<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>RenJord</title>
	<atom:link href="http://metrobloggen.se/renjord/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://metrobloggen.se/renjord</link>
	<description>En blogg om förorenad mark</description>
	<lastBuildDate>Mon, 06 Feb 2012 15:35:22 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.1</generator>
		<item>
		<title>Dyrare hamnsanering</title>
		<link>http://metrobloggen.se/renjord/dyrare-hamnsanering/</link>
		<comments>http://metrobloggen.se/renjord/dyrare-hamnsanering/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 06 Feb 2012 15:35:22 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Geologen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://metrobloggen.se/renjord/?p=97</guid>
		<description><![CDATA[En liten comeback för bloggen efter ett väldigt långt uppehåll. Kunde inte låta bli med tanke på tidigare skriverier i ämnet här på RenJord. Ibland önskar man att det inte var så förutsägbart med förorenade områden. Även om de flesta &#8230; <a href="http://metrobloggen.se/renjord/dyrare-hamnsanering/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>En liten comeback för bloggen efter ett väldigt långt uppehåll. Kunde inte låta bli med tanke på tidigare skriverier i ämnet här på RenJord.</p>
<p>Ibland önskar man att det inte var så förutsägbart med förorenade områden. Även om de flesta som sysslar med ämnesområdet säkert vidhåller att just förutsägbart är det minsta man kan säga om saneringsprojekt så finns det en aspekt där man nästan alltid får rätt. Det handlar om ekonomin i statligt finansierade projekt. </p>
<p>Precis som jag <a href="http://metrobloggen.se/renjord/oskarshamns_hamnbassang_-_dyraste_saneringen_nagonsin/" title="Oskarshamns hamnbassäng – dyraste saneringen någonsin!">tidigare</a> har skrivit här på RenJord börjar kostnaderna för hamnsaneringen i Oskarshamn att öka rejält redan innan man kommit igång med åtgärderna. Nu befaras att det handlar om över 500 miljoner istället för drygt 400 miljoner som man bedömde tidigare. Projektet har ändå fått krympas i omfattning och då vet man fortfarande inte om det räcker i slutändan. Blir intressant att se var det landar och hur man ska få loss pengarna från Naturvårdsverket med tanke på att projektet tar mer än en årsbudget av saneringspengar. Det bör innebära att andra projekt blir utan finansiering i motsvarande grad och får skjutas på framtiden.</p>
<p>Sedimentsaneringar är nog det besvärligaste området att ge sig på med väldigt svårbedömda kostnader. Fast exempelvis Teckomatorp visar att det ofta blir fel även på land.</p>
<p><a href="http://www.nyheterna.net/nyheter/Oskarshamn/Hamnsaneringen-kan-kosta-oever-en-halv-miljard" title="Nyheterna" target="_blank">Nyheterna</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://metrobloggen.se/renjord/dyrare-hamnsanering/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Sociala medier för synpunkter</title>
		<link>http://metrobloggen.se/renjord/sociala-medier-for-synpunkter/</link>
		<comments>http://metrobloggen.se/renjord/sociala-medier-for-synpunkter/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 05 Sep 2011 21:06:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Geologen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://metrobloggen.se/renjord/?p=89</guid>
		<description><![CDATA[I Finland finns ett intressant test av att använda sociala medier för att få in synpunkter från allmänheten i samband med saneringen av förorenade sediment i Kymmene älv. Myndigheten har lagt upp möjligheten att ha synpunkter eller blogga om projektet &#8230; <a href="http://metrobloggen.se/renjord/sociala-medier-for-synpunkter/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>I Finland finns ett intressant test av att använda sociala medier för att få in synpunkter från allmänheten i samband med saneringen av förorenade sediment i Kymmene älv. Myndigheten har lagt upp möjligheten att ha synpunkter eller blogga om projektet direkt på en hemsida om saneringen. Därefter har andra besökare chansen att tycka till om inläggen. </p>
