Undra om jag kommer få ha tid med att mysa på morgonen som jag alltid gör här hemma, eller kanske blir det långa skogspromenader klockan 07.00.

Låt se…… jag hänger med på allt!! Med eller utan min morgonrock.

.

Idag bär det av till Rehab på Lydiagården. Jag ser fram emot dessa dagar men hoppas verkligen inte att det kommer bli för mycket. Ni vet, ibland kan jag känna att jag vill bort från allt vad som heter cancer och vill inte bli påmind av sjukdomen mer. Men jag vet att detta är bra för mig och jag ser dessa dagar som något jag behöver för att bli riktigt frisk. Inte bara frisk i kroppen utan frisk i huvudet.

Jag skall vara där till fredag så datorn kommer givetvis att följa med mig dit. Jag tänkte låta Er följa med mig på den lilla resan och hoppas på att jag kommer ha tid att skriva lite till Er.  

Nu skall jag skriva ett brev till en fantastisk människa som börjar på S;). Sen skall jag packa min väska som bara skall innehålla bekväma kläder och skor. Vi hörs kanske i kväll med ett första foto från Lydiagården. Aufwiedersehen

På Rosa Bandet galan träffade jag Sara Natt och Dag som har skrivit boken ”Livet kan inte vänta” och Stefan Olsson som har formgivit/designat boken. Jag har känt till boken ett bra tag och stött på den flera gånger under mina vistelser på sjukhuset. Har även läst om boken på nätet och i tidningen. Den handlar och tre livsglada tjejer som alla tre får diagnosen obotlig cancer.  I boken får vi följa Hanne, Sabina och Ulricas liv igenom kaos, ångest och kamp men även deras förmåga att gå vidare och kärleken till livet.

.

På min högra sida Barbro Westerholm, riksdagsledamot för Stockholms län och socialpolitisk talesperson. Nedanför mig sitter Sara Natt och Dag och Stefan Olsson.

.

När jag kom hem på natten efter galan tog jag boken och la den längst ner i min byrå. Jag var så tagen av alla inslag från galan och väldigt rörd över inslaget med pappan som mist sin fru och sin dotter i bröstcancer. Dottern som dog är Hanne en av de tre tjejerna som vi får följa i boken ”Livet kan inte vänta”.

Men i måndags kväll smög jag upp från sängen bort till byrån och tog fram boken. Jag är inte klar med min bearbetning av min sjukdom och kände en sådan samhörighet med dessa tjejer efter att ha läst baksidan på boken. Jag läser nu några sidor varje kväll av boken och jag får en väldigt stor kärlek till livet genom att följa deras kamp. Dessa tjejer kämpar och vilken kärlek till livet de har. Jag får ytterligare en gång till reda på hur bra jag har det trots allt jag har fått gå igenom innan jag ens hunnit fylla 30. Ett tips…. LÄS DENNA BOK!!!

Tack Sara och Stefan för boken.

Läs mer om boken här: METRO

Klicka här för att köpa boken: Livet kan inte vänta

Denna veckan har jag ägnat mig åt att svara på alla underbara email och brev jag har fått. Jag blir så fruktansvärt rörd av hur många som varje dag lider av sjukdomar och tragedier. Men även vilket lidande alla anhöriga har. Jag är ju själv en anhörig och vet ju vilken förlust det var när jag förlorade min pappa i hjärntumör. All värme och kärlek till alla Er som har delat med Er av era liv. Kämpa på och från mig får ni en stor varm styrkande vinterkram.

Jag har även fått otroligt många brev och email från människor som inte har någon sjukdom eller har någon närastående som är sjuk. Bara helt vanliga människa som har börjat följa min blogg och läsa om hur livet kan vända bara på några sekunder. Dessa brev är fantastiska och bevisar att även min ”cancer blogg” ger friska människor en tankeställare. Tack för era tankar och fina känslor!

