Jag känner mig jättedum. Jag fick en impuls imorse och kollade igenom min sambos laptop och han gick rakt in i rummet..

Vilken hemskt känsla, det värsta är att det fanns egentligen inten anledning till varför jag skulle kolla. Jag misstänkte att han hade porrsurfat, jaha och so what?! Det har väl jag oxå gjort..?

Men ändå var jag tvungen att kolla. Inte bra, känns som att jag dragits flera månader tillbaka, till innan terapin.. och min sambo blev självklart jättebesviken..

Jag måste ta bort de tankarna ur mitt huvud om att han skulle vara otrogen eller lämna mig.. oavsett hur mycket han jobbar, oavsett alla bråk, oavsett vilka tjejer han har omkring sig hela tiden och oavsett hur ful, sur och jobbig jag känner mig..

Det e INTE ok att gå igenom ngn annans grejer..

Nu sitter jag här och känner mig ynklig och som världens största idiot
kram

Ja, jag hade väl en ganska bra dag idag ändå.. Den började spännt men så snart jag gjort mig klar och kommit iväg på mitt första möte kändes allt toppen.. Mötet gick bra och även nästa möte gick hur fint som helst. Sen åkte jag till centrum och plockade upp mina sömntabletter, köpte nytt nagellack för mitt har tagit slut ( precis som att det vore livsnödvändigt ha ha), kollade runt på hm efter en schysst klänning/tunika att ha på jobbintervjun på måndag och så..

Sen åkte jag hem och vilade. Tyvärr har jag varit relativt lättirriterad idag och kännt av spänningen från gårdagens bråk och jag har försökt hålla mig glad och positiv för att inte starta ngt nytt..

När jag vaknade tog jag en kaffe på gården med en granne, det var supermysigt och nu väntar jag på att barnen ska komma hem från en kompis

jag ska ta en promenad om det inte börjar regna, behöver det tror jag

Kramar

Man kan inte ta hur mycket som helst som människa och den sista tiden har jag tagit tillräckligt. Mer än tillräckligt!! Mycket mer än tillräckligt!!

Och idag var det fan nog, jag tände till ordentligt över ingenting egentligen men jag behövde det. Jag behövde skrika och bli arg och höra från honom att det e helt ok att reagera så. Det fick jag ju inte naturligtvis, men han fick bara ta det! Han fick bara ta min frustration och ilska och mitt bekräftelsebehov och stoppa upp det nånstans..

Ha! För jag behövde det och jag tänker inte va ngt jävla offer för hans stress och humör.. Aldrig!!

Så nu är vi kvitt, åtminstone för igår och det känns jävligt skönt!!
Nu är det balans igen vara önskar att det fanns ett annat sätt att göra det på så vi slapp bli så trötta hela tiden..

Kramar

idag tröstäter jag … det är mitt desatruktiva beteende, ibland män, ibland alkohol, ibland droger (inte på länge dock), ibland att helt enkelt förstöra för mig själv i olika situationer..

Idag är det tröstätande…en hel burk chunky peanutbutter… och fet pasta.. jag känner mig helt slut och uppsvullen..

idag tänker jag fortsätta att vara låg och sur och utan någonsonhelst energi… men imorgon tänker jag ha en bra dag!! Det bara är så!!

Nån måtta får det vara!!

Kram

först var jag hos läkaren, en jättetrevlig, ung, snygg kille…förstå hur gammal man är om man tycker allmännläkaren på vårdcentralen ser bra ut?! Han undersökte mig, skickade mig för provtagning och skrev ut sömntabletter. Jätteskönt!

Förhoppningsvis funkar det bättre för mig än att ta några glas vin när jag har svårt att sova. Det händer ju dessutom inte så ofta…så sköööönt!!

Sen gick jag och mötte upp min sambo som var lika stressad som vanligt och skickade mig på hans jobbärenden..

Efter det åkte jag och aktiverade mitt träningskort igen =)

Jag sa upp det i november när han lämnade mig och nu tänker jag fan börja igen…jag e värd 375 spänn i månaden så det så….jag är visserligen värd mycket, mycket mer men…ja ja =)

Men jag kommer inte ur pessimismen idag, det bara går inte…tråååk

Kramar

På väg mot ett läkarbesök dit jag blivit skickad av min terapeut för att utreda om jag har någon typ av vitaminbrist som kan förklara min extrema pms… eller att min Borderline triggas extra mycket just då..

Jag har mens nu och har skitit i Citalopramen… och jag har faktiskt kännt mig mycket lugnare den här gången.. än så länge..

Däremot vet jag inte om det är pga pms:en, på grund av allt tjaffs eller på grund av min Borderline som jag känner mig neråt idag…

jag skulle tro att det är pmsen..den brukar börja i magtrakten och dra ner hela mig i mörkret.. och så känns det idag…inget är kul..

