Opposite You

…eller vad det nu heter. Påven kliver av sin post i förtid liksom. I vanliga fall påvar påvarna ända fram tills de trillar av pinn. Men nu, för första gången i världshistorien, bestämmer sig en påve för att tacka för sig innan han dör. Som 85-åring har han inte orken att leda 1,5 miljarder katoliker och rodda med pedofilimisstänkta småpåvar. Klokt beslut tycker jag.

Själv bloggar jag på utan en tanke på att abdikera.

Ok, det är antagligen fake, men jag skrattade gott åt lilla hästen som spelar flöjt:

Blåbär och kanel-te

Djupfrysta blåbär i yoghurten och en kopp varm kanel-te till det! Härligt. Varmt och kallt – värsta kombinationen när man har hosta ju. Dessutom känns det som om tänderna ska spricka. Iskallt, skållhett, iskallt skållhett. Hur tänkte jag nu?

Ja ja, jag tänker inte så mycket alls nu för tiden. Jag bara är. I soffan. Med mina snorpapper och hostmediciner.

Läser på Aftonbladets hemsida: “Twitterstorm” efter det att det visade sig att Ola Lindholm ligger bakom Sean Banans låt Copacabanana i Melodifestivalen. Jaaha?

…får hjärtklappning och mår allmänt skit.

Note to self:

Läs FASS innan du tar medicin

Sitter med min kaffekopp i soffan och tittar på morgon-TV. Två coola tjejer snabbanalyserade veckans nöjeshändelser. De avhandlade – hör och häpna – Gaygalan och Melodifestivalen. Liksom kändisar som efter gig tagit emot pengar i form av “Brunodinarer” i ett kuvert bakom scenen. Typ.

Brunodinarer i ett kuvert… ja hur ska man kunna förstå att det handlar som svarta pengar?

Sedan var det ett annat nytt ord (nytt för mig, that is) som dök upp: “Hipster”. Alltså inte “hipster” byxmodell utan “hipster” som i… som i… ja vaddå? Jazzälskande LSD-användare?

Hm, antagligen inte. Som nyhetstörstande bloggankare ställs man inför så många nya begrepp.

Heureka! Jag har hittat på ett nytt ord! “Bloggankare”! Ni vet, i stället för “nyhetsankare”.

Jag är ett Bloggankare! Med ett stadigt tag i bloggbotten.

Hello Black Bird

Nu debatteras ganska hårt Näthat. Kända kvinnor berättar om mejlboxar och kommentarsfält som fylls med hot om våldtäkt och mord. Vidrigt. Kriminellt. I allt det vidriga gjorde jag en liten lustig reflektion i gårdagens Debatt, när en Sverigedemokrat med darrande underläpp berättade att de också minsann blev utsatta för näthat. En partikollega hade blivit kallad för “kackerlacka”!

Ja, vad ska man säga… jag ser en viss skillnad på “kackerlacka” och “jag ska våldta dig med ett basebollträ”.

Hur som helst så blev jag påmind om varför jag började blogga för några månader sedan. Det var på grund av det elaka mediaklimatet. Alla arga-program. Arga snickre, arga kockar och jury-program där man uppenbarligen tycker det är helt okej att vuxna talar om för tonåringar att de är fula och idioter som tror att de kan bli kända.

Jag skulle ju sprida kärlek i min blogg! Kärlek i form av sex, konst, böcker och forskning. Sådan god tanke. Sådant pretto.

Nu blev det inte så, men jag är glad ändå!

A spider female of the species Euprosthenops australis. Photo: Anna Rising

En forskare vid Karolinska Institutet, Anna Rising, tillverkar spindeltråd med hjälp av bakterier. Tanken är att materialet (i framtiden) ska kunna användas till att bland annat skynda på sårläkning och reparera skadade nerver. Tydligen kände redan de gamla egyptierna till spindeltrådens helande verkan, men nu ska Karolinska Institutet ta tråden till oanade höjder. Läs vidare på här om Anna Risings forskning på KIs hemsida.

Kul grej på något sätt. Forskning som låter begriplig men ändå obegriplig. Tillverka spindeltråd av bakterier. Jag har sagt det tidigare, och säger det igen: räkna aldrig ut naturen. Dyngbaggar och spindlar sitter inne på svaret till livets gåta.

Pablo Picassos ‘Golden Muse’ från 1932

Hade du hostat upp drygt 45 miljoner dollar kunde tavlan ha blivit din. Den såldes häromdagen på Sotheby’s för det svindlande beloppet 45 miljoner dollar! Yes. Och det var ju inte ens porträttlikt. Om jag hade varit den där Marie-Thérèse skulle jag ha blivit skitsur.

Sotheby’s offers Picasso’s iconic portrait of his ‘Golden Muse’ Marie-Thérèse Walter for sale at $56m.

A(H1N1) även kallad svininfluensa
Foto: Katarina Brus-Sjölander, SMI

In-flu-en-sa. Baaaahh… Gå in på Smittskyddsinstitutets hemsida och läs vidare. Där kan man gå i Influensaskola - lära sig om virus och bakterie och gå med i Influensakollen.

