Hörrni. Nu flyttar jag. Hit.

Förutom ovissheten kring Metrobloggens framtid tycker jag det är lite för mycket tekniskt strul och krångel med Metrobloggen. Så. Jag skulle bli URGLAD om ni ville hänga med hit.

Här är min nya adress: http://plastmammans.blogspot.com/

Obs! s:et i plastmammans.

Vi ses på Blogspot. Hoppas jag.

Idag styr vi kosan hemåt från Ack, Värmeland du sköna. Solen strålar, termometern står kring 0, skidbacken lockar. Men, men. Fyra timmar i bilen med 2-3 åksjuka barn är också semester.

Hur kan man få träningsvärk efter fem åk i barnbacken? Jag bara undrar.

Pluttskruttens skidpremiär gick på det hela taget bra. Från tårar och vrål till skratt. Lilla räkans inlärningskurva gick spikrakt upp. Från spaghetti till racing på en timme. Heja.

Nu har vi moffat semlor och sovit. Ikväll blir det middag med teaterfamiljen.

Strax far vi. Här är ca 80 procent av vår packning (Skorpan i bakgrunden). Vi ska vara borta fyra dagar. Tågluffen får nog vänta några år.

Nu har jag käkat huvudvärkstabletter tre dagar i rad. Jag gissar att det är mitt straff för att jag har semester nästa vecka? Det suger iallafall.

Här en fin söndagslåt. Jag önsker er en lugn och lycklig söndag. Jag ska hämta barn hos mormor, tvätta i tvättstugan och ladda för skidpremiären (jag har inte åkt på fyra år).

Härom dagen tutade Metrobloggen ut att de skulle lägga ned hela bloggeriet. Alla bloggar skulle raderas. Pang bara. Jag blev först upprörd och sedan lite lättad. Tänkte att det var ett tecken på att det är dags för mig att sluta. Jag började redan klura på ett bra och fint sista inlägg. Med fint foto. Och bra låt.

Men så kom det kontraorder. Metrobloggen skall visst finnas kvar. Eller inte finnas kvar, men bloggarna ska räddas. Jaha. Vad skönt. Fast jag var ju redan väg bort. Iallafall i huvudet. Så nu sitter jag här. Vill fortsätta men ändå inte.

Men. Förändringsobenägen som jag är blir jag nog kvar här tills Metro släcker lampan för gott. Vare sig ni vill eller inte.

Haha.

Hunden Molly har tagit semester och temporärt flyttat ut. Men nu har bebishästen Ylva flyttat in hos oss istället. Man kan bli schizofren för mindre.

Igår fick jag den här fina knappen av en toppentjej jag känner. Som ni vet en av mina favoritcitat. Nu ska jag köpa en jeansjacka jag tittat på länge att fästa min nya fina knapp på. Sedan är jag redo att möta våren. Yeah. 

Jag vet att bilden är väldigt suddig men om ni sätter på er glasögonen och/eller kisar lite så ser ni säkert.