Kram

idag..

Typiskt, det är sol, jag var så glad igår men idag är det inte så bra.

Jag fick naturligtvis ta en utskällning till igår, för att barnen lät för mycket ute på gården när min sambo försökte sova kl 16 på eftermiddagen… när han sen kom upp och jag inte höll med om att han skulle ”kasta vatten i barnens ansikten, så att de lär sig” fick även jag en utskällning.

Jag höll mig, jag kokade men jag höll mig från ett utbrott tills dess vi började diskutera hela tjafset varpå jag tipsade om att nästa gång han vill sova på eftermiddagen kan han ju stänga balkongdörren så att han inte blir störd. Då flippade han ur och helt plötsligt var allt mitt fel. Då bröt jag ihop i tårar, jag orkar inte… hur mycket kan man kränka en människa egentligen? Hur många gånger kan man ladda ur sig skit på ngn som försöker att hålla ihop allt?

Jag pratade med barnen och förklarade för dem och sen tog jag på mig mina skor och bara gick i 1,5 timmar. Jag pratade med en kompis som hade glada nyheter och mitt batteri dog. När jag kom hem hade han ringt mig flera gånger och bad mig om ursäkt. Han kramade mig och sa förlåt så många gånger om och ”det ska aldrig hända igen”. Men jag vet inte…

jag svarade honom rakt ut att så länge du inte ser sambanden mellan dina aggressioner och det som orsakar dem så kommer vi alltid ha det så här.. och jag orkar inte ta din skit hela tiden.. Han försökte skylla ifrån sig, lägga över skulden på mig… men jag var benhård och lät mig inte manipuleras..

Idag fick jag ett sms: ”älskling, jag sitter här på ett seminarie om kommunikation på arbetsplatsen och de pratar om ångest. Jag tyckte jag kände igen oss i det”

Jag försökte få fram att det är bland annat därför man går i terapi .. för att bli av med ångesten… så vi får väl se hur lång tid det tar för honom att inse att han behöver hjälp..

Jag älakar honom och han är en så unik person att jag vet att jag inte skulle hitta det hos någon annan (låter naivt jag vet) men det är inte värt att bli utskälld för 3 gånger på 7 dagar… =(

Mina blommor har växt jättemycket =)

Försöker installera ett program på datorn och det bara fastnar =( SKIT!!

Varför kan inte allt bara vara enkelt ibland??

Kram

Jag började med att fika med en tjej som jag lärt känna via den här bloggen, idag var första gången vi träffades..för en fika.

Det var både läskigt och spännande och intressant samtidigt. Läskigt för att hon är den enda förutom min mamma som känner till min Borderline..

Och naturligtvis kändes det jättekonstigt för mig.. för en sekund funderade jag på hur jag betedde mig egentligen.. det kändes lite som att hon måste tyckt att jag var en riktig idiot egentligen..men det tror inte min logiska hjärna när jag tänker efter.. bara min osäkerhet som spökar..

Hursomhelst så var det jättespännande.. en person som jag precis träffat för första gången och kunde vara helt öppen för, någon som kände till alla mina innersta tankar, mina demoner och spöken… och bäst av allt – förstod mig.

Vi pratade, pratade och pratade och det var så skönt, som en release på något sätt..=)

Till min sambo hade jag sagt att jag skulle på en jobbintervju.. skitdumt, jag vet. Jag har lite ångest för det.. menjag tror just nu att sanningen om min Borderline skulle göra mer skada.. nån gång ska jag berätta… och nej, jag skulle aldrig använda min borderline som en ursäkt för att gå bakom hans rygg..

Sen åkte jag iaf och plockade upp min sambo, vi åkte och käkade skitsnabbt innan han släppte av mig och åkte iväg på ett ärende.

Soooolen skiner =) Jag känner mig bekräftad på något sätt, samtidigt som jag har lite ont i magen…

Jag tog ändå steget..från total anonymitet *L*

Hoppas ni får en bra dag idag…=)

Kramar

1. Kärlek och pirr

2. Alla framsteg jag gjort i min terapi, vi pratar om att avsluta nu..lite läskigt =)

3. Projektet som dragit igång =) Skitkul!!

4. Mina underbara barn!!

5. All positiv respons och alla människor jag lärt känna under den sista tiden..

Mina blommor har börjat växa =) Så stolt jag är *L*

Min sambo tror att jag har börjat få moderskänslor hahaha men jag har alltid varit en pojkflicka och ALLTID velat vara lite mer tjejig…att odla blommor är tjejigt!! Hahahaha =)

Sen ska ni få se när de blommar =)

Kram kram