På lördagen slängde vi ihop en brunch bestående av äppelplättar och lite annat smått och gott, och åt så att vi alla tre var så mätta att vi kunde rulla från bordet efter maten.

Sambo-A kände sig hängig och slog läger i soffan med en arsenal av film, medan jag och gäst-A gjorde oss representabla, och drog ut till Nacka Forum för lite shopping, både ego-shopping och presentshopping. När vi kom dit visade det sig vara någon slags jippo (behövs det verkligen för att locka kunder en lönehelg?), och Thomas Järvheden klev precis av en scen som byggts upp inne i gallerian. I och med att underhållningen tillfälligtvis var över, började folk röra sig in i butikerna, jag och A strosade lite och hittade till slut en present, och dessutom lite underkläder, påpassligt nog med förmånligt erbjudande.

Rätt vad det var, så tömdes butiken på andra kunder, och när vi själva lämnade den, förstod vi varför. Del två av underhållningen hade börjat, och denna gång bestod den av Amy Diamond som skuttade runt på scenen och sjöng till backtrackslingor. I anslutning till scenen hade barnfamiljerna slagit läger, och musiken fyllde hela lokalen.

Vi själva började känna oss ganska nöjda, och begav oss sedan hemåt åt varsitt håll. Jag stannade till för att köpa lite mat, och lyckades även bli kompis med ett par skor som fick följa med hem. Nice!

Hemma blev det lite mellanmål och piff innan jag gav mig iväg till O och E som hade inflyttningsfest. Efter att ha kört fel 15 gånger och letat parkering i en kvart, bara för att inse att det fanns en dold parkering på andra sidan vägen från O och Es hus, var jag lite försenad, men ändå på relativt bra humör. Ja, jag har dåligt lokalsinne, och ja jag HATAR Brommas ”trafiklösning” (är det en rondell? Nej! Är det en korsning? Nej! Möts vägar zigzagmässigt, med företrädesskyltar, trafikljus och cirkulationsplatsarkitektur? Ja! Finns det ”genvägar” till ställen som inte ”borde” ligga här? Japp! Welcome till Bromma…)

Väl framme blev upplevelsen mycket trevligare. De hade flyttat in i en jättefin lägenhet, och dagen till ära fyllt lägenheten med en massa trevligt folk. Det bjöds på snittar, mat och marängsuisse, och lite lekar och musik så klart. Efter ett tag var även dansen igång, och köksparketten invigdes på fullt allvar.

Framåt halvtresnåret samlade jag ihop mig och några goa vänner och rattade Missan med klös in mot staden för att släppa av mina medresenärer på lämpliga ställen. Vid fyra på morgonen var jag nerbäddad, trött och nöjd och med 12103 steg på räknaren.

Tack alla för en trevlig lördag!

KRAM