<p>Det är spännande att se hur man kan försöka involvera fler människor i beslutsprocessen genom att koppla ihop den med medier som många ändå använder dagligen. Ska bli kul att se när greppet tas första gången i Sverige med att exempelvis lägga upp en Facebookgrupp om ett större saneringsprojekt och låta debatten flöda. Det ger ändå chansen för ansvariga att moderera det som skrivs ifall inläggen spårar ur.</p>
<p><a href="http://www.ely-keskus.fi/fi/tiedotepalvelu/2011/Sivut/kymijokiyva.aspx" title="Kymmene älv" target="_blank"></a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://metrobloggen.se/renjord/sociala-medier-for-synpunkter/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Green remediation &#8211; Grön sanering</title>
		<link>http://metrobloggen.se/renjord/green_remediation_-_gron_sanering/</link>
		<comments>http://metrobloggen.se/renjord/green_remediation_-_gron_sanering/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 01 Mar 2011 22:43:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Geologen</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://metrobloggen.se/renjord/?p=8</guid>
		<description><![CDATA[Ett kort inlägg idag. Läser på nätet om sanering av grundvatten förorenat med bland annat koltetraklorid genom termiska metoder. Eftersom det är dyrt att driva en anläggning som värmer upp grundvatten till kokpunkten fick projektet inte okej från USEPA att &#8230; <a href="http://metrobloggen.se/renjord/green_remediation_-_gron_sanering/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Ett kort inlägg idag. Läser på nätet om sanering av grundvatten förorenat med bland annat koltetraklorid genom termiska metoder. Eftersom det är dyrt att driva en anläggning som värmer upp grundvatten till kokpunkten fick projektet inte okej från USEPA att installera ett 1-megawatt system som skulle försörja saneringen med energi under en period av cirka 1,5 år.</p>
<p>Nu har man istället designat om allt och använder solenergi för uppvärmningen av marken och låter systemet gå i 30 år. Ett mycket intressant exempel på grön marksanering.</p>
<p>Läs mer hos <a target="_blank" href="http://www.cleanenergyauthority.com/solar-energy-news/epa-uses-solar-for-superfund-site-030111/">Clean Energy Authority</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://metrobloggen.se/renjord/green_remediation_-_gron_sanering/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Torsk på PCB!</title>
		<link>http://metrobloggen.se/renjord/torsk_pa_pcb/</link>
		<comments>http://metrobloggen.se/renjord/torsk_pa_pcb/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 21 Feb 2011 20:00:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Geologen</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://metrobloggen.se/renjord/?p=9</guid>
		<description><![CDATA[Läser en notis i Science Magazine med namnet &#8221;Mechanistic Basis of Resistance to PCBs in Atlantic Tomcod from the Hudson River&#8221; av Isaac Wirgin, Nirmal K. Roy, Matthew Loftus, R. Christopher Chambers, Diana G. Franks og Mark E. Hahn. Forskarna &#8230; <a href="http://metrobloggen.se/renjord/torsk_pa_pcb/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Läser en notis i <a target="_blank" href="http://www.sciencemag.org/content/early/2011/02/16/science.1197296">Science Magazine</a> med namnet &#8221;Mechanistic Basis of Resistance to PCBs in Atlantic Tomcod from the Hudson River&#8221; av Isaac Wirgin, Nirmal K. Roy, Matthew Loftus, R. Christopher Chambers, Diana G. Franks og Mark E. Hahn.</p>
<p>Forskarna har visat att liten torskart, Microgadus tomcod, från New Yorks Hudsonflod har fått genetiska förändringar som gjort dem motståndskraftiga mot PCB. Hudsonfloden är en av de mer kända PCB-förorenade floderna i USA där General Electric i många år har bedrivit saneringsarbete. GE släppte mellan 1947 0ch 1976 ut nära 600 ton PCB i Hudsonfloden.</p>
<p>Forskarna konstaterar att det skett en genförändring under loppet av 50-100 år eftersom PCB-produktionen startade i USA 1929.</p>
<p>Man har tidigare sett exempel på plattfisk i Rotterdams hamn som tål giftkoncentrationer som borde tagit död på dem.</p>
<p>En norsk artikel i <a target="_blank" href="http://www.forskning.no/artikler/2011/februar/279756">forskning.no</a> förklarar forskningen på ett bra sätt.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://metrobloggen.se/renjord/torsk_pa_pcb/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Resumé över aktuell forskning</title>
