE END MY FRIEND!

<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3

Familjen!

Ni är bäst och jag älskar er mest av allt!

<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3

Nu återstår det bara 2 nätter. 2 nätter till, sen är det dags. Hua, jag blir skakig bara jag tänker på det. Ska bli skönt att få det gjort, men samtidigt är jag så fruktansvärt rädd, nervös tokig och ledsen på samma gång. Men jag intelar mig själv att allt ska gå bra. Och det gör det säkert!

Har fått ont i halsen idag dessutom. Riktigt jävla ont i halsen, och det går ju inte. Inte nu! NEJ NEJ NEJ! Kanske är bättre imån. Hoppas på det!

Ludwig är numera vaccinerad. Känns skönt. Nu är det gjort! Nu väntar vi bara på att Cookie ska kunna få sin oxå. Känns som om man slipper oroa sig mer då.

Nä, nu ska jag försöka sova.

THIS IS THE END MY FRIEND!

Vad ska man göra både när man vill att veckorna ska gå sakta och fort på samma gång?

Har tenta om 1½ vecka, ser inte fram emot denna. Behöver MINST 2 veckor till på mig, med BARA egen studietid 9 timmar om dagen, så kanske det skulle kunna gå…

Sen händer ju det en stor sak om 3 veckor för mig, och dessa 3 veckor är jobbiga att ta sig igenom (även om det givetvis kommer att bli jobbigt efterråt med)…

Så sammantaget är. Kan man stanna tiden, men ändå skynda på den? Det vore nog det allra bästa…

THIS IS THE END MY FRIEND!

Ja, det är faktiskt sant. Det är nu det gäller. Nu eller aldrig. Och det blev nu. En dag kanske jag har modet att skriva vad det är som ska hända mig. Men inte idag. Inte imorgon och inte ens nästa vecka. Men det kommer att hända, och jag är nervös. Riktigt riktigt riktigt nervös. Och då talar vi inte om bara en tenta nervositet. Nej nej! Riktig nervositet.

Men jag intalar mig att det kommer gå bra, det måste det göra!

Jag älskar er min familj! =)

THIS IS THE END MY FRIEND!

”Hej Tomten.

Jag önskar mig

Militärer

En cykel utan stödhjul, så stor som stor-Anton har

En karusell

En jojjo

Puss och kram från Ludwig”

Här väntas det för fullt… och vet ni vad? Det är bara 68 dagar kvar tills det är det mysigaste, men mest ångestfyllda dagen, på hela året.

THIS IS THE END MY FRIEND!!!

Kanske bäst att passa sig vad man har som statusuppdatering???

THIS IS THE END MY FRIEND!