Bloggandet har vilat ett tag. Mest beroende pa att det inte hant sa mycket. Fran Phattalung tog jag mig till Pattaya och traffade Brodern. Det var nagra manader sedan sist. Nu har han dragit hem till kylan igen och jag ska kopa mig en nattbussbiljett till Chiang Mai idag. Jag behover aven ett par nya skor. De gamla sandalerna har fatt en spricka tvars over sulan.

I Phuket har fyra svenska ungdomar och deras thailandske chauffor omkommit i en bilolycka. De fardades i en minibuss och krockade med en lastbil, som kom pa fel sida. Lastbilen forsvann fran platsen. I Thailand far man inget extra straff for smitning. Darfor ar det ganska vanligt att man tar chansen och sticker. Sarskilt om man ar paverkad av droger. Har man tur hinner de ga ur kroppen innan man aker fast.

Dessvarre ar minibussolyckor valdigt vanliga har. Inte konstigt eftersom de far fram som om elden var los. Jag har sjalv varit med om flera tillbud, men dessbattre inget allvarligt. Pa vag fran Hua Hin till Bangkok traffade jag ett svenskt par som klev pa stora bussen i Cha-Am. De hade borjat i minibuss, men valt att kliva av sedan foraren vansinneskort i 160 bara nagon meter bakom framforvarande fordon. Numera undviker jag helst att aka med minibuss. Forutom olyckrisken ar det trangt och obekvamt i den mindre bussen. Man pressar in sa manga som mojligt sa man kanner sig som en ansjovis i en konservburk. Dessutom ar biljetten dyrare. Enda fordelen ar att det gar lite fortare – om man nu kommer fram alls. Ibland ar man dock tvungen eftersom inga andra alternativ finns.