Det florerar många tyckande om Malou von Sivers och en del av det är väl helt enkelt att hon synts i rutan under väldigt lång tid. En del av kritiken är att hon är dålig på att lyssna och ställa följdfrågor. Men det stämde ju inte, iaf inte i dag. Tvärtom så var hon väldigt närvarande hela tiden. Jag var lite skeptisk till att de hade använt sig av folk från TV4 till höstens iformare (folk som vill förbättra sina värden på olika sätt) då det finns så mycket inavelsteve som det är. Men det blev väldigt ärligt, framförallt blev jag imponerad av Artur Ringarts lugna blottande om sig själv. Så det fungerade faktiskt mycket bra.
Samtalet med Ann Söderlund och Nanok Bie blev samma resultat. Hon är ju en av de få som vägrar ha den där kändisfasaden om ”lyckliga gatan” och Nanok var ju duktig på att bita ifrån och nyansera hennes bild. Bra!

Detta har jag förstås redan skrivit till henne och sagt. Just det, ni som känner mig vet att jag vill låta folk veta vad jag tycker haha. På gott eller ont.

Ja sedan har jag suttit och skrivit till folk jag inte haft tid att ha kontakt med under lång tid. Ringt också. Och det känns bra i själen. Alla har ju så mycket för sig jämt och jag vet att jag egentligen inte behöver ha dåligt samvete eftersom det är lika för alla men ändock så känns det iaf bra nu att jag får catcha upp lite.

Och snart kommer min kompis från Öyn och vi ska ta en promenad till ett fikaställe. Vad annars haha.

Kram!

Rörande.

Min ångest späs på av att både grannen och mitt ex tyckte att jag skulle ha sagt ja till att börja på måndag med mitt drömjobb. Lite ångrar jag mig nu. Känner mig lite kallsvettig. Jag vet ju själv hur det fungerar. Ta en brödbit och brödet blir till en skiva, en limpa, ett bageri. Om du sköter dina mått vill säga.

Men nu är det försent. Kan ju inte ringa upp dem i dag och liksom säga att jag ångrat mig. Aningen desperat.

Men jag hade inte mått bra heller om jag inte fått ge mina barn det de önskat mest av allt. Att få åka upp till fjällen och träffa mormor och morfar.

De här valen man ställs inför jämt. Det suger.

Min sista dag på jobbet i dag. Nu är J tillbaka och jag slutar. Jag måste erkänna att jag var helt färdig med den här tjänsten. Jag var inte det i våras men jag kan med rent samvete säga att det är jag i dag. Jag kan inte säga att jag ångrar något men med facit i hand så är det ytterligare 1,5 år bort från det jag egentligen vill och passar för att göra. Det kan vara farligt. Jag blev dock uppvaktad på jobbet på ett sätt som jag verkligen inte hade räknat med! Visst en fika på em det hade jag räknat med men inte att bli bjuden på lunch och värsta presentutdelningen. Fantastiskt roligt faktiskt. Jag blev rörd och kan inte hantera situationen.

Lite har det med att göra att jag faktiskt är van att göra mkt för andra utan att någonsin få något tillbaka. Visst ett tack det får man alltid men många ggr inget mer. Så otack är världens lön så är det.  Så när det blir tvärtom då..fattar jag ingenting.

Men jag sumpade en chans i dag, en drömchans i mina egna ögon – för att jag inte kan börja på måndag. Därför är jag lite låg i dag. I går var jag så himla glad, kände att saker gick min väg osv och i dag för den enda lilla saken -  ja då plattas jag till marken igen.  Det är så typiskt mig att inte se typ alla 11 andra bra saker om en enda annan sak grusar mina ögon.

Och när en närstående säger på min fråga, som jag ställer mer rakt ut i luften ”ja vad ska det bli av mig” som nåt filosofiskt..och får svaret ”ja säg det” då har jag ju ingen lust att ha kontakt med den personen på ett tag heller.

PMS är inte att leka med.