		<link>http://metrobloggen.se/renjord/resume_over_aktuell_forskning/</link>
		<comments>http://metrobloggen.se/renjord/resume_over_aktuell_forskning/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 10 Feb 2011 22:54:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Geologen</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://metrobloggen.se/renjord/?p=10</guid>
		<description><![CDATA[Det blir allt glesare mellan inläggen här på bloggen. Den senaste tiden har publicerade inlägg försvunnit och dykt upp igen om vartannat. Vet inte var felet sitter. Tänkte idag sammanfatta lite om olika saneringsmetoder som jag hittade länkar till på &#8230; <a href="http://metrobloggen.se/renjord/resume_over_aktuell_forskning/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Det blir allt glesare mellan inläggen här på bloggen. Den senaste tiden har publicerade inlägg försvunnit och dykt upp igen om vartannat. Vet inte var felet sitter.</p>
<p>Tänkte idag sammanfatta lite om olika saneringsmetoder som jag hittade länkar till på MarksaneringsInfos <a target="_blank" href="http://www.marksaneringsinfo.net/nyheter.htm">nyhetssida</a>.</p>
<p>Det finns mycket av intresse som händer runt om i världen. Idag dök det upp en artikel om hur man kan <a target="_blank" href="http://planetearth.nerc.ac.uk/news/story.aspx?id=917">använda avfall</a> för att sanera förorenad mark. Det handlar om en väl avvägd kompostblandning som fått områden där inget vuxit på 60 år att börja grönska igen. Forskarna har konstaterat att det går att få bra saneringseffekter genom att blanda rätt sorts organiskt avfall beroende på vilken typ av förorening som finns i marken. Däremot tror de att det finns en motvilja mot att sprida avfall på industrimark istället för på deponi.</p>
<p>I <a target="_blank" href="http://www.guardian.co.uk/science/2011/jan/11/plants-combat-pollution-phytorestore-dupont">The Guardian</a> i England läser jag en artikel om fytosanering som faktiskt handlar om ett franskt företag som sysslar med tekniken. Företaget har haft ett väldigt bra år och ser möjligheter fram sig. En representant för företaget berättar att växterna mest är en alibi och att det egentligen är bakterierna i rotsystemet som gör jobbet. Bäst är effekten vid vattenrening, vilket inte är någon direkt nyhet för den som arbetar med förorenade områden.</p>
<p>Vid <a target="_blank" href="http://www.domain-b.com/technology/biotech_pharma/20101117_toxicmetals.html">UC San Diego</a> har forskare identifierat gener i växter som kontrollerar ackumulationen av giftiga metaller i plantorna. Det öppnar upp för möjligheter att skapa genetiskt modifierade växter som kan användas för sanering av förorenade områden.</p>
<p>Vid <a target="_blank" href="http://www.agweek.com/event/article/id/17458/">University of Minnesota-Crookston</a> har forskare tittat på möjligheten att använda våtmarksväxter för sanering av förorenade sediment. Resultaten verkar lovande så här långt.</p>
<p>Biologiska metoder handlar det också om i ett projekt i Newtown, USA. Där ska man injicera <a target="_blank" href="http://www.newstimes.com/local/article/Vegetable-oil-to-be-used-in-Newtown-as-799886.php">vegetabiliska oljor</a> i marken för att få fart på bakteriernas aktivitet. Därigenom ska man kunna bryta ner föroreningarna som består av tri- och tetrakloretylen. Spännande metod inom ett ämnesområde som börjar bli hett även i Sverige. Det är ju ett <a target="_blank" href="http://www.renaremark.se/konferenser/">par seminarier</a> på gång om in-situ saneringar av lösningsmedel nu i mars.</p>
<p>Från Finland hittar jag en artikel som beskriver hur forskningen visat på samband mellan <a target="_blank" href="http://yle.fi/alueet/oulu/2010/12/myyran_hammas_nayttaa_myrkyn_merkit_2225872.html">skogssorkens tänder</a> och föroreningsnivåer i marken. Det handlar om att kindtänderna hos sorken är mindre i områden förorenade efter träimpregneringsverksamhet. Finsk språkövning för den hugade! Annars finns ju Google översättning.</p>
