PUSS och NUFFS

Jag blir förbannad när jag läser det här, för oavsett om reglerna lättas på så görs det fortfarande skillnad på vanliga människor och bögar. En ”vanlig” människa måste vänta tre månader efter en ny sexpartner innan de får ge blod. Att ha en stabil partner är dock inga problem, inte så länge det har gått tre månader sen man hade sex med varandra första gången. För att en bög ska få ge blod krävs enligt de nya reglerna ett års celibat! Det handlar inte om att man inte får ge blod om man knullar runt utan det handlar om att inte ha sex på ett helt år, till skillnad mot tre månader sen ny sexpartner för oss andra dödliga.

Jag tycker det är pinsamt, fruktansvärt, diskriminerande oförsvarbart… Ja, en jäkla massa saker tycker jag det är. Bara så ni vet, man behöver inte vara homosexuell och ha analsex för att bli smittad av hiv. Att ha regler som insinuerar det är så ofantligt kränkande. Arg är vad jag blir!

Läs nyheterna här, här och här.

Kika på klippet här, jag syns ungefär när mätaren står på 0.45. Men jag rekommenderar dock klippet som handlar om scouternas förbundssämma som jag var på i helgen!

Här är förövrigt ett kollage jag gjorde efter Tinas Cookalong…

Sen jag började läsa engelska på Högskolan för två snart år sen så har jag ständigt varit en av de bättre i klassen, jag har presterat som aldrig förr och det har kännts jävligt bra. Under mina två terminer engelska fick jag VG i allt jag gjorde och fan vilken pepp det var för självförtroendet. Även terminen när jag läste svenska i våras gick jättebra med nära på enbart toppbetyg.

Nu går jag på en utbildning som bara släpper in de bästa. För att överhuvudtaget bli övevägd så måste man prestera på ett prov. De 22 som till slut kom in är således väldigt duktiga. Alla. Konkurrensen är hög.

Igår fick vi tillbaka vår grammatiktenta, och grammatik är min grej. Jag fick ett B. Ett B är bra, jag hade 98 av 103 poäng så att säga att jag är missnöjd känns inte helt rimligt. Däremot är det en GIGANTISK tagg i ögat att veta att gränsen för A, dvs det högsta betyget, ligger på 98.5 poäng. Det är helt enkelt inte okej. Det gör mig ofantligt irriterad. Inte ens ett poäng var jag ifrån.

Det påminner mig om när jag skrev högskoleprovet och hade två poängs marginal till 1.7 enligt tidigare normeringstabeller som varit oförändrade i flera år men som trots allt förändras med, wait for it, TRE poäng just precis då när jag skrev det. Jag hamnade alltså precis under gränsen och fick 1.6 istället.

Missförstå mig rätt, jag är nöjd och tacksam med att jag har läshuvud, visst är det en utmaning men det är en utmaning jag kan ta med ro många gånger. En utmaning som är rolig och det vet jag att det finns många som inte kan säga. Så jag är inte otacksam, jag är bara väldigt irriterad på att marginalerna INTE vill vara på min sida just nu.

Så egot fick sig en törn igår. Man skulle kunna säga att jag insåg att jag inte är odödlig eller nått. Eller så kan man bara säga att jag har underliga prioriteringar i livet som låter en så fånig sak som en grammatiktenta störa mig. Det är bara att välja. Värt att väga in är att jag faktiskt drömde om att tentan var felrättad i natt, i min dröm så hade min lärare rättat fel och jag fick mitt betyg höjt. En sked narcissim någon, jag har i överflöd…

Det finns alltså lite att blogg om, men träningen skriv jag om här. Och att skriva om att skriva verkar supertråkigt, detsamma gäller väl att skriva om min lektion i samtalsanalys.

Kanske ska jag bli modebloggare? Berätta in detail vad jag har på mig. Hela tiden. Enbart. Fast, det skulle bli ganska trkigt i längden. Och så skulle jag slita ut H- och M-tangenten på tangentbordet… Men, just for fun, vi provar en gång.

Dagens outfit:

Tjocktröja från Vässarö <3
Allt annat: H&M
Coolast: mina piratstrumpor!

Förresten så undrade Malin om mitt hat mot folk som är ivägen är någon ny 08-företeelse. Det är det inte. Det är däremot en av de främsta anledningarna till varför jag ALLTID har varit skeptisk mot Stockholm. I Bergshamra trivs jag, det är ungefär lika öde som Osby eller Vinslöv. Alla får plats utan att trängas. Och det är bekvämt att ha city nära tillhands med tunnelbanan. Men flytta till innerstan, nä, över min döda (eller i alla fall medvetslösa) kropp!

Jag känner helt enkelt att jag har en ganska arg dag idag. Mycket energi och ilska som vill komma ut av någon anledning. Idag blir jag även irriterad på människor som går sakta och är i vägen. Ska det vara så svårt att pinna på lite, se sig för och visa lite HÄNSYN? Jag kan åka slalom men jag föredrar att göra det med ett par skidor på fötterna i en backe ute i snön. Inte inne i en trång universitetskorrider med femtoielvatusen människors instängda svett hängande i luften. Helst vill jag lägga krokben för alla som är i vägen, ska det vara så svårt att fatta att jag vill komma förbi eller?

Okej, så, check på att avreagera sig. Nu ska jag plugga. Förövrigt så kommer jag drömma mardrömmar om det här. Hur ska jag kunna klara mig igenom julen, kanske dags att bunkra upp redan nu? (Förklaring: I min familj så pratas det ofta om den julen när jag drack ca en halv back julmust själv under en julmiddag. Jag har alltid varit lite av en svamp och just julmust har alltid varit värst. Dags för avgiftning kanske? Eller bunkring? Svårt val…)