Sen har vi alla brev och email där avsändarna vill ge mig styrka och fina ord. Dessa brev och email har jag läst flera gånger och Ni har verkligen hjälpt mig att inte känna mig ensam och rädd. Ni har hjälpt mig och gjort så jag har orkat. 1000 TACK tack tack tack…

Jag kan bara än en gång tacka för alla fantastiska ord från Er och önskar Er allt gott i livet.

Det här mailet fick jag av Lotta en helt vanlig tjej från Stockholm. Tack för att du tog dig tid att skriva dessa rader som gör mig Therese och Annette väldigt glada.  

. 

Hej Pernilla,

Tog som vanligt tidningen Metro på vägen till jobbet igår. Såg ditt namn och att du hade en blogg på ”rosa bandet-sidorna” i tidningen. Igår kväll gick jag in på din blogg och läste om dig, din sjukdom och hur du kämpar mot din bröstcancer. Läste även om dina vänner Terese och Annette och era berättelser berörde mig djupt. Ni utstrålar och visar sådan livsglädje och kämpaglöd samtidigt som ni kämpar mot sjukdomarna varje dag!

 Har aldrig skrivit på någon blogg och då jag såg din mailadress så ville jag bara skriva några rader och önska att du får vara frisk efter din behandling. Jag skall följa dig  och dina vänner) på bloggen och hjälpa till med bidrag till Rosa Bandet kampanjen. Du verkar ha en sådan livsglädje och styrka och det kan hjälpa många andra som är sjuka och vi som är friska kan inse att vi ibland gnäller för ”ingenting”! Att vara frisk är verkligen något att vara glad och tacksam för.

 Här i Stockholm skiner solen idag och jag hoppas den gör det på dig också!  

Många varma hälsningar, Lotta

Idag har det varit vinter i Malmö. Jag kunde nästan lukta det till mig när jag vaknade i morse. Satte på tv:n och såg att det hade börjat snöa på flera ställen i Sverige. Efter lunch tid såg jag att det även kom några pytte små snöflingor här i Malmö city. Men långt ifrån någon snö som lägger sig på marken:(. Idag var jag och tränade innan lunch och fick svettats lite, riktigt skönt. Till lunch blev det spenat och fisk, gott och nyttigt.

Jag fick ett jätte fint email av Lennart Lundgren för några dagar sedan. Även han var med och skrev en krönika åt Rosa Bandet-kampanjen.

.

Han skrev om oro och så här lät det:

.

I all välmening.

 Oro. Är räntan man får betala för att man tar ut något ifrån  morgondagen, som man inte vet ett iota om.

.

Jag tyckte det var så bra och så himla rätt. Det är ju så sant att man får sig en tankeställare. Det kan vara svårt för oss cancerdrabbade att släppa oron, men Lennarts ord kan kanske hjälpa oss att oroa oss lite mindre ibland. Ville dela med mig av det till Er och även låter er läsa hans krönika på cancerfonden. Lennart är en av de få män som faktiskt har drabbats av bröstcancer.

Läs hans krönika här.

.

Just nu väntar jag på min älskade Elle. Vi skall äta sushi och snacka tjejsnack hela kvällen. Jag älskar tjejkvällar:):) Ha en fin kväll// En glad Pernilla

Hej på Er!! Nu är oktober månad slut och mitt skrivande för METROS Rosa Bandet – kampanj är över precis som alla mina behandligar och även så Galan. Det har varit kul och givande att få ha hjälpt till och bidragit med mina erfarenheter i ord. Även i tidnigarna Solo, Sydsvenskan och Icakuriren. Jag har under oktober månad återberättat min cancerhistoria på metrobloggen.se, från den dagen jag upptäckte min cancer knuta i Österrike till den dagen jag fick insatt min Picc-line. Jag har givetvis inte kunnat återberätta allt och har i korthet tagit fram det jag har tyckt varit viktigt. Hela min blogg är ett uppslagsverk för er som vill ha reda på hur det är att ha bröstcancer. Det är bara att klicka sig bak i tiden för att få reda på hur en cellgiftsbehandling kan se ut eller hur illa man kan må av den. Ni kan även läsa er till om en äggstocksoperation,  bröstproteser och statistik. Jag ligger ofta vaken på nätterna och undrar varför livet är så här och ni kan även läsa hur jag hela tiden försöker klättra upp från den långa taggiga stegen som jag väldigt ofta den senaste tiden har ramlat ner ifrån.