Den är på gång, jag känner det på mig. Hälften av alla lärarna i skolan och hälften av barnen på dagis har influensa. Nu har jag ont i leder, begynnande huvudvärk och ett stort behov av att tycka synd om mig själv. Varför, varför pussar man på sina små söta barn när de är sjuka?

Okeeeeeej, utsedd till årets bästa film (iofs i England).

Då är det kanske bäst att jag ger den en tredje chans? De två första gångerna somnade jag mitt i filmen. Men den lär visst vara bra, enligt experterna.

Han är ju grymt stilig den där Bond. James Bond.  Jag kan tänka mig ett tredje försök.

BBC News – Skyfall wins best film at Evening Standard awards.

Copyright Kungahuset.se

Man kan säga mycket om vårt kungahus – jag tänker primärt på HMK – men nog fan är det lite krut i kronprinsessan allt! Jösses, hon delade ut pris på Gaygalan och tog tydligen ordet “homo” i sin mun. Experter tror att det är första gången en kunglighet säger det ordet offentligt, någonsin! Hon såg riktigt kaxigt avslappnad ut när hon höll sitt tal till årets homo: Jonas Gardell.

You go girl!

Tänka sig, jag har bloggat om en kunglighet. Det trodde jag inte om mig själv.

Danny i Melodifestivalen, bild lånad från Metro.se

Jaha ja, i år är det männen som står för bröst-chockerna. Uppfriskande!

Ingen Melodifestival utan en eller ett par skandaler. Är det inte mikrofoner som ser ut som glitter-dildos så är det stativ-juck eller troschocker. Kul att det var en kille som fixade till det denna gång. Jämlikt på något sätt.

Sitter och tittar på något som jag kallar för tant-TV. Malou – Sveriges egna Oprah – diskuterar djupa saker med mer eller mindre kända personer. Idag har man pratat om kvinnor som inte vågar anmäla våldtäkter. Horribel statistik, man räknar med att endast 20% av alla sexualbrott leder till en anmälning. På det, visar det sig att vissa gärningsmän  inte ens blir hörda innan målet läggs ner.

Bedrövligt, bedrövligt, bedrövligt.

Kvinnor uppfattas fortfarande som sexobjekt,  trots införandet av ordet “hen”. Jag tror att samhället behöver använda lite starkare medel för att få bort stereotypa könsroller.

I Malous soffa satt en kvinna och berättade om sin egen erfarenhet av att bli sexuellt utnyttjad. Hon vågade göra en anmälan 6 år efter det inträffade. Detta på grund av att hon bl a blivit hotad av gärningsmannen. Nu promotade hon ett projekt som heter Våga anmäl som hjälper och stödjer kvinnor och män som utsatts för sexuella övergrepp. Mycket bra initiativ tycker jag.

Likaså fanns en mycket bra jurist med i Malous soffa, Elisabeth Massi Fritz, som specialiserat sig i detta ämne. Hon är också bra att promota – vilket jag gör nu!

Schhh… mamma är bakis

Men först, vad var det jag sa: Kristian Luuk fick ju en roll i Melodifestivalen i alla fall! Inte som programledare utan som VIPare i ett shownummer. Åååååh… jag bara visste att den mannen skulle dyka upp.

Kom ihåg var ni läste det först .

Jorå, jag har också hunnit nyktra till under dagen. Jag var grymt bakis i morse – och det är ju ingen hit att vara det alltså. I förmiddags, när jag böjde mig ner för att knyta skosnörena, gungade hela rummet. Suck, inget att sträva efter. Vart annat glas ska vara vatten och ingen alkohol efter kl 24.00 är regler man inte ska tumma på!

Jag kräktes i alla fall inte i en julgransfot. Alltid något att glädja sig åt!

Ja herre min skapare, allt händer på en gång. Petra Mede har ju redan fått sin bebis. För en månad sedan, lite drygt.

Men man förstår veeerkligen media som måste ifrågasätta hennes trovärdighet som programledare ändå. Småbarnsmammor kan man nog inte lita på. En av rubrikerna ligger väl redan i tryckpressarna och väntar:

“Petras bröstchock! Tuttarna växer i direktsändning!”

Man kan väl recykla rubriker. Var det Charlotte Perellis eller Carolas tuttar som växte i direktsändning förut?

Jag inser att ett av mina svar här nedan är en så pass viktig nyhet att jag borde dela med mig den till alla. Det handlar om melodifestivalen 2013 – så det är nästan en världsangelägenhet. Man diskuterade Petras programledarskap i gårdagens “Debatt”. (Fatta vilken tyngd det här ämnet har!)

Herre Gud, kvinnan är ju gravid!

Hon har antagligen ett barn inom kort! Det går ju aldrig! Som kvinnlig småbarnsförälder borde hon veta sin plats. Byt ut henne mot den självgoda Kristian Luuk. Att han är småbarnsförälder är ju bara rart.

