”Sarge!”
”SARGE!”
De låg ner i mörkret, runt omkring dem smattrade gevär och skottsalvor. De hörde upprörda röster och såg skuggfigurer på avstånd närma sej dem, där de låg.
”Vakna för helvete! Var är du någonstans? Är du träffad?”
De var ett fireteam från ett FN-förband i Afghanistan, och de hade blivit tillkallade till en större byggnad i staden, där det förekom misstänkt rebellaktivitet.
”Jag är här, Nej”.
”Klockan sex, motorfordon, order?”
De såg ljuset av billyktor närma sej grinden utanför gården där de låg och tryckte.
”Klockan sex, motorfordon, ORDER?”
Deras ljusa klädsel hade röjt dem, och fler var på väg emot dem.
”För helvete Sarge!”
”MG ger skyddseld mot grinden, Johnton och Drago ger verkanseld fienden höger flank, VERKSTÄLL!”
Sarge tog liggande fram sin kikare och tittade sej omkring bland skottljud, eldsflammor och skrik.
”Klockan två, tre män, BEKÄMPA!” Han kikade neråt.
”Klockan fyra, maskingevär, BEKÄMPA!”
De såg människor falla som käglor, men ändå kom det bara fler.
Sarge lade ner kikaren och höll upp höger hand.
”Upphör!”
”MG lägg satchel här, armera!”
”Uppfattat”
”Skugga mej höger, huvuden nere.”
Sarge riktade handen mot höger, krålade mot en öppning i grinden där borta, som verkade öde.
”På tre, rusning klockan 10, alla efter mej, Verkställ.”
De räknade till tre, Sarge reste sej försiktigt och de sprang med nedböjda huvuden mot grinden.
Sarge såg en klunga på tre fyra palmer utanför grinden.
”Ögon öppna, MG vaktar bakåt”.
Han sprang dit. De andra följde spanande efter.
Sarge lade sej ner i gräset under palmerna och tittade i kikaren mot gården.
”Satchel, detonera, verkställ!”
Med ett enormt dån exploderade trädgården och halva det hus där de just varit.
Det tjöt ordentligt i öronen på dem allihop, och för ett par sekunder var de alla smått förvirrade.
Efter smällen kollade de varandra och sej själva, att de hade alla kroppdelar kvar och inte blödde.
Det hördes skrik och allmänt kaos runt huset och gården de sprängt.
Sarge riktade högerhanden mot en väg höger om dem och sprang hukande dit med gruppen efter.
”Sarge, tack!”
”Uppfattat”
Vid vägen väntade en bil in dem, de hälsade snabbt och klev in.
De pustade ut, men satt för övrigt tysta och tittade in i natten.
Alla riktade de blickarna snett uppåt himlen genom rutorna och önskade sej vara någon annanstans.
/Pastorn