Allt finns nerskrivet och ni kan följa vart enda litet steg jag har tagit de senaste 8 månaderna. Varför jag inte fortsätter att skriva detaljerat om vad jag har gått igenom är för att det är jobbigt, jag orkar inte gå igenom det en gång till. Jag vill vara i nuet och är nu i ett sjukdomsstadie där jag måste börja tänka framåt. Jag kan därför inte gå tillbaks till det jobbiga som inträffade mig för bara några månader sedan. Men ni som vill och behöver min erfarenhet gå jätte gärna tillbaks i tiden och läs om hur det var. Jag själv ägnade timmar och långa nätter framför datorn när jag fick reda på min diagnos och jag läste igenom alla cancer bloggar jag fick tag på. Min blogg är här för att hjälpa andra så ta gärna del av den.

Vi hörs i morgon:):) Aufwiedersehen

Nu är det måndag och början på en ny vecka. Galan var på något sätt en milstolpe i mitt kämpande till ett friskt liv. Idag mår jag bra, min kropp orkar mycket mer och jag känner hur jag från dag till dag bara blir bättre. Jag har också märkt att mitt hår börjar växa på riktigt igen och ögonbryn och ögonfransar är på väg ut. Det betyder även att jag börjar vakna till liv. Jag känner mig redo för att ta ett steg vidare mot ett friskt liv. Jag kommer nu börja satsa på mitt välbefinnande och kommer redan på söndag åka på Rehab på Lydiagården. Lydiagården är ett ställe utanför Höör där cancerdrabbade människor träffas för 5 dagars Rehab tillsammans med läkare, sjuksköterskor, sjukgymnast och undersköterska som alla är utbildade inom tumörsjukvård. Så jag ser fram emot att packa min väska och bara ta hand om mig själv nu. Efter Lydiagården behöver jag nog få lite perspektiv på livet och jag behöver lära mig att leva utan bröstcancern. Det kommer säkert ta tid men jag är ingen person som ligger på sofflocket och tror att någon fixar det åt mig. Jag vill vidare och känner att det snart är dax. Därför kommer jag nu börjat mitt liv tillbaks till ett friskare liv. Jobbigt men även roligt.

Se vad som hände idag. Jag berättade ju att jag har köpt ett träningskort på gymmet här nedanför mig. Jag har varit där regelbundet och idag orkade jag med en hel timme på träningscykeln samt 100 situps. JIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII hooooooooooo vad skönt det var at svettas igen, som jag har saknat det. Jag ställde mig även på vågen och såg att jag redan har tappat 2 kg sedan min sista behandling. När jag blev sjuk vägde jag 55 kg och efter alla behandlingarna väger jag idag 60.4. Är glad för dessa 2 kg och ännu gladare för att min kropp börjar fungera som valigt igen. Snart skall jag upp i bergen igen och ta mina första svängar efter att ha haft ett långt uppehåll från skidåkningen…… LÄNGTAR          

En hel timme på denna maskinen fick mig att svettas på riktigt för första gången på väldigt länge:):).

.

Jag avslutade min träning med 100 st situps puhhhhhhhhhhhhh!!!!

.

Nu blir det regelbunden träning och förhoppningsvis kommer jag att märka att min kropp tillslut är tillbaks där den var innan jag blev sjuk.