<p>Från Finland kommer även en <a target="_blank" href="http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-6663-4%20">avhandling</a> om sanering med svampar som ser intressant ut. Den är skriven vid Helsingfors Universitet. Hittade för övrigt nyligen ett finskt företag som arbetar just med svampsanering genom tuber med svampmycel som grävs ner i den förorenade marken. <a target="_blank" href="http://www.mzymes.fi/">Mzymes</a> heter företaget.</p>
<p>Se där, det blev en liten överblick av pågående forskningsprojekt på olika håll i världen. Ska avsluta med att även lyfta fram arbetet med <a target="_blank" href="http://www.mcnio.com/projects/validation-of-daphnia-toxicity-test-for-sediment-and-sludge.html">Daphnia i toxicitetstester</a> för förorenade sediment som pågår vid Marksaneringscentrum Norr/LTU. Spännande med förbättrad analysmetodik.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://metrobloggen.se/renjord/resume_over_aktuell_forskning/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Finns det okänt liv i Antarktis?</title>
		<link>http://metrobloggen.se/renjord/finns_det_okant_liv_i_antarktisr/</link>
		<comments>http://metrobloggen.se/renjord/finns_det_okant_liv_i_antarktisr/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 10 Jan 2011 22:41:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Geologen</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://metrobloggen.se/renjord/?p=11</guid>
		<description><![CDATA[Det har blivit ett långt uppehåll i bloggandet men nu känns det om att det är dags att komma igång igen. Inleder året med geologi men inte förorenad mark. Känns som om markföroreningsbranschen är lite djupfryst för tillfället med den tidiga &#8230; <a href="http://metrobloggen.se/renjord/finns_det_okant_liv_i_antarktisr/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Det har blivit ett långt uppehåll i bloggandet men nu känns det om att det är dags att komma igång igen. Inleder året med geologi men inte förorenad mark. Känns som om markföroreningsbranschen är lite djupfryst för tillfället med den tidiga och kalla vintern. Tar därför tillfället i akt att kommentera en sommaraktivitet från Antarktis istället.</p>
<p>Fastnade ikväll för en spännande artikel i norska Aftenposten. Det handlar om försöken att borra sig igenom 4 kilometer is i Antarktis, ner till Vostoksjön som varit isolerad från omvärlden i närmare 14 miljoner år, kanske 20 miljoner enligt andra uppgifter. Efter att borrningarna startade för 20 år sedan är man nu på väg att genomföra dem. Flera tidigare försök har stoppats pga av att man varit tvingade att invänta tillstånd för att fortsätta. Det har inneburit uppehåll på flera år.</p>
<p>Vostoksjön är 16 kvadratkilometer stor och en kilometer djup. Sjön är också extremt syrerik och har en syrehalt som är 50 gånger högre än en normal sötvattensjö. Förhoppningen är nu att hitta livsformer anpassade till den extrema miljön, något som skulle kunna bidra till förståelsen för hur liv skulle kunna klara sig på andra platser i vårt solsystem.</p>
<p>För tillfället pågår borrningar i rysk regi och man tror att det återstår 100 meter ned till sjön. Blir spännande att höra om resultaten om ett tag.</p>
<p><a target="_blank" href="http://www.aftenposten.no/viten/article3980501.ece">Aftenposten</a> <a target="_blank" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Lake_Vostok">Wikipedia &#8211; Lake Vostok</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://metrobloggen.se/renjord/finns_det_okant_liv_i_antarktisr/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Förorenad mark via internetseminarier</title>
		<link>http://metrobloggen.se/renjord/fororenad_mark_via_internetseminarier/</link>
		<comments>http://metrobloggen.se/renjord/fororenad_mark_via_internetseminarier/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 01 Nov 2010 10:17:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Geologen</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://metrobloggen.se/renjord/?p=12</guid>
		<description><![CDATA[Bläddrade runt lite på CLU-IN:s (Clean-up information) hemsida med anledning av ett nyhetsbrev som ramlade in i mailboxen. Där finns mycket intressant att läsa och ladda ner men just idag fastnade jag för de internetseminarier som hålls flera gånger i &#8230; <a href="http://metrobloggen.se/renjord/fororenad_mark_via_internetseminarier/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Bläddrade runt lite på <a target="_blank" href="http://clu-in.org">CLU-IN</a>:s (Clean-up information) hemsida med anledning av ett nyhetsbrev som ramlade in i mailboxen.</p>
