Annons:
 
 

Min underliga dröm

Nu när vi ändå ska vara så personliga, får jag väl dela med mig av den här drömmen. Som ni kanske redan förstår har jag redan funderat en del på den…..

Här kommer den:

Jag är på väg hem från en kampsportstävling. Jag sitter på bussen och sedan ska jag ta tåget hem. Bussens slutstation är en plats som heter Berga (namnet säger till mig ingenting men det var det namnet som jag ”visste” i drömmen). Jag sitter längst bak i bussen och vi kommer till en bussterminal som påminer om bussterminalen vid centralstationen i Göteborg kombinerat med en bussterminal från det landet där jag är född och uppväxt i. Den bussterminalen finns också i anknytning till en stor centralstation. Konstigt nog går jag inte av bussen för att ta tåget hem utan är kvar på bussen som ska åka vidare till Berga. Jag blir ensam på bussen och vi (jag och chauförren) kör då mot Berga. Hela tiden var jag medveten att jag drömde och jag växlade mellan att se drömmen i tredje person och delta i drömmen i första person. På ett konstigt sätt kunde jag reflektera över drömmen samtidigt som jag drömde. Och just nu inser jag att hela drömmen var i färg.

 

Bussen är en gul buss från Skånetrafiken och chafissen är klädd i deras uniform, mörkblåa byxor och vitt skjorta med korta armar, kort ljust hår och lite småtjock med ett ansikte som fick mig att tänka på månen. Inredningen i bussen, på stolarna, är ett mörk tegelrött tygg.

 

Vi börjar snabbt köra på småvägar som så småningom blir oasfalterade vägar. Jag sitter fortfarande längst back. Strax efter att vi kör förbi en plats med tre hus på en kulle vid utkanten av en tätt skog som går uppför ett berg går jag fram till chauffören och säger till honom att jag inte vet var Berga ligger och ber honom nämna det för mig när vi är framme, vilket han nickar att han ska göra. Vi ät då på väg ner från den här kullen med de tre husen. Under tiden som detta händer i drömmen är jag samtidigt medveten om att den här platsen med de tre husen har jag drömt om tidigare och jag får en känsla av att det är en viktig plats. I resten av drömmen och även nu har jag den känslan – att platsen och den tidigare drömmen (som jag inte kommer ihåg) är viktiga och att jag måste komma ihåg det när jag vaknar.

 

Så vi kör nerför den här platsen och chauffören börjar köra farligt snabbt och nästan krockar med en annan liten bil just när vi ska in på en större väg. Vi fortsätter köra fort och så småningom börjar vi köra på en skogväg genom en mörk skog. Det är en vacker väg genom skogen och trädens kronnor täcker över vägen så att det ser ut nästan som en tunnel. Men plötsligt sitter jag inte längre i bussen utan jag är utanför bussen hängande vid spegeln vid bussens främre dörr. Och chaffören säger till mig att jag inte ska hänga med framsidan av min kropp rakt framåt utan att jag ska vända mig med magen mot bussen, nästan som om jag skulle kramma bussen, för att jag ska vara mer skyddat och inte bli träffad av grennar från träden. Jag följer hans råd och kör en stund till fort genom skogen. Vi kör uppåt.

 

Plötsligt stannar chauförren bussen, hoppar av och börjar springa uppåt på den här skogvägen. Jag följer efter springande. Jag jagar honom egentligen. Och jag ser mig själv från tredje personen springa genom skogen efter den här mannen och min springande kropp påminner om huvudpersonen i Mel Gibbsons film Apokalypto, när han själv är jagad genom skogen. Men jag har vanliga kläder på mig, men själva kroppställningen ser vackert ut och jag känner också en sorts styrka i mitt eget springande. Kan inte riktigt förklara det. Det känns som att jag skulle kunna springa i evigheter, att jag har uttåligheten att springa och jag njuter av springandet i sig. Kanske en sorts makt känsla. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara. Men vad som händer när jag springer efter chauffören är att han plötsligt omvandlas till en vitt tupp. Den är en vacker tupp, helt rent vitt i kroppen och med fantasktiskt vackert blodröd kam och den delen som finns under näbben (vet inte vad den heter på svenska).

 

Och jag fortsätter jaga den här tuppen uppför på skogvägen och det finns någonting vacker över det hela, nästan som någonting ur en saga. Jag springer fort men ändå känns det som slowmotion. En detalj är att på vägen finns också någon sorts turister som ser ut som amerikaner men de reagerar inte på min jakt efter tuppen.

 

Jag jagar alltså tuppen och sträcker min högra hand bakom mot min nacke och från under min skjörta drar jag ut en yxa. Och jag kan se från tredjepersonen att yxan är en gammal yxa som vi hade med oss i skogen när vi var små och kampade med våra föräldrar. Det är en kort yxa med handtaget i träd och med bladet målat i blå färg. Jag ser det nära och i slow motion hur yxan glider fram under kragen och kan också se hur mitt smalla guldhandsband rullar på handtaget när jag drar ut yxan. Detta med halsbandet känns också viktigt av någon anledning. Sjäva halsbandet fick jag av min sambo för många år sedan i inledningen av vårt förhållande och på halsbandet hänger ett kors med Jesus korsfäst och jag tror att det korset kommer ursprungligen från min mormor.

 

När jag har yxan i handen hoppar tuppen ifrån vägen in i skogen. Vi springer fortfarande men när tuppen lämnar vägen stannar jag och kan se tuppen lite neråt och jag ser också hur bakom mig en varg hoppar av vägen efter tuppen. Jag ser inte vargen i detalj men jag vet att jag uppfattar den mörka figuren som en varg, som närmar sig tuppen. Men när den kommer in i ljuset (ni vet en sådan stråle som kan ibland gå genom träden i skogen) ser jag att det är ingen varg utan en känguru.

 

Och jag vaknar….

 

Jag la att tag till i sängen och tänkte bara ”detta måste jag skriva ner, detta måste jag skriva ner”.

 

Några tankar om vad allt detta kan betydda? Vill gärna ha några spontana reaktioner utan att ge för mycket bakgrund just nu. Ställ gärna frågor. Hänvisa gärna ”experter” på drömtolkning hit om ni nu känner några.

Två andra inlägg jag skrev om drömmen är här och här 

7 805 Kommentarer

Kommentering stängd.

Annonser:
reparera mac
 
 
 
 
css.php