I söndags var det Brunch med Annette. Ja ni vet vår underbara vackra Annette som har diagnos hjärntumör. Vi kan följa henne i sydsvenskan och även på hennes blogg. Vi lärde ju känna varandra genom min blogg och idag träffas vi ibland och har lite roliga saker för oss:):). Igår blev det Brunch med Annetts närmaste vänner och familj. Många härliga skratt  men även mycket prat om döden. Vilket sjukt ämne att sitta och diskutera under en brunch en söndag i november månad. MEN döden står oss alla väldigt nära även om många inte vågar inse det, men den kanske är mer påtaglig när den gäller mig och Annette. Till alla Er som var där…. Tack för en trevlig brunch:):).

Fin ett fel…. hihihi alla är nästan skalliga utom N.

.

Här har ni 5 glada brunch ätare:):) och några fler bakom oss.

Nu är det söndag och jag har fortfarande väldigt svårt att smälta torsdagens intryck. Vilken Gala och vilket stort engagemang från så otroligt fantastiska människor. Jag har inte fått någon slutsumma på hur mycket pengar galan drog in, men när jag tittade på siffror tavlan innan jag lämna Malmö arenan stod den på 47 miljoner.

Här kommer lite bilder från Rosa Bandet-galan 2009.

.

Min gala klädsel blev en svart klänning. Tack Johanna!! Trots 6 cellgiftsbehandlingar och ca 432 cortisontabletter så blir jag faktiskt glad när jag ser mig själv så här lycklig:):). Att jag har haft cancer är inte lika påtagligt längre, kroppen gör undervärk.

.

Jag och min älskade mamma med en välkomstdrink i handen. Innan vi fick komma in på själva Arenan.

.

Våra bordsplaceringar var på bord 1, bordet närmast scenerna och de bordet där alla deltagande personer från inslagen med familjer satt. Vilka fina människor och vilka inslag vi fick se, det rörde mig djupt.

.

Här har ni en Pernilla strax innan galan börjar sändas i tv. Har ätit jätte god mat och även för ovanlighetens skull smakat på vinerna som serverades. Jag dricker ju normalt ingen alkohol sen 3 år tillbaks men jag sippade lite extra på rödvinsglaset. Men verkligen inga stora klunkar, som ni ser är glasen nästan fulla och jag bad inte om någon påfyllning.

Men mer av rödvinet skall det bli i framtiden, för jag har hört att det är nyttigt;), eller hur Nettan??? hihihi Antioxidanter!!

.

Längst ner vid scenen satt jag och dessa tre härliga människor. Damen vid min sida är Barbro Westerholm, riksdagsledamot för Stockholms län och socialpolitisk talesperson. Nedanför mig till höger sitter Sara från Natt och Dag. Sara har skrivit boken ”Livet kan inte vänta”. Bredvid Sara sitter Urban Brådhe som har designat boken. Jag fick boken som Sara hade tagit med sig och tänker berätta lite mer om den i ett annat inlägg.

.

Skål från mig och mamma, Ja här blev det även lite vitt vin;)

.

Vi var på Arenan redan klockan 17.00. Då fick vi se många fina uppträdande medans vi åt och drack. Fantastiskt!!

.

Måns uppträdande var jätte fint och även här kom mina tårar efter att ha sett inslaget med Pappan och hans två döttrar som drabbats av bröstcancer. Vilken hemsk verklighet och döden flåsade mig ytterligare en gång i nacken under denna känsloladdade kväll. Usch vad hemskt, all värme och kärlek till Er.

.

Leona Lewis framträdande var helt underbart…. wo wo wo

.

Timbuktu

.

Jag och fina Therese. Therese var tjejen vi fick följa med strax innan hennes operation. Härligt att få kramas efter att galan var över och tårarna var torkade.

.

Här har vi min Onkolog läkare Martin Söderberg. En rolig, trevlig och väldigt duktig läkare.

Martin medverkar även här:  Fråga doktorn om cancer 

.

Timbuktu och jag på Röda mattan.

.

Osååååååååå har vi Hasse Aro förstås. Lika ståtlig och underbar som i tv rutan. Vet ni vad han sa till mig???? 