<p>Där finns mycket intressant att läsa och ladda ner men just idag fastnade jag för de internetseminarier som hålls flera gånger i månaden. Det rör sig om cirka 2 timmar långa liveseminarier som man kan följa via datorn och ofta är det mycket intressanta ämnen som behandlas. Visserligen handlar en hel del om arbetsmetoder som baseras på regler och lagstiftning i USA men det finns annat som bidrar till ökad kunskap utöver det. Så ett bra tips så här i inledningen av veckan och även som inledning på en rätt mörk höstmånad är att titta runt och se om det finns något att ta till sig. All kunskap är ju till nytta i livets skola.</p>
<p>Det går att ladda välja mellan att se seminariet online, ladda ner Power point-material eller att bara ladda ner en mp3-fil för att lyssna på seminariet. Några exempel på intressanta seminarier som kan laddas ner är:</p>
<p>- US and EU Perspectives on Green and Sustainable Remediation från 12 juli 2010<br />
- MTBE and TBA Cleanup-New Research Perspectives från 24 juli 2010<br />
- Green Remediation: Applying Strategies in the Field &#8211; 3 delar vid olika tillfällen</p>
<p>Det finns många fler inom varierande ämnen och allt är inte bara marksanering utan det finns mycket om toxokologi etc.</p>
<p>Länkarna till seminariesidorna är följande:<br /><a target="_blank" href="http://clu-in.org/live/archive/">Internet seminarier Live<br />
Internet seminarier arkiverade seminarier</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://metrobloggen.se/renjord/fororenad_mark_via_internetseminarier/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Dammolycka ger perspektiv</title>
		<link>http://metrobloggen.se/renjord/dammolycka_ger_perspektiv/</link>
		<comments>http://metrobloggen.se/renjord/dammolycka_ger_perspektiv/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 10 Oct 2010 12:23:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Geologen</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://metrobloggen.se/renjord/?p=13</guid>
		<description><![CDATA[Många gånger funderar jag på hur stor nyttan egentligen är av alla pengar vi lägger på sanering av förorenad mark i Sverige. Det handlar ofta om låga halter och i många fall om föroreningar som ingen kommer i kontakt med &#8230; <a href="http://metrobloggen.se/renjord/dammolycka_ger_perspektiv/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Många gånger funderar jag på hur stor nyttan egentligen är av alla pengar vi lägger på sanering av förorenad mark i Sverige. Det handlar ofta om låga halter och i många fall om föroreningar som ingen kommer i kontakt med utan åtminstone en ordentlig traktorgrävare till hands. Ändå väljer vi att enligt försiktighetsprincipen lägga miljoner på att flytta runt förorenad jord i landet, från ganska normalförorenad stadsmiljö till deponier som ofta ligger ute på landsbygden.</p>
<p>Visst finns det många platser där det finns ordentliga skäl för att sanera. Vi vill skydda vattentäkter och vattenmiljöer. Vi vill inte att våra barn ska leka i förorenad jord på dagis eller skolor. Vi vill inte ha våra bostäder på platser där det finns risk att flyktiga ämnen från marken tränger in i bostäderna.</p>
<p>Ofta dras dock kraven betydligt längre än så då man t.ex. skrapar av ytjorden pga lätt förhöja PAH-halter eller ställer krav på sanering många meter ner i marken istället för att acceptera att ingen kommer i kontakt med det som ligger kvar.</p>
<p>Den senaste veckan har begreppet förorenad mark fått en helt ny dimension efter dammolyckan i Ungern. Det är otäckt att se bilder på stora områden täckta med rött slam som man vet kommer att förgifta bostadsmarken och jordbruksmarken under lång tid. Det som går ut i stora vattendrag ger förstås en akut förgiftningsrisk i inledningen men kommer så småningom att bäddas ner i sedimenten och späs ut i vattenmassan. Uppe på land finns det dock kvar betydligt längre och tungmetallerna försvinner inte av sig själv.</p>
<p>Man får ett annat perspektiv på de saneringar vi genomför i normalfallet. Men det blir väl som vanligt att media snart tappar intresset för frågan. Det har gått några år sedan Boliden var involverade i en dammolycka i Spanien. Där <a target="_blank" href="http://www.cisionwire.se/boliden-limited/boliden---friande-dom-efter-dammolycka-i-spanien">friades</a> bolaget och man skyllde istället på brister i de förberedande geologiska utredningarna.</p>
<p><a target="_blank" href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/giftmetallerna-forsvinner-inte_5482631.svd">Svd1</a> <a target="_blank" href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/sa-ska-lackan-stoppas_5484519.svd">Svd2</a> <a target="_blank" href="http://www.dn.se/go/e/board_30;afu=www.dn.se/http://www.dn.se/nyheter/varlden/by-nara-giftdamm-evakuerad-1.1185783">DN1</a> <a target="_blank" href="http://www.dn.se/go/e/board_30;afu=www.dn.se/http://www.dn.se/nyheter/varlden/naturen-slammets-nasta-offer-1.1184983">DN2</a> <a target="_blank" href="http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.464053-stora-skadestand-vantar-foretaget">GP1</a> <a target="_blank" href="http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.465007-by-nara-giftdamm-evakueras">GP2</a> <a target="_blank" href="http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.465625-en-kamp-mot-klockan">GP3</a> <a target="_blank" href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7930141.ab">Aftonbladet</a><br /><a target="_blank" href="http://www.expressen.se/nyheter/1.2169006/wwf-giftkatastrofen-hade-kunna-undvikas">Expressen</a> <a target="_blank" href="http://hd.se/utrikes/2010/10/10/intensivt-tatningsjobb-vid/">Helsingborgs Dagblad</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://metrobloggen.se/renjord/dammolycka_ger_perspektiv/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Markmiljö och juridik</title>
		<link>http://metrobloggen.se/renjord/markmiljo_och_juridik/</link>
		<comments>http://metrobloggen.se/renjord/markmiljo_och_juridik/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 06 Oct 2010 08:49:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Geologen</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://metrobloggen.se/renjord/?p=14</guid>
		<description><![CDATA[Hittade några intressanta juridiska frågeställningar i morgonens webbsurf. Det första i Helsingborgs Dagblad handlar om Kemira i Helsingborg, eller snarare länsstyrelsens hantering av saneringsfrågan i samband med att ett lager revs och byggdes upp igen efter stormen Gudruns härjningar. Det &#8230; <a href="http://metrobloggen.se/renjord/markmiljo_och_juridik/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Hittade några intressanta juridiska frågeställningar i morgonens webbsurf. Det första i <a target="_blank" href="http://hd.se/helsingborg/2010/10/06/missad-kemirasanering-jo-anmals/">Helsingborgs Dagblad</a> handlar om Kemira i Helsingborg, eller snarare länsstyrelsens hantering av saneringsfrågan i samband med att ett lager revs och byggdes upp igen efter stormen Gudruns härjningar. Det faktum att länsstyrelsen inte krävde sanering av marken under lagerbyggnaden har nu JO-anmälts av en privatperson.</p>
<p>Det är en intressant frågeställning eftersom det inte var frågan om någon verksamhetsförändring så vitt man kan läsa ut av artikeln i Helsingborgs Dagblad. Den gängse hanteringen brukar ju vara att myndigheterna kräver sanering om man ändrar verksamhet men inte om man bara fortsätter som förut. Är det verkligen rimligt att man kan åka på miljonbelopp för saneringar på grund av naturolyckor bara för att man vill fortsätta sin verksamhet som förut?</p>
<p>I det här fallet var det förstås frågan om ett stort företag med bättre ekonomiska förutsättningar och företaget håller nu på att sanera området. Vad hade hänt om det varit ett litet företag istället? Hade man satt det i konkurs med saneringskraven?</p>
<p><a target="_blank" href="http://hd.se/hoganas/2010/10/05/miljonamnden-ger-upp-om-skrot/">Helsingborgs Dagblad</a> skrev även häromdagen om ett dilemma med en skrotgård där miljönämnden drivit ärendet i 9 år utan att komma någonstans. Nu ger man istället upp frågan helt. Saneringen ser nu ut att landa i kommunens knä vilket inte är någon ovanlig situation.</p>