Ligger här i min fluffiga säng och vältrar mig bland tidningar och böcker! Inte ett morgonstånd i sikte. Känner mig som en lyckad person (trots den tillfälliga bristen på stånd).
Ni vet: jag har nära och kära, ett bra jobb att gå till, mat på bordet, kan unna familjen en resa ibland, ser okej ut (i vissa vinklar), uppfattas som en kul prick och jag tränar när andan faller på (tisdagar udda veckor).
Och så… PANG! Verkligheten kastas rakt i ansiktet på mig. I bilen. Jag beklagar mig över jobbet. “Ååh, jag fixar inte tråkiga personalärenden, det är tråååkigt, jag blir såå arg, fast jag säger inget.”

Min man säger: “Oroa dig inte, de märker inget. Du uppfattas alltid som snäll, glad och trevlig! Det är ju bara när du är tillsammans med barnen du är arg.”

Tänkvärt. Tänkvärt. Tänkvärt. Tänkvärt. Tänkvärt.
Vad håller jag på med?

Upprörda röster menar på att Petra Mede inte kan leda den stora “Eurovision Song Contest 2013″. Hon är inte en tillräckligt känd kändis. Ingen kommer att veta vem hon är!

“Who is this Petre Mede-thing?” kommer hela Europa – ja kanske hela väst-världen – att undra.  För att undersöka hur Europa mottog nyheten om att Petra Mede ska leda festivalen gick jag in på följande nyhetssajter:

BBC News (England)

Bild.de (Tyskland)

Il Roma (Italien)

Corriere Della Sera (Italien)

Pravda (Ryssland)

Contrafort (Moldavien)

och sökte på Eurovision Song Contest 2013.

Man kan väl säga såhär: Ingen av ovan nämnda nyhetssidor är speciellt intresserade av “Eurovision Song Contest 2013″. Och jag vill påstå att ingen, absolut INGEN, bryr sig om vem som leder festivalen. Man kan nästan säga att “Eurovision Song Contest 2013″ är en icke-nyhet i av Europa.

Förutom i Sverige då.

Jag blir lite fascinerad av killarnas stånd. Hur man kan vakna med ett – och direkt vara småkåt. Eller efter en blöt kväll: vakna på morgonen och vara jättekåt. Då brukar jag vara bakis och inte kåt alls. Men det är tur att han inte har lika lång startsträcka som jag. I så fall skulle det aldrig bli en snabbis eller Bolibompasex.

Ja ja, det kan väl jag gå runt och fundera på idag. Funderar jag tillräckligt mycket blir jag kanske dyngkåt  till kvällen.

“Jag köpte inga damer, så långt jag vet…”

Två skidtränare på ungdomsläger i Innsbruck  går på bordell och betalar med kommunens kontokort. Men det är klart, det är inte så lätt att komma ihåg alla detaljer, när man ligger där dyngrak på en bordell. I Innsbruck. Äntligen av med ungdomarna. Då kan tränarna gå ut och fira. Men kommunens kontokort.

“Så långt jag vet…”, var det inte ungefär så kingen sade om kaffeflickorna?

Helt plötsligt blev jag sugen på att grilla något. En korv kanske?

Ni förstår symboliken va? Imorgon är det måndag.

(Men en extra hälsning till min bloggarvän Pyspunka.)

När man är en ganska oerfaren hotelliggare som jag går man lätt i spinn när man ställs inför en generös frukostbuffé. Man vill provsmaka allt (nästan) och man kombinerar hejdlöst. Alla sorters nötter, frön och frasiga flingor ska ner i filen. Tillsammans med skuren frukt och lite boysenbärkompott. Pannkaka med grädde och sylt toppad med lönnsirap.  Ägg, bacon och marchésallad. Min love-to-hate-kombination för dagen blev:

Pizza med fruktsmoothie, och en kaffe vid sidan av.

Men dra mig långsamt på en tallpinne. Den kombinationen fungerade inte så bra nej.

Yes, nu stretchar jag vaden i hotellsängen. Det går ju jättebra! Att hålla sig i trim som 40-plussare verkar ju enkelt. Imorgon ska jag nog stretcha överarmens baksida.

Om man bor på hotell sådär två gånger per år känns det ganska bra. Nu ska jag drömma om morgondagens frukostbuffe’ . Ingen disk, inga smulor på golvet – bara välja och vraka.

En sak till… i hotellets informationsbroschyr som ligger här på rummet står att man kan be om att få klimatkompensera vid utcheckningen. Det innebär att hotellnotan kommer att landa på ett högre belopp än det var tänkt.

Undrar hur många som gör det? I PRAKTIKEN alltså.

Bor på hotell. Bloggar från en hotellsäng. Det  känns exklusivt. Läser dessutom i en glossig tidning. Wooohhh… nu luktar det proffsbloggare om mig.

Jo, så till saken. I den glossiga tidningen står det vad man ska göra när man passerat 40. Man ska stretcha! Sounds fair to me.

Ni fattar symboliken va? Det är fredag.