 - Pernilla!! du kommer komma långt med dina underbart vackra ögon .. .. .. Hasse vilken man;);)

Hade jag varit lite äldre så hade jag haft en bild på Hasse vid min säng;).

.

Sarah har satt ett djupt spår i mitt hjärta. Hon kommer alltid betyda väldigt mycket för mig. Jag minns när jag satt i soffan och såg melodifestivalen 2009, då jag precis hade fått mitt cancerbesked. Jag tog åt mig Sarahs låt ”Im Moving On” direkt. Första gången jag hörde låten grät jag och hon gav mig direkt känslan att jag inte får lov att ge upp. Då visste jag inte om att hon skulle komma mig så nära in på livet. Hennes ord och hennes kraft i sången gav mig en så fruktansvärd stark styrka att hon hjälpte mig att komma igenom denna svåra tiden i min sjukdom. Jag och Sarah har haft lite kontakt sedan innan och hon är en väldigt fin och otroligt begåvad människa. När jag blev sjuk fick Sarah reda på mitt bloggskrivande och en dag hade hon skrivet ett väldigt fint och långt brev till mig. Hon har empati och är väldigt medveten om verkligheten. Hon ger en fantastisk kärlek till oss genom sin musik. Sarah kan sätta ord på känslor. I LOVE YOU SARAH

.

Galan går att se på TV3 Play. 

Klicka här för Rosa Bandet-galan

Jag är mållös! Vilken kväll!! … en kväll jag aldrig kommer att glömma. Så fantastisk men väldigt känsligt.

När Rene Nyberg sa mitt namn och jag såg mig själv på storbilds tv:n kom tårarna. Shit vad jag grät, det var fruktansvärt hårt att se sig själv i det tillståndet. Nu fick även hela Sverige reda på min sjukdom och vem jag är. Jag har alltid varit medveten om allvaret i min Bröstcancer men nu blev allt mycket tydligare för mig. När inslaget om mig var slut så vänder jag mig sakta om och hör hur Sarah Dawn Finer tar de första tonerna av ”Im Moving On”. Jag blev så lycklig och tårarna bara fortsatte att rinna. Vilket underbart utförande!! När Sarah hade sjungit klart vänder hon sig om till mig och ger mig en vacker slängkyss. TACK SARAH jag är mållös…… Det var en rörande gala och under kvällens gång fick vi se många rörande inslag.

Jag hoppas i alla fall att jag har gett ett ansikte till alla unga som blir drabadde av denna tragiska sjukdom.

Jag har väldigt mycket mer att berätta från den fantastiska galan, även en hel del foton att visa….. De får ni snart se!!

Tack för alla underbara kommentarer. Ni är bäst!!!!

Blomman fick jag av Sarah Dawn Finer

Nu är det söndag och jag har fortfarande väldigt svårt att smälta torsdagens intryck. Vilken Gala och vilket stort engagemang från så otroligt fantastiska människor. Jag har inte fått någon slutsumma på hur mycket pengar galan drog in, men när jag tittade på siffror tavlan innan jag lämna Malmö arenan stod den på 47 miljoner.

Här kommer lite bilder från Rosa Bandet-galan 2009.

.

Jag och min älskade mamma med en välkomstdrink i handen. Innan vi fick komma in på själva Arenan.

.

Våra bordsplaceringar var på bord 1, bordet närmast scenerna och de bordet där alla deltagande personer från inslagen med familjer satt. Vilka fina människor och vilka inslag vi fick se, det rörde mig djupt.

.

Här har ni en Pernilla strax innan galan börjar sändas i tv. Har ätit jätte god mat och även för ovanlighetens skull smakat på vinerna som serverades. Jag dricker ju normalt ingen alkohol sen 3 år tillbaks men jag sippade lite extra på rödvinsglaset. Men verkligen inga stora klunkar, som ni ser är glasen nästan fulla och jag bad inte om någon påfyllning.