<p>En annan intressant text hittade jag hos <a target="_blank" href="http://www.vinge.se">Advokatfirman Vinge</a> som ger ut ett nyhetsbrev, <a target="_blank" href="http://www.vinge.se/Secure/newsletters/Nyhetsbrev%20Mark%20och%20miljonytt%20september%202010.pdf">Mark &#038; Miljönytt</a>, som kan laddas ner från deras hemsida. Där kommenteras rättspraxis angående jämkning av ansvar för förorenad mark efter ett antal domar i Miljööverdomstolen. Bland annat belyser man det faktum att ansvaret för föroreningar före 1960 är i princip noll kronor och för föroreningar uppkomna mellan 1960 och 1969 är det begränsat. Nyhetsbrevet är värt en genomläsning.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://metrobloggen.se/renjord/markmiljo_och_juridik/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Folkpartiet mest intresserade av marksanering?</title>
		<link>http://metrobloggen.se/renjord/folkpartiet_mest_intresserade_av_marksaneringr/</link>
		<comments>http://metrobloggen.se/renjord/folkpartiet_mest_intresserade_av_marksaneringr/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 07 Sep 2010 09:11:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Geologen</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://metrobloggen.se/renjord/?p=15</guid>
		<description><![CDATA[Har suttit en stund och surfat runt på riksdagspartiernas hemsidor så här i valtider. Hade en fundering kring hur de olika partierna hanterar frågan om marksanering och försökte hitta någon som tar upp det i sin politik inför valet. Resultatet &#8230; <a href="http://metrobloggen.se/renjord/folkpartiet_mest_intresserade_av_marksaneringr/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Har suttit en stund och surfat runt på riksdagspartiernas hemsidor så här i valtider. Hade en fundering kring hur de olika partierna hanterar frågan om marksanering och försökte hitta någon som tar upp det i sin politik inför valet. Resultatet blev rätt magert. Den enda träffen jag fick fram var Folkpartiet som behandlar frågan i sin Valhandbok för 2010. Där skriver de följande:</p>
<p>&#8221;Folkpartiet anser att takten i saneringsarbetet för allvarligt förorenade områden bör höjas. Uppskattningsvis 1 400 förorenade områden i Sverige kan utgöra en mycket stor risk för människors hälsa eller miljön. Årligen satsar regeringen drygt en halv miljard kronor för statligt stöd för sanering och återställande av förorenade områden. För att öka takten i saneringsarbetet har Folkpartiet medverkat till att regeringen avskaffat kommunernas egenavgift för sanering.&#8221;</p>
<p>För att få en bild av hur ofta frågan nämns på hemsidorna totalt gjorde jag en sökning hos alla på orden förorenad mark. Resultatet blev att Miljöpartiet gav 18 träffar varav många handlade om studiebesök vid större saneringar. Ett visst intresse kan därmed utläsas för ämnesområdet.</p>
<p>Socialdemokraternas sida gav 15 träffar varav flertalet var artiklar som pekade på på regeringens brister inom området.</p>
<p>Mer deprimerande var Vänsterpartiet där det blev noll träffar på sökningen.</p>
<p>För regeringspartierna blev utfallet att Moderaterna var lika bra som Vänsterpartiet med noll träffar. Hos Centerpartiet blev det 8 träffar varav ingen handlade om förorenad mark utan bara var en effekt av hur sökmotorn letade på bägge orden. Kristdemokraterna lyckades prestera en träff som handlade om hur svårt mackägarna har att klara saneringskraven vid nedläggning.</p>
<p>Slutligen då Folkpartiet som redan nämnts ovan. Sökningen gav 52 träffar vara drygt 40 det senaste året. Dessutom fanns ämnesområdet med i Valhandboken.</p>
<p>Utan att lägga några som helst andra politiska aspekter på vad partierna står för (har aldrig funderat på att rösta på Fp!) får jag ändå konstatera att vi har en tydlig vinnare inom ämnesområdet förorenad mark, nämligen Folkpartiet. Man får dock konstera att jag inte har läst igenom alla träffar på de olika sidorna så det kan ju lika gärna stå att man vill avskaffa sanering av förorenad mark under varenda träff!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://metrobloggen.se/renjord/folkpartiet_mest_intresserade_av_marksaneringr/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

