Fastnat i soffan! Ägnade förmiddagen till snön som fallit och lite annat. Efter lunch blev det skidåkning i alla dess former, utför, på längden och med bössa på ryggen, inte live utan på teve. Varför anstränga sig när all motion finns att se på denna inglasade platta väggtavla. Har sedan dess knappt orkat lyfta mig ur gropen som bildats under arslet. Har ändå lyckats fylla i lite papper som skall till överförmyndarnämnden om förvaltarskapets skyldighet till redovisning. Spotify musik i hörlurarna (DNA) och Laptop i knät. En sådan söndag kväll! Mååååste resa mig upp för att sätta i motorvärmaren inför kommande morgon.
Äh! Kanske bättre att fylla på vinglaset med några centiliter rött livselixir. Tänker på min kollega som säger att livet skulle vara för tråkigt om det röda vinet inte fanns. Låter lite Franskt över det hela men hon vet, det är jag övertygad om. Juholt behöver nog ett antal flaskor i dagsläget vilket jag skulle kunnat ordna om jag visste var de skulle skickas. Är bara lite rädd att Vanja Lundby-Wedin kommer över dem och drar i sig dem tillsammans med Carin Jämtin och en ny (S) skandal blir till. Det vill jag inte bära på mitt samvete.
Rätt märkligt att S kunde välja en partiordförande som redan innan deklarerat att han lider brist på både omdöme och självkontroll. Nu är det som det är och både Mona Sahlin och Håkan Juholt har lämnat i förtid. Olof Palme måste snurra i sin grav av ilska över de partiledningens misslyckanden. Ska detta parti återta makten behövs ett under likt Jesus vandring på vattnet. Nu tror jag att Jesus var bättre på att bedöma läget, han kände antagligen till vilka hala stenar han kunde sätta sina fötter på till skillnad av S-partiet som verkat halka okontrollerat. De har sladdat än hit än dit, och ibland ner i diket.
Det gröna Miljöpartiet vinner tillsammans med socialistpartiet Vänstern, båda klappar händerna medan de ser på hur Socialdemokraterna förblöder. Från Alliansens sida hörs inget, de väntar på att defillibratorn ska sättas in och återuppliva det som går av partiet. De får nog vänta för just nu är pulsen låg och alla befinner sig i koma. Doktorn har inte ställt diagnosen ännu och någon ersättare finns inte att uppbringa mer än Tomas Östros vilket är den ende som ännu inte tackat nej till partiledarposten. Finns det någon form av självinsikt i detta åderlåtna parti så väljer man inte honom oavsett hur mycket bönande som sker. Han är vidbränd redan innan start, sveket personifierad i och med det krypskytte han och andra bedrivit mot Juholt.
Ska landet nu få fotbollsspelaren och advokaten Thomas Bodström till oppositionsledare? Ja det verkar vara det närmast tänkbara. Ja, han kan ju försöka hålla lite koll på Juholt som nu kan lalla runt i riksdagshuset med ett arvode på 144 000 i månaden, mingla och dricka kaffe med partikollegor. Kanske är han den enda vettiga kandidaten. Käften har han och charm nog att förföra alla tanter på vårdhemmen och en och annan medelålders kvinna. Men varför inte! Partiet kommer ändå aldrig att bli det det en gång varit oavsett alla böner de partitrogna ber. Blivande generationers pensionärer kommer inte ur arbetarrörelsens led utan tjänstemän med andra värderingar än enbart frihet, broderskap och jämlikhet som ledstjärna. //Remington