Men mer av rödvinet skall det bli i framtiden, för jag har hört att det är nyttigt;), eller hur Nettan??? hihihi Antioxidanter!!

.

Längst ner vid scenen satt jag och dessa tre härliga människor. Damen vid min sida är Barbro Westerholm, riksdagsledamot för Stockholms län och socialpolitisk talesperson. Nedanför mig till höger sitter Sara Natt och Dag. Sara har skrivit boken ”Livet kan inte vänta”. Bredvid Sara sitter Stefan Olsson som har formgivit/designat boken. Jag fick boken som Sara hade tagit med sig och tänker berätta lite mer om den i ett annat inlägg.

.

Skål från mig och mamma, Ja här blev det även lite vitt vin;)

.

Vi var på Arenan redan klockan 17.00 och då fick vi även se många härliga uppträdande medans vi åt och drack. Fantastiskt!!

.

Måns uppträdande var jätte fint och även här kom mina tårar efter att ha sett inslaget med Pappan och hans två döttrar som drabbats av bröstcancer. Vilken hemsk verklighet och döden flåsade mig ytterligare en gång i nacken under denna känsloladdade kväll. Usch vad hemskt, all värme och kärlek till Er.

.

Leona Lewis framträdande var helt underbart…. wo wo wo

.

Timbuktu

.

Jag och fina Therese. Therese var tjejen vi fick följa med strax innan hennes operation. Härligt att få kramas efter att galan var över och tårarna var torkade.

.

Här har vi min Onkolog läkare Martin Söderberg. En rolig, trevlig och väldigt duktig läkare.

Martin medverkar även här:  Fråga doktorn om cancer 

.

Timbuktu och jag på röda mattan.

.

Osååååååååå har vi Hasse Aro förstås. Lika ståtlig och underbar som i tv rutan. Vet ni vad han sa till mig???? 

 - Pernilla du kommer kunna leva på dina underbart vackra ögon .. .. .. Hasse vilken man;);)

Hade jag varit lite äldre så hade jag haft en bild på Hasse vid min säng;).

Sarah har satt ett djupt spår i mitt hjärta. Hon kommer alltid betyda väldigt mycket för mig. Jag minns när jag satt i soffan och såg melodifestivalen 2009, då jag precis hade fått mitt cancerbesked. Jag tog åt mig Sarahs låt ”Im Moving On” direkt. Första gången jag hörde låten grät jag och hon gav mig direkt känslan att jag inte får lov att ge upp. Då visste jag inte om att hon skulle komma mig så nära in på livet. Hennes ord och hennes kraft i sången gav mig en så fruktansvärd stor styrka att hon hjälpte mig att komma igenom denna svåra tiden i min sjukdom. Jag och Sarah har haft lite kontakt sedan innan och hon är en väldigt fin och otroligt begåvad människa. När jag blev sjuk fick Sarah reda på mitt bloggskrivande och en dag hade hon skrivet ett väldigt fint och långt brev till mig. Hon har ett sätt att beröra som ingen annan och det ljus och den kärlek hon sprider ger så oändligt mycket mer än bara toner och ord. Hon har empati och är väldigt medveten om värkligheten. Hon ger en fantastisk kärlek till oss genom sin musik. Sarah kan sätta ord på känslor. I LOVE YOU SARAH

Idag är det dax….. :) jag är glad och det kommer bli en fantastisk kväll på Arenan i Malmö. Jag tar bara hand om mig själv idag och skriver därför inte något längre inlägg idag.

Servetterna är nerlaggda i min gala väska för tårarna kommer säkert att komma….. klockan 17.00 bär det av!!

Till alla Er som sitter vid tv:n ikväll, vi ses i tv rutan och till alla Er som är på plats i Arenan ikväll vi ses givetvis där.

Tack för allt stöd Ni har gett mig under denna tiden, Ni har gjort så jag har vågat vara mig själv……

TACK älskade bloggläsare. Älskar Er!!!