Så kan det gå. Körde en för övrigt mycket rolig militärträning i går. Efter halva tiden skulle vi ha tävling. Vi var två och två. Jag fick en tjej som var 22 (haha shit vad ung och jag så gammal eg) och mycket vältränad fick jag erfara. Hon var rätt krallig faktiskt men oerhört stark. När hon körde triceps mot mina knän var det bara att höja vinglaset, typ. Nå iallafall var det simning, skogsstig och bära varandra 350 m som gällde. I tre varv. Sara tog simningen och jag tog skogsstigen och sen turades vi om med bärningen. På tredje varvet hände det. Vi ledde nämligen och jag hade en kille hack i häl på skoggstigen. Jag flög ned för stigen och nånstans där så snubblade jag till och också vrickade foten.

Ändå fortsatte jag att springa, jag vidhöll att jag skulle ta halva sträckan att bära då jag visste att jag orkade springa med henne på ryggen. Foten lyssnade jag inte på.

Sen joggade jag hem också med de andra. Instruktören tejpade min fot innan jag cyklade hem. Den hade redan börjat svullna och han sa att han skulle tejpa hårt för att hålla svullnaden nere. Inte bra att behöva cykla hem förstås. Det var en kille där som erbjöd sig att skjutsa mig men…ja så här i efterhand skulle man väl sagt ja.

Så djäv-lusiskt ont som jag hade i går..det var i det närmaste outhärdligt. Jag fick skaka på mitt högerben för att försöka distrahera mig själv från smärtan. Kunde inte räta på benet ens i viloläge och varje beröring var som ett slag.  I dag? Bättre. Kan stå på foten men inte gå. Visste inte att en stukning kändes såhär.

Har faktiskt börjat läsa en bok. Att läsa böcker ska verkligen inte underskattas, det är bara det att jag så sällan kommer så långt. Men det är vilosammare än tv och dator ingen tvekan .

Nu ska jag förbereda middag till mina bästa bästa barn och göra nån nytta innan jag tillåter mig att förloras in i bokens värld igen.

Likväl som killen som gick tätt bakom mig i trappen i går. Jag skojade med honom genom att stanna upp i trappan så han bognade i mig nästan. Han säger då Jag tittar på din bakdel. Den har du jobbat hårt för va?
Jag klappar rumpan och säger Ja mycket cykling. Jag förstår det, säger han och sen kommer H och börjar fråga vad han säger (hon tror att han ofredar mig) och därmed bröts förtrollningen. Jag hade säkert kunnat få ur honom något mer. Hoppas jag iaf .

Jag vet inte vad som hänt med mig men jag var en riktigt riktig söderböna förut men jag kan numera faktiskt vilja gå ut kring Stureplan. Men då får jag gå ensam vad det verkar haha. Nämen jag är less på det här skäggstubbiga drickandet – äh sorry jag är nog bara på ett visst humör i dag och tar tillbaka det där en annan dag men jag har haft roligt på Riche och Sturecompagniet te x. Visst dricks det så det står härliga till (inte positivt menat eg) där också men det är lite mer klass. Äh vi ska nog inte inveckla oss i det där.

I går valde vi Golden hits. Dit går svenne banan och det är ju det som känns skönt. Och du kan alternera mellan att dansa till 80-tal, schlager eller hitmusik. Om du inte har lust att sjunga karaoke vill säga. Men allvarligt, när du råkar titta någon i ögonen så tror vissa att det är ok att följa efter, smeka rumpan, försöka hångla u name it. Att man är ihop eller?? Blä. Då gillar jag plötsligt inte svenne banan fast det är vanligast bland utlänningar iof – det beteendet alltså.
Jag dansade iaf så H tappade ögonvitan. Hon tyckte jag var helt insane. Syrran, du vet hur jag är ibland när musiken rycker tag i mig *s*. Hela bröstet toppades av små svettdroppar som letade sig nedåt i olika takt. Hela ryggen var plaskblöt så varje gång någon tog mig där kändes det smått genant. Men vadå.

Jag kunde ha gått hem en timme tidigare än vad som blev men H hade ett halvragg på g så jag var solidarisk. Men det blev inget, oh vilken ryggradslös karl så vi drog hem i en taxi och klockan blev fyra innan kiosken stängdes.

H hinner ringa och jag säger jagande att jag kanske måste gå till akuten innan jag ens kan tänka på att dansa. Jag hör hennes besvikelse och oro. Ringer tandläkarakuten. En vänlig sköterska lugnar mig och säger att om jag inte har ont kan jag vänta. Det de gör är att punktera varbildningen och ge mig penicillin. Men hon förstår också att jag inte är så pigg på att käka penicillin något mer. Va tusan fem penicillinkurer sen februari..det är inte bra. Nåväl, hon säger också att jag kan punktera själv. Jaha, med en nål eller? Nä det är ju som en finne, säger hon. Du kan känna lätt på den men om den är hård ska du inte trycka. Jag känner medan vi pratar. Den är hård, säger jag…iiiiiiih den gick sönder, sa jag i nästa sekund.

Vi lägger på och jag rusar till badrummet. Jag ser inget var men blod. Och nu är svullnaden bara lila och blå. Ringer upp igen. Hon bekräftar att det kan se ut så och säger också att jag behöver inte vara orolig att infektionen sprider sig på något sätt. Bra, då kan jag gå ut och dansa då. Ja det tycker jag sa hon åsså var jag lycklig igen.

Har nu gått ned iaf 1,5 kg och då är jag ändå inte där jag var i våras. Men kg spelar inte så stor roll i mitt liv, men när jag var uppe och tassade på dryga 66 då är kroppen inte rolig att ha att göra med. När du tränar känner du dig tung och när du ska flirta känner du dig fet. Typ.

Oh jag måste börja fota igen, det är ju så kul att se bilder eller hur. Den där igelkotten t ex nähä inte skoj. Jamen den haltande råbocken här borta då nähä nä nä – men jag då plaskvåt efter att ha cyklat i åskregn i 1,5 mil – mm jag förstod det.

Har tränat s k militärträning på fm. I två tim. Först cyklade jag dit det tog 30 min, sen begav vi oss med lätt löpning till GIH:s gräsplan. Där körde vi parövningar, lite muskelstyrka, typ intervallträning och stretch. Roligt gäng men jag hade ju så mkt endorfiner så när instruktören frågade hur jag kände mig sa jag kaxigt att jag kunde träna mer.

Jo jo sitter här och svettas, kanske efterförbränning? Är helt slut i kroppen men har ätit bra och mycket så jag hoppas på inte alltför mkt backslash. Ska ut och dansa i kväll också men det var tydligen bra att röra på sig för att slippa träningsvärk i morrn så..i will do my very best

Återkommer.

Annars tvättar jag nu andra varvet. I dag är det kuddar och täcken som gäller och det är ju absolut inte ofta man kör den svängen så det är jag glad över. Ska fräscha upp på ballis också så jag kan lägga ut madrasserna på vädring när det är så här pass kallt ute. Ja usch det är verkligen höst ute känns det som. Man kan inte tro att det var medelhavsvärme för mindre än en vecka sedan.

Lite bakis eller mest trött efter en lång kväll hos grannen. Trevligt absolut där jag ringde efter Italian Stallion som också kom över. Tufft av honom att komma av olika anledningar. Sen har han ju en gång sagt att han har en fantasi om att  se mig och henne tillsammans sexuellt. No chanse kan jag säga men undrar om han tänkte så i går.

Sen åt jag en halv kladdkaka men det var nog den godaste jag ätit på flera år så man får väl tycka nånstans att det var ok.

Så himla kul att lyssna på grannens/vännens snack om hennes dejt som tydligen fiser så mkt och hon klarar inte av det. Hon ligger och håller för öronen när han är på toa ifall han släpper sig. Han undrar förstås vad hon håller på med och hon kan inte säga det. Sen har hon kommit på sig själv med att släppa sig ljudligt under natten och hon märker att han också är vaken och hör detta. Jaja skratt det är verkligen underhållande att lyssna på.

Nu ska jag hämta tvätten, magen har lugnat ned sig efter min tallrik med yoghurt nötter och bär. Konstigt. Att den blev så upprörd alltså. Den kanske bara väntade på besök iof